Månad: oktober 2017

Jag känner mig som en tonåring

~ Carita Liljendahl ~ 26 kommentarer

… för att jag sov till klockan 12 i dag 😀
Jag är glad att jag har förmågan att sova de 7–9 timmar jag behöver varje dygn.

Men annars känner jag mig som den 55-åring jag är, det vill säga lite seg efter nattsuddet med innebandyvännerna.

Alltså bara det där med att vaka tar på krafterna. Vare sig man dricker alkohol eller inte.

Det är inte jag som tömt konjaksflaskan på bilden, för jag dricker inte konjak. Men jag tyckte symbolen var fin.

Jag antar att konjaken i flaskan var god 🙂

I dag har jag tagit det väldigt lugnt. Hjälpt en senior att få i gång internet. Tycker det är tufft att 80-plussare går på datorkurser!

Cyklade i regnet. Luften är så frisk på hösten och regnvatten gör väl gott för hyn? 🙂

Jag tycker väldigt mycket om de här träden utanför Hambergska hemmet på Östra Tullgatan.

Skyltsöndag, den 8 oktober 2017

~ Carita Liljendahl ~ 13 kommentarer
Minne från Panorama Village på Corfu. Och låt oss inte stressa över att allt inte är rätt stavat 🙂

Den här skylten passar bra i dag. En dag då jag inte tänkt jobba så värst mycket. Det är rätt svårt att låta bli, eftersom jag hela tiden har projekt och skrivjobb på gång.

Men jag FÖRSÖKER i alla fall ta det lugnt i dag 🙂

Skyltsöndag förvaltas av bloggaren BP, hos henne finns länkar till andra som är med och skyltar.

Vacker och vemodig

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

Det är ju vad hösten är. Alla dessa fina färger!
Den här kransen hänger på en dörr i restaurang Kapellet i Lovisa.
En fin plats som inte är öppen enbart om somrarna.

Välkomna tillbaka!

I dag var det konstnärsbrunch där. Företagarnas idéer är många och gästerna från andra städer likaså. Att som restaurangägare leva enbart på kunder från Lovisa går tyvärr inte, ändå hoppas jag att just Lovisaborna ska gynna Lovisaföretag, alltid då det är möjligt.

Att jag själv köpte stövlar från Zalando berodde på att sådana stövlar som jag ville ha inte fanns i Lovisa. Möbelaffär har vi inte heller.

Allt är förgängligt. Snudd på fulsnyggt.

I kväll ska vi ha lite samvaro, utan match, med innebandyfansen! Ett hösttecken också det.

Mer och mer hemma

~ Carita Liljendahl ~ 29 kommentarer

Den känslan får jag. Varje dag.
Att det är här jag bor, här som jag landat, här som jag kommer att trivas.

Jag har bott i den här bostaden ungefär en månad. Flyttdatumet var i slutet av augusti, men strax därefter åkte jag till Grekland, så det där med att tömma flyttlådor i allt hast och sedan få ordning på allt… det kräver sin tid.
Och det FÅR ta tid.

Höststämning.

I dag har jag plockat bland saker. Vägt dem i mina händer. Frågat mig vilken funktion de fyller, vilket känslomässigt värde de har.

Jag har full respekt för människor som inte vill slänga saker, som sparar för kommande generationer eller för sig själva. Hur de än resonerar – var och en har sitt liv.

Jag vill inte döma någon som gör annorlunda än jag själv.

Men ju större fria ytor jag har, ytor som är lätta att städa… och ju färre saker det finns i skåpen, saker som jag efter något år inser att jag aldrig använt… desto friare och lättare känns mitt sinne.

Det här med himlen…

~ Carita Liljendahl ~ 13 kommentarer

… som jag nu ser utanför mina fönster… inspirerar mig varje dag.
Då jag ser molnen jaga runt där, ändra karaktär.
Kanske jag borde starta en MOLN-serie också 😀

En svamp? … eller…

Kan också se en figur längst till höger som lite förvånat iakttar figuren i mitten. Och om den i mitten inte är en svamp så kanske en hund? Man ser ju nosen. Hunden ser ut som om den mässar, eller skrattar? 😀

Vad ser du?

Lika svårt som det är…

~ Carita Liljendahl ~ 17 kommentarer

… att låta bli att köpa de första tulpanerna på vårvintern, eller penséer och pelargoner ju närmare sommaren vi kommer. Lika svårt är det för mig att låta bli att köpa ljung till hösten och vintern.

Jag sitter inte ute vid bordet så här års, så ljungen kan mycket väl dominera ytan.

En av orsakerna till att jag ”inte skulle ha ljung” den här hösten var att det rådde en liten oordning på balkongen. Men i affären talade ljungen till mig, den ville flytta in hos mig helt enkelt, och jag kunde inte motstå dess vädjan 🙂

Så egentligen var det ljungens förtjänst att jag på en knapp halvtimme fick ordning på balkongen. Trots att den är inglasad vistas jag inte så mycket där så här års. Men det känns trevligt att se den ståtliga växten då jag sitter i soffan vid teven inomhus.

Balkongen är väldigt rymlig och jag ser fram emot att få inreda den på våren. Under en stor del av året kan den utgöra ett extra rum i min bostad ❤

Fina fönster, del 143

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

Länge sedan jag publicerade ett fint fönster! Det var i slutet av juni i år.

Jag letade efter fina fönster i Grekland, men de flesta hade fönsterluckor. Visst var de fina på sitt sätt, men det blev faktiskt inga fönster förevigade där.

Det här finns i Almska Gården, ett konstutställningsutrymme i Lovisa.

Gillar den skira gardinen.

Husmorspoäng – vad gör jag med dem?

~ Carita Liljendahl ~ 21 kommentarer

De lär ju ska rassla in husmorspoäng då man gör mat och kanske i sådana mängder att man fryser in.
Nu då jag åter har en rejäl frys har jag tänkt tillreda mat som jag gillar. Stekte köttfärs i dag men då jag inte vill äta samma mat flera dagar i sträck blir det att frysa in. Siktar på att göra lasagne en annan dag, köttbullar, köttfärslimpa och sånt inom kort.

Men husmorspoäng? Vad gör jag med dem? Ingenting 😀

Dagens favoritmat.

Såg nyss ett program på tv där små barn skulle beskriva ordet KATASTROF. Ni må tro att det kom en massa fyndiga förklaringar.

Och KATASTROFEN var nära i affären i dag då jag inte hittade en SVART tandborste. Jag var tvungen att nöja mig med en som hade grått skaft…

Adrian, huvudpersonen i mina romaner, är ju med mig rätt ofta. Ibland får jag tänka mig för så att jag inte talar högt med honom till exempel i affären.

– Ta den där grå nu bara så kommer vi ut härifrån, sa han. För du tror väl inte att jag tänker kuska runt dig i hela Lovisa tills du hittar en svart?

– Vem har talat om Lovisa? Vi kan ju åka till Helsingfors 😀