Buddha, buddha, peace…

… det är nog vad jag måste försöka tänka nu.
Ingen idé att bli ledsen eller arg då det synbarligen är andra som har problem.

Ta det lugnt, ha is i magen.
Ta det lugnt, ha is i magen. Den här lampan fanns på bordet bredvid min säng då väninnan och jag var i Tallinn.

Då jag i början av juli offentligt blev utskälld av två personer angående vad jag skriver på bloggen bestämde jag mig för att ändra lite stil här. Det här ju inte kul att ge efter för hot, men jag tänkte att okay… nu får det här kapitlet vara slut i mitt liv. Jag skriver om skilsmässan och de känslor som fortfarande rörs upp, men jag nämner inte de människor som förorsakade smärtan.

Och jag har hållit fast vid det där – gått vidare i mitt liv – skrivit om allt mellan himmel och jord men inte om dem.

Det oaktat nämns jag fortfarande i … och nu måste jag ju skriva ut det … i ex-makens kvinnas blogg. Och det är inte i några positiva ordalag. Jag länkar inte här till hennes blogg, för allt det här är så onödigt.
De som vet vem hon är och var hon bloggar hittar texten om de vill läsa den.
Jag lät också skriva ut inlägget för säkerhets skull om hon plötsligt raderar det och säger att det aldrig fanns.

Hon skulle inte behöva vara orolig, så som hon skriver, för att jag dyker upp i hennes hus under det stora evenemanget nästa helg. Jag har varit där en gång och kramade henne då, det räckte för mig. Jag är inte på väg dit i år.

Det behövs inga säkerhetsarrangemang och ”mina negativa energier” är inte på väg in där.

Piece and love.

Stolta stammar och jag

Jag tycker om mycket sådant som är gammalt. Allt från hus till murar och träd.

När jag ser gamla träd, särskilt dem med stammar som trotsar omgivningen, är steget inte långt till att jämföra dem med mitt liv.

Gamla träds stammar kan vara vindpinade och knotiga, av olika svårigheter slipade och böjda. Som de här stammarna i gamla stan i Tallinn.

Fascinerande stam intill en av murarna i gamla stan i Tallinn. Hur gammalt månne trädet är?
Fascinerande stam intill en av murarna i gamla stan i Tallinn. Hur gammalt månne trädet är?

Också människan formas och böjs av livet. Ibland rycks vi upp med rötter och allt. Somliga klarar omplanteringar bra, andra sämre.

Mina rötter finns djupt i Lovisamyllan. Varje gång jag reser bort tycker jag det är givande att vidga vyerna, men det alltid lika skönt att komma hem igen.
I Lovisa har jag mina vänner, mitt jobb, mina hobbyn, mitt liv.

Det här trädet finns i Esplanadparken i Helsingfors.
Det här trädet finns i Esplanadparken i Helsingfors.

När jag läser mina dagböcker och mina blogginlägg från ett år tillbaka inser jag att jag tagit enorma kliv vidare i mitt nya liv. Visst tänker jag fortfarande ofta på det som hände i maj för ett år sedan. Men jag plågas inte längre av allt det där på samma sätt nu som då.
Senast i går återgick jag till minnen från sommaren 2014 som på grund av skilsmässan den värsta i mitt liv hittills. Tillsammans med goda vänner är det skönt att prata ut om det som hände.

I kväll har jag något riktigt spännande framför mig. Vågar som vanligt inte skriva mer i det här skedet – rädd som jag är att allt i så fall ska skita sig 🙂

Och vad gäller kameran – får ersättning från försäkringsbolaget och kunde redan i dag beställa en ny kamera. Visst måste jag lägga ut lite pengar själv också men en eloge till Lokalförsäkring Tapiola för snabbt skött ärende!

Takåsar i Tallinn

Har nyss haft en riktigt trevlig kväll tillsammans med två goda vänner som jag känt sedan årtionden tillbaka. Först riktigt champagne hemma hos mig, sedan ett glas på Saltbodan och ett på Ölvin – lokala krogar. I bästa semesterväder bör kanske nämnas 🙂

Avrundar kvällen med bilder från Tallinn där jag var med en annan vän den 13-14 augusti. Vi gick längs gamla smala gränder, lite så där uppåt hela tiden, men inga branta lutningar. Plötsligt kom vi bara dit utan att vi planerat det, till den finaste utsiktsplatsen av alla!

Utsikt över takåsarna åt ett håll...
Utsikt över takåsarna åt ett håll…
... åt ett annat håll...
… åt ett annat håll…
... och åt ett tredje håll.
… och åt ett tredje håll.
Och så en bild av mig själv. Jag har ju blivit allt modigare med dem :-)
Och så en bild av mig själv. Jag har ju blivit allt modigare med dem 🙂
På väg ned för trapporna hittade vi olika visdomsord på murens väggar.
På väg ned för trapporna hittade vi olika visdomsord på murens väggar.
Behöver knappast säga det - men jag älskar gamla murar. Och kloka ord.
Behöver knappast säga det – men jag älskar gamla murar. Och fyndiga texter 🙂

Kameran föll i golvet

… från kassen då jag satt i bussen mellan Helsingfors och Åbo.
Väl framme i Nystad som var min slutdestination skulle jag börja ta bilder med den, men det gick inte att ställa in skärpan vare sig automatiskt eller manuellt eftersom yttersta delen av objektivet skadats… Zoomverktyget var också skadat 😦

Den här dagen är fullbokad med diverse aktiviteter, men i morgon går jag till försäkringsbolaget. Få se om jag nu kan få ut en liten del av alla de tusentals euro jag genom åren betalat in. Minns inte när jag senast behövde få något ersatt av försäkringsbolaget… tror det var något med bilen för tjugo år sedan.

Tog ett par bilder med telefonen i Nystad och de kommer här.

Inte ett moln, så långt ögat kan nå. Gästbåtshamnen Pookin ranta badade i sol och väninnan och jag läskade oss i gasset.
Inte ett moln, så långt ögat kan nå. Gästbåtshamnen Pookin ranta badade i sol och väninnan och jag läskade oss i gasset.
Vattnet utanför Nystad smalnar av i en vik som ser ut som en å eller en kanal.
Vattnet utanför Nystad smalnar av i en vik som ser ut som en å eller en kanal.

Den här andra bilden är tagen från Kahvelis terrass där vi åt lunch. Tyckte att dom där lamporna i olika färger som hängde på en ledning var lite kitschiga.

Beatrices oas, Tallinn

Välkomna in!
Välkomna in!

Får man syn på en sådan här dörr i gamla stan i Tallinn kan man ju inte låta bli att sticka näsan in och se vad som döljer sig bakom porten.

Här var det varmt och lite svårt att få till det med bilderna i motsolsgasset.
Här var det varmt och lite svårt att få till det med bilderna i motsolen.

Här kan du se fler bilder från Beatrices servering. Stället är litet och intimt. Då vi besökte platsen jobbade här bara en kock och en servitris. Maten och efterrätterna är hemgjorda. Damerna i bordet till vänster beställde in och fick en himmelsk Pavlova.
Kommer du i ett större sällskap eller har du förväntningar på att få förrätt, huvudrätt och efterrätt inom rimliga väntetider ska du boka plats på förhand.

Underbart lummigt. Vi gick aldrig in i restaurangen. Gården fyllde våra sinnen med dofter och atmosfären var en av de lugnaste fastän livet pulserade på gatorna utanför.
Underbart lummigt. Vi gick aldrig in i restaurangen. Gården fyllde våra sinnen med dofter och atmosfären var en av de lugnaste fastän livet pulserade på gatorna utanför.
En vägg på innergården.
En vägg på innergården.
Här behövs väl inte en bildtext? Blommornas skönhet får tala för sig.
Här behövs väl inte en bildtext? Blommornas skönhet får tala för sig.
Gränden där champagne- och vinbaren Mull ligger.
Gränden där champagne- och vinbaren Mull ligger.

Tallinna vesi, brunnslock

Det var bloggaren Intefangördetdet som väckte mitt intresse för brunnslock.
Så går det till i bloggosfären. Själv har jag serien med fina fönster, ibland fotar jag Fina fasader eller Vackra väggar.
Konstellerkonstigt fick mig att haka på Skyltsöndag. Det finns hur många sådana här kul grejer som helst att ta del av.
En tid var jag med i Fototriss, men tiden har inte riktigt räckt till för allt. Det bästa är ju ändå att när man gör de här inläggen sker det helt på ens egna villkor 🙂

Brunnslock_Tallinnavesi
Ett av många brunnslock i Tallinn. Ofta är det ju också marken, omgivningen kring locket som fascinerar. Vesi är för övrigt lika med vatten.

Stopp i röret?

Eftersom jag är lite på resande fot i dag visar jag er tidsinställda inlägg från Tallinnresan.

Här pågår ett stort projekt.
Här pågår ett stort projekt.

Det blev aldrig klart för mig vilket jobb som pågick här. Ser ut som fjärrvärmerör, men kan ju också vara nya vattenrör. Kan tänka mig att det i en gammal hansastad med tusenåriga traditioner finns många gamla och smala rör, kanske i metall, som vittrat sönder under kullerstenarna.

Hur som helst – nog ser det här ut att vara ett jättejobb!

Fina fönster, del 83

Nu var det faktiskt ett tag sedan jag hade ett inlägg om fina fönster.
Den 31 juli visade jag del 82 som du hittar här.

Nu har jag åtta fönster på lager från Tallinnresan och här kommer det första.
Fönstret är väldigt litet, bara cirka 30 centimeter högt, så vi undrade vilken funktion det fyllde. Rutan finns på en av de otaliga murarna i staden, jag minns inte mer exakt var bilden togs. På en rundning i muren fanns åtminstone två sådana här minifönster och sedan även lite större rutor.

Ett minimalt fönster som inte är mer än uppskattningsvis trettio centimeter högt.
Ett minimalt fönster som inte är mer än uppskattningsvis trettio centimeter högt.