Åren går verkligen fort. Tycker inte det var så länge sedan min syster fick en son. Men… det är snart arton år sedan 🙂
I dag var det dags för ”de gamlas” dans. Det vill säga de som nu är äldst i gymnasiet firar sedan cirka tjugo år tillbaka med att klä sig riktigt fint och dansa allt från gamla salongsdanser till något modernare, som det vi ser på bilden.
Härliga ungdomar!
Den här bilden kunde gå in i serien Arkivetsom jag startade för ett par dagar sedan eftersom jag hittade den i mitt bildarkiv från augusti 2012. Men jag publicerar den bland mina fina fönster i stället.
Den sommaren fyllde jag 50 år och min dåvarande make Benny och jag besökte Nice i Frankrike.
I hotellet vid strandbulevarden fanns det här fina fönstren.
… befann jag mig i den här situationen. Jag skrev studenten, alltså var jag det vi i Finland kallar abiturient. De firar sin sista skoldag, som vi kallar penkisdagen eller bänkskuddardagen, bland annat med att klä ut sig. De har också lite större friheter den här sista skoldagen och under en lektion på förmiddagen bjuder de lärare och yngre elever på program. Oftast är det sketcher, lekfulla tävlingar och sånt.
På väg bort från gymnasiet, mot studier, ut i livet.
Jag unnar verkligen de här ungdomarna några dagar då de bara festar och har kul. För efter det tar allvaret vid, studentskrivningarna, värnplikten, försöken att hitta studieplats och jobb.
Ett fenomen man lyckligtvis inte upplever ofta, underkylt regn.
Jag hade hört smattret av vatten mot takfönstren på redaktionen och tänkte att det där låter som om någon kastade grus mot rutan. När jag kom ut var gården täckt av en tjock isskorpa och bilfönstren likaså. Den gick inte att skrapa bort, men jag kom på en teknik som funkade. Jag skar försiktigt skåror i isen och plötsligt hade jag små flak som var lättare att avlägsna.
Nu tar inte medlet slut i första taget.
Sedan åkte jag till Lidl för att köpa frallor som bara finns där. Skulle ha ett paket tvättmedel också. Men det fanns bara paket som vägde 4,5 kg. Ni som är prismedvetna kan väl säga om 7,99 euro var ett bra pris? Eller ja, det är det väl om jag jämför med dem jag brukat köpa på 750 gram… de kostar mellan 2,50 och 3 euro. Nu återstår det att se om det här medlet gör kläderna rena 🙂
Och så bra att jag hade sparat det lilla paketet (för att komma ihåg att köpa ett nytt)… för det här får inte plats i skåpet i mitt badrum.
Tur att vi inte har så mycket snö i år som vi hade 2012.
Men jag kanske inte ska säga något än… det hinner ju komma en och annan snöstorm… och så vet jag att det finns människor som gillar snö 🙂
Fotograferat från bilfönstret, medan jag körde… någonstans i Lappträsk, 8.2.2012.Bilden togs den 28 februari 2012 där jag bodde på den tiden.
Det är väldigt intressant att gå genom alla gamla bilder, men rätt arbetsdrygt eftersom jag vill kolla att jag inte publicerat bilderna förr.
Men om nu så skulle råka ske tror jag att
a) jag har fått nya läsare sedan dess
b) de som följt mig mer än fyra år inte minns alla bilder jag visat
Så det gör inte så mycket om det blir någon favorit i repris 🙂
Närbild av osthyveln/rivjärnet och paketet.Köpte den då jag var i Nederländerna i maj men har inte använt den än.
Den här gången var gissningstävlingen ganska lätt.
Bland alla elva som gissade hade sju mer eller mindre rätt. En av dem fullständigt rätt dessutom och det var BPsom skrev ”Ser ut som ett rivjärn eller en sådan osthyvel som man river parmesanost med. Skulle gissa att grejen är tillverkad i Holland”. Mitt i prick alltså – gratulerar!
Livet går inte alltid som på räls. Men det är ju bara bra!
Ibland går livet som på räls, ibland kör man av banan 🙂
Det här är en arkivbild, från en sommar då jag gjorde en promenad med honom jag var gift med på den tiden.
Det är dessutom en bild från Lovisa. Sådana som jag lovat visa fler av. Tågbanan går mellan stadens hamn i Valkom och staden Lahtis som ligger ungefär åtta mil norrut. Tågen går här bara några gånger i veckan.
Tömde i dag en telefon där det fanns över 800 (!) bilder – de flesta från tiden före skilsmässan. Att titta på dem (jag kollade ju inte alla) gjorde inte alls ont. Jag kan känna ett vemod ibland, men det är ingen dålig känsla.
Nu värnar jag om alla fina minnen, för det finns ju massor av dem.
Tänkte faktiskt visa en del av alla de där gamla bilderna här. De är ju en viktig del av mitt liv. Men jag väljer bara ut sådana som visar byggnader, vyer, platser, mat … ja, vad som helst, men inga personer som kan ta illa upp av att blottas här.
Utöver det har jag ett tiotal USB-pinnar som också innehåller bilder… vet inte när jag ska återkomma till dem 🙂
Det blir troligen en ny serie som jag kallar Arkivet. Häng med!
Nu gör jag såsom många andra i den här serien – har inlägget på en tisdag!
Upphovsmakaren till serien är Sanna.
Fritt fram att gissa en gång eller fler till och med i morgon kväll. Du som gissar helt rätt får allmän ära och berömmelse 🙂 … och har du en blogg länkar jag till den, vilket förhoppningsvis ger dig fler läsare. Har du inte en blogg får du din signatur/ditt namn publicerat.
Den här prylen köpte jag på en resa. Den ligger ännu i sin förpackning. Kanske jag ger bort den som gåva någon gång?
… bjuder jag på i dag.
Och Lovisabilder, som jag lovat.
I fredags såg det så här på Kvarnåsen. Någon ynka centimeter snö föll till under söndagen.
Från åsen där det finns gott om tallar går vi till sommaren och en björkskog vid Lovisaviken, inte så långt från lägenhet och huset där jag bodde förr.
Det kommer att se ut så här, om fyra månader ungefär 🙂
För två veckor sedan visade jag också konst av barn. Så nu fortsätter jag på den linjen. De här vintrigt vackra och färgglada granarna hittade jag på en vägg i Generalshagens skola.
En del andra bloggare är också med i Glad måndag, härser du Tomtans inlägg från den 1 februari.