Heja nummer två, segern hem åt PH!

Det är inte lätt att rimma på ”tvåa”, men nummer två, hej hå, gör det lättare ändå. Jag skrev inte en ”sexa”, ville inte spexa. Kanske vår sexa i kväll lär sig en läxa.
Folk är ju råa om dom inte skriver en tvåa.
Nå, om nu sexan blir president så ”inte behöver man emigrera” så som någon uttryckte sig i en tidning häromdagen. Okay är vår sexa, hans fru ej heller nån häxa. Men nummer TVÅ har ju sin ANTONIO!

Det var minus tjugo grader utomhus i dag, men jag vill rösta på den så kallade riktiga valdagen då som det är möjligt. Jag plitade ner en tvåa på pappret, jag som har rätt att rösta. Maken skulle också ha röstat på Pekka TVÅÅ Haviståååå, men han får inte göra det då han är svensk medborgare.
Varför denna diskriminering? Han får rösta i kommunalvalet, men varför inte i presidentvalet? I snart tretton år har han bott här, betalat skatt och betett sig ordentligt. Hördu Pekka HÅÅ nummer TVÅÅ! Om du blir president kanske du kan göra något åt saken?

Med hetvägg och utan

Med mandelmassa eller utan? Med hetvägg eller utan?
Gubben sa att det är som att råna Helge (helgerån) då man tillåter tillverkning av  fastlagsbullar med sylt. Men smaken är delad som baken och då sylten i fettisbullen en gång introducerats i Finland går denna variant nog inte att få bort från försäljningsdiskarna.
Jag vill inte ha varm mjölk till bullen men Gubben vill. Det här var årets första. Fluffig, god, inte för söt och med mandelflarn på toppen. MUMS!

Vin+bärs+saft är hälsosamt!

Det vet ni väl att vinbärssaft är hälsosamt. Vin + bärs alltså! Helst ska den vara varm, men jag är inte så säker på att det är fiffigt att koka dryckerna för mycket. Då avdunstar ju alkoholen, och det är ju den som råder bot på krämporna. Om ni undrar vart saften tog vägen så beror det på att jag tycker två drycker räcker. Vin och bärs tillsammans blir ju nog en reisligär saft!

Dagens detalj 3

Pumpor är kanske inte det första man tänker på när snön ligger i drivor och kölden knäpper i knutarna. De här pumporna plockades på sensommaren och har hållit sig fasta och fina sedan dess. Alltid lika spännande att se vilka färger och former det blir av de små fröna som läggs i jorden. Att frön kan förvandlas till grönsaker, rotsaker, blommor, buskar, träd… det är ju ett av Gubben Guds många underverk som vi nästan tar för givna.

Dagens bild – isstrumpa

När jag väntade på bussen i morse fick jag syn på den här lilla stickade strumpan som någon hängt upp på en kvist i snödrivan. Många tankar väckte den. Vem har tappat strumpan? Det måste ju vara ett litet barn. Saknar någon det ena paret?
Är det någon farmor eller mormor som i varje maska stickat in sin kärlek till ett barnbarn?
Strumpan såg så ensam och övergiven ut. Men jag kunde ju inte plocka den med mig för då hade jag blivit en strumptjuv. Och den som kanske vandrar i vinternattens mörker och letar efter en borttappad strumpa skulle inte ha en chans att hitta den.

Utsikt från frukostbordet

Det är svårt att fånga det vackra på bild. De frostbeklädda grenarna som gnistrar i solljuset. Försökte med olika inställningar på kameran, men gav upp efter en stund. Det som ögat ser kan inte till hundra procent fångas med den kamera jag i huvudsak använder för bloggen. Så det här får duga.

Jag är inte direkt en vän av mörker och kyla.
Men man får ta det som det är och vintern har många goda sidor, om man bara vill se dem.

I dag är det första februari. Snart är den här veckan slut och efter en hutt och en händelse är vi inne i mars.
Det går undan och plötsligt är det sommar igen!