Sent i går kväll hade en fluga och en mygga allierat sig i författarlyan. De var ena riktiga argsinta exemplar som anföll mig i rummets mörker.
Jag brukar vara snäll mot flugor, till och med mot getingar ibland. Jag ger dem en chans, visar vägen ut genom det öppna fönstret. Men så pass fiffiga är dom sällan att dom inser att dom kan flyga ut till friheten samma väg som dom kommit in.

Innan jag gick och la mig stängde jag dörren till författarlyan så att de små terroristerna inte skulle hitta till sovrummet. Men på morgonen satt Gubben vid sin dator och då fortsatte flugan sin kriminella verksamhet. Inte ens en dos Raid fick livet av den.

Med min fantasi ser jag hur flugan eller getingen kommer för att hämnas. Jag har tagit livet av deras kompis, så om inte annat måste de ju komma på begravningen.
Det är helt sant att jag ser hur terroristen sitter på min skärm och gnuggar händerna av förtjusning…