Även om det ibland känns som att jag verkligen borde hålla lite hårdare tag om mina sedlar, finns det vissa saker jag inte kan låta bli att understöda. Och än tycker jag mig ha råd, för att jag har en del jobb och för att jag har besparingar.
Så också jag köpte en platta med en kärleksdikt och den finns nu på en bänk i Tranbrunnsparken. Idén är föreningen Hakevas. Här finns en artikel som radion skrivit på webben och här finns mitt förra inlägg om projektet.

Jag fick inte välja dikt själv utan köpte en som fanns ledig. Således är den inte ägnad någon särskild person. Men ju mer jag läser den, desto mer kommer jag att tänka på personer som faktiskt haft betydelse i mitt liv.


Väl investerade slantar! ❤️
Hoppas det! Om jag lyckas få nån att komma dit och dela en stund på bänken med mig 😀 ❤
Ibland måste man få lägga en slant på sånt som andra tycker är onödigt men som gör en själv glad!
Vad fint sagt! För precis så är det 🙂
Roligt att du köpte den. Det är en väldigt fin dikt och kanske, kanske ger det en och annan tanke hos någon som sitter där. Bra gjort!
Det finns 38 plattor runt om i vår stad på olika bänkar – fin idé av föreningen som tog initiativet tycker jag. Hoppas plattorna finns kvar länge än, också nästa sommar då bänkarna kommer ut igen.
Det är fint av föreningen att ta initiativet och av staden för att de förverkligade det och av dig att du bidrog med ett köp. Roligt också att man inte kan välja. Blir nästan roligare. Som lyckokakan. 👍🏻
Om dikten inte på något sätt hade talat till mig eller varit på finska, som inte är mitt modersmål fastän jag behärskar det, hade jag inte köpt plattan.
Men den här är fin tycker jag 🙂
Håller med mig, även som jag skrev tidigare att jag har svårt för dikter, men den hade en fin och dessutom träffande innebörd.
Kram!
Jag gillar också dikten mer och mer för var dag.
Kram!
Vilken rolig ide.. Det borde dom införa här också tycker jag..
jag skulle köpa en direkt och sätta upp..
Kram!!
Kanske du kan föreslå idén för någon?
Kram!
Ja jag tänkte faktiskt så 🙂 Kram!!
Vilken trevlig ide- och dikten är ju fantastisk! Har skrivit av den! Och det var en läcker selfie du tog-nästan en kalufsie!
Ja, inte kan jag ju vara sämre än min kalufsie-vän 🙂
😉
kram
Kram 🙂
Vilken bra id’e! Man stöter på ”sponsrade” bänkar ibland. Finns bl a i Kew Garden i London. En liten reflektion är att gränsdragningen mellan konst och sponsring är flytande. Dikten är självklart konst men vad är bänken?
Bänkarna finns från förr, plattorna med dikterna är det vi betalar för och projektet som stad och fond också stöder.
Som jag skrev förut, jag gillar idén med dessa plattor. Å du – man lever bara en gång. Ingen idé att ha pengar på banken med noll procents ränta. Bättre att spendera pengarna och köpa något man verkligen vill ha.
Det har du fullständigt rätt i!