Nej men snälla tanten i surfplattan, det GÅR inte att göra en u-sväng fastän jag kört fel. Då flickan från landet kommer in i huvudstaden och har fyra filer att välja bland uppfattar hon plötsligt inte vad den rikssvenska rösten i surfplattan säger. Hennes uttal av vissa gatunamn är lite annorlunda om man vill säga det snällt.
Mer än det behövs inte för att flickan bakom ratten ska välja fel fil.
Men en u-sväng kan hon absolut inte göra utan att riskera krocka med minst fem andra fordon.
Tanten i surfplattan är tyst en stund. Sedan planerar hon snällt om rutten. Jag är glad att hon inte kan visa mittenfingret eller säga att jag är en usel förare. Då slipper jag säga vad jag anser om hennes köranvisningar. Skulle jag följa dem vore jag nu död eller kriminell.
Som för att kompensera sina dåliga råd på vägen visar tanten i surfplattan upp väldigt fina villaområden, smala gränder och annat intressant på Degerö. Efter en massa kringelikrokar leder hon mig fram till M.

Vi har mycket att prata om och ganska likadan humor också. Innan jag åker hem säger han att jag ska få något, eftersom det var alla hjärtans dag i går och vi inte kunde ses då på grund av hans jobb.

Hoppas du hade RIKTIGT kul. Ibland får ens vänner en deja vu, av en eller vad det nu heter, och vet redan vad man gillar.
Du verkar nöjd, ha en fin kväll och sug på minnena. Kram ❤
Blev inte så lång träff i dag eftersom båda ska jobba tidigt i morgon – men ser fram emot nästa träff. Har ändå inte bråttom med nåt. Kramar till dig ❤
Varför har vi inte den fazersblå i Sverige? Jag har i alla fall inte sett den. Men ska ögonen extra öppna.
Tack för berättelsen. Roligt att du hade kul med paddan eller paddor 😉 en prins kandidat? 🙂
Tycker ni borde ha Fazers blå i Sverige… men kanske inte? Fråga i nån större affär!
Den där gps-tanten brukar kallas för Karin här i Sverige har jag förstått. Vi hade gps i Spanien. Då döpte jag Karin till Dolores. Å det gillade hon då inte. Använde maken som navigatör i stället.
Eftersom jag inte gillar sött så får du äta upp den där saken alldeles själv;-)
Den där söta saken har jag på mitt bord två veckor minst om jag inte delar med mig av den – klarar inte av att äta en kaka choklad på en dag och bra är väl det 🙂
Jag har inte namngett tanten i pekplattan ännu, men Karin… varför inte? 🙂
Men du….. Pekar hon finger åt dej så kasta ut kärringen 😀
God idé… om man bortser från att pekplattan hon bor i kostade 500 euro och används för mycket annat… 😀
Aha, du navigerar med pekplattan. Vår GPS presenterade sig vid första öppningen som Ingrid, och det får hon heta. Hennes uttal av finska namn är intressant, vi väntar alltid med späning när vi under våra resor mot nordost skall svänga in på Ku-åpii-ån-tiie, och i helsingforstrakten åker vi ju på ring i och ring Li eller Li-i. Men hellre det än på finska. I Sydafrika var det roligt att guidas av henne, förutom de gånger när vi blev osams och jag tog fram mina kartor…
Ring iiiii var nog lite kul, jo. Jag tog fel fil då det var en y-korsning – borde ha hållit helt till höger men det sade damen i pekplattan aldrig – nå, jag var fortfarande kvar ”i trakterna av Helsingfors” 🙂
Det är en av dom bästa sakerna i vår nuvarande bil. Inbyggd gps med en tålmodig dam som instruerar
Jo, mest till nytta är hon nog – men ibland ger hon galna direktiv och dem måste man förstå att strunta i 🙂