Min andra cykeltur med Saga blev ungefär nio kilometer lång. Här har jag stannat för att kolla renoveringen av Bastion Rosens mur. I mars 2011 skrev Östra Nyland så här om arbetena där – men förmodligen tog pengarna slut.
Det här är mina barndomskvarter. Före detta brännvinstornet på Klapphusgatan byggdes 1876. Den delen av huset ligger bakom tornet, som byggdes 1886. I nedre våningen, där man ser en vit dörr, bodde min barndomskompis med sin mamma och pappa i två små rum. Vi var 3-4 år då vi träffades. Jag gick in och frågade Eivors mamma om hon fick komma och leka med mig. Eivor och jag är goda vänner ännu i dag, men hon bor inte kvar i Lovisa.
Gillar verkligen dina sightseeing turer i och kring Lovisa. Tycker även att det är fint och aningen otippad att du stannat kvar där och inte flyttat.
Lovisa verkar vara en sympatisk liten stad med mycket värme och fina minnen.
Tur att du nu har Saga, då visar du säkert upp fler sevärdheter från din hemby:-)
Fler sevärdheter ska det bli!
Jag har bott i Helsingfors och ett år i Stockholm, men storstäder är inte min melodi. Men man är från S:holm och han älskar också Lovisa. Vi är småstadsmänniskor helt enkelt 🙂
Hej du..Ja det är ett namn som dom kan ta bort,tycker jag,det har nog inte namnats en enda Holmfrid på många år..Haé Kram.
Men Holmfrid är nog ett riktigt fint namn ändå 🙂