… att inga män så där spontant stannar upp och hejar på mig.
Jag går ju ofta runt med den här kassen, i alla fall de dagar jag jobbar 🙂
Jag kallar henne Arga tanten. Hon är så cool med sin klänning, de glesa tänderna och den knutna näven 😀
Kanske inte så konstigt…
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 
Hähähä… Tack för idag! Jag skall återkomma och bläddra i arkivet. Annonsförsäljaren – eller vad man nu skall kalla henne – har jag känt i ca 30 år…
Kul att du fick byta några ord både med Tea och Oskar!
Hahaha … jätterolig ju! 😁
Ja, jag bär den med stolthet 🙂
Hahaha! Nu har du en helt naturlig förklaring:-) Gillar kassen skarpt faktiskt. Nästan att man borde skaffa en sådan;-)
Jag undrar om de finns till salu längre. Men fin tygkasse som inte gått sönder på många år.
E:s kommentar: Åh vad läskigt!Vad fult gap!Varför gillar någon den? Jag tenderar nog att hålla med henne lite grann men tycker att den är cool. Samtidigt är det nog en kvinna som vet vad hon vill och en man som vågar närma sig ändå är nog värd en del respekt. 😉
Det var en klok sammanfattning av dig 🙂
Och kul att höra E:s kommentarer också. Respect!
Fegisar. Männen. Kul. 👍🏻
Ja! Var finns alla modiga prinsar? 😀
En härlig bild på väskan. Jag gillar den skarpt, ironisk och uppiggande men avskräckande tror jag inte? kram
Nej, jag skojade kanske lite då jag skrev att den avskräcker män 🙂
Nån orsak måste jag ju peka på då ingen bara sådär kommer fram till mig och föreslår att vi ska gå på en kaffe.
Underbar tant!
Inte sant? Visst vill man många gånger själv gapa och knyta näven 😀
Alltsom oftast!