Värdnationen Frankrike i all ära… Men landet har redan sina EM-guld. Något sådant hade inte Portugal – tills igår.
Jag hejar ofta på the underdogs. Jag hör inte heller till dem som tycker att Cristiano Ronaldo (med pokalen) är dryg. Han visade ju faktiskt känslor, både då han på grund av skada i ett tidigt skede var tvungen att stiga av planen, samt i slutet och efter av de spännande förlängningsminuterna.
Så jag gläds med Portugal, fortfarande i dag.
Och hittade lite symbolik vad gäller invasionen av malar på stadion. Mal betyder ju bland annat ”dåligt” på franska. Och då tänker jag på vad fransmännen kanske tänkte om sin egen insats där de satt på gräsmattan och deppade.
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 
Tur att jag inte är ett dugg idrottsintresserad, för jag kan inte ens småfranska.
Svante
Men du kanske äter småfranska? Vet inte om ni har bröd som kallas så, men det har vi i Finland, ett vitt bröd som kallas fransktbröd 🙂
Nej! jag äter mycket sällan vitt bröd. Visst har vi Småfranska vi också. Jag äter nog väldigt lite bröd överhuvud taget. Min Farfar hade eget Bageri, och Konditori, så jag fick äta bröd för hela livet, när jag var barn.
Svante
Och jag som nästan älskar bröd! 🙂
Ha en härlig måndag!
kram
Tack! Den slutade inte så bra – blev två utmaningar på personligt plan men så här går det i livet, upp och ner. Man får bara inte ge sig.
Kram!
VI starka kvinnor ger oss aldrig!
Ibland vacklar man till lite men sedan biter man ihop igen!
Innan matchen höll jag varken på Frankrike eller Portugal. Men efter skadan på Ronaldo och Portugals fantastiska laginsats höll jag på Portugal. Frankrike spelade inte ”mal” utan det svängde ju faktiskt bra mellan lagen. Frankrike lyckades bara inte sätta bollarna och Rui Patricio gjorde sitt livs match mellan stolparna. Så japp, grattis Portugal!
Visst höll Portugals målvakt laget med i matchen! Med ”mal” menade jag inte direkt allvar utan mer som ett skämt för att malarna var där och för att matchen inte slutade såsom Frankrike hade hoppats 😉
Det var nog många som ändrade uppfattning om Ronaldo i finalen. Tydligen peppade han sitt lag ordentligt i pausvilan
Det tror jag också – och jag tror dessutom att hans tårar var äkta.
Jag brukar också hålla på de minst troliga vinnarna, kanske för att klasskänslan är starkare än sportintresset. Allra roligast att bevittna var väl ändå Islands insatser. 🙂
Jo minsann, Island hade det lag och den publik som gav också mig allra mest i EM 🙂