Kryssning på Kymmene älv

Jag är glad för att min syster föreslog att vi skulle ta en tur på Kymmene älv. Kryssningarna med den enkla pråmen arrangeras inte många gånger per sommar, men det blev en naturupplevelse med doft av varm skog och vatten.

Det här är farkosten, ett slags pråm.

Ingen servering ombord, inget tak som skydd mot regn – men en bra lösning fanns om det råkade komma en skur. Och det gjorde det, under en kort minut på vår tur. Scrolla neråt för att se DEN bilden 😀

Dags att kasta loss!
Påväg ut på en av älvens fåror från Strömfors bruk.
Några hade vågat sig ut på SUP-bräden på älven.
Vi såg mycket skog och vatten, men också en holme! 🙂
Här har naturen gjort sitt. Överlag var det väldigt orört och på det sättet vackert längs älven.
Frodigt och grönt, nästan som sumpmark. Ingen plats att bygga stuga på vid stranden, men vackert!
Och så kom den där ena skuren…

… och i samband med den skrattade jag så tårarna rann. Vi såg ju alla så fåniga ut i våra regnskydd. Men otroligt praktiska var dom!

Jag tänkte att de andra resenärerna måtte ha funderat vad jag var för en typ. Först sitter jag alldeles tyst = stum av beundran inför orörd finsk natur (men dom kunde ju inte veta vad jag tänkte). När det sedan börjar regna skrattar jag hejdlöst, för att jag tänker att vi ser ut som ett gäng aliens 😀

När vi återvände till Brukets strand sken solen igen.

Vacker veganmat

Nu är det full rulle här med svensk gäst, VM-fotboll och träffar med väninnor.
Camilla från Sverige som jag inte hunnit prata med på tumis på ett helt år. Och så A-B som jag bara skulle dricka en skumpa med, men så tänkte vi att visst ska vi testa Bella Lovisas veganmat!

Det blev en positiv överraskning. För att inte säga att jag blev till tårar rörd, men så var det faktiskt. Helt underbart. Att ”Savulohi porkkanaleivät” såg ut som om ett bröd med rökt lax var en sak. ”Laxen” var formad av morötter, men smakade inte morot, så den som ville ha morot blev besviken. Det smakade inte fisk heller 😀 … men det var himmelskt gott och där fanns det rökta med… ja, jag kan inte beskriva upplevelsen med ord.

Så otroligt vackert upplagt också.
Vårrullar.

Otroligt goda var också vårrullarna med soja-korianderdip och jordnötsdip.

Klart för gästen att anlända

… här ska han få sova.

Va? Tycker ni att det är för spartanskt?
Hmm. Okay. Får väl fixa nåt slags underlag då 😀

Inkvarteringen kostar ingenting och bjuder ibland på så här fin solnedgång, så om gästen börjar gnälla tar jag bort madrassen!

Nä men skämt åsido sade slaktaren… det ska bli trevligt med en till som hejar på Sverige på lördag.

Nu varvar jag ner

Efter elva dagar av oavbrutet och ganska intensivt jobb är det dags att varva ner. Energi har också gått åt till diskussioner på olika sociala forum, där jag alltid försöker hålla mig saklig. Men påhoppad blir man ändå 🙂
Vissa frågor är berättigade, kritik ibland ävenså – men också sådant ska kunna framställas i vänlig och saklig ton.

Pelargoner på Saltbodans terrass.

Slutade jobba vid tvåtiden, hoppade på cykeln och åkte till bokföringsbyrån med månadens alla kvitton och fakturor. Där fick jag kasta boll åt bokförarens hund en stund 🙂

Nödvändig elektronik.

För att kunna se de tv-kanaler från Sverige som jag abonnerar på var jag tvungen att köpa en ny kortläsare. Lite surt, sa räven, då tekniken förnyas så ofta att man med jämna intervaller tvingas köpa antingen ny läsare, digibox eller tv! Men vad kan man göra?
Och min skrivare slukar bläck, den är tydligen bläckoholist 😀

Diana i blåsväder.

Ett besök på Saltbodans terrass, lite snack med goda vänner, ett glas vin och sedan ett besök i utställningsbodan där Paul Suominens konst visas just nu – det hjälpte mig att varva ner.

Diana i lugn hamn.

När jag sedan skrev datumet 4 juli 2018 kom jag på att det i dag skulle ha varit 20-års bröllopsdag för ex-gubben och mig.
Äh, säger jag numera. Ingenting att sörja. Det blev som det blev. Inte riktigt som jag hade väntat mig, men det blev slutligen riktigt bra ändå 🙂 Livet ❤

Lummiga Lovisa

En gränd mitt i stan. Själv tänker jag sällan på hur lummig den är 🙂

Jag har haft mycket jobb den senaste veckan, de flesta uppgifterna har varit väldigt givande. Då man får testa en elbil och träffa ny människor är det kul. Sedan finns det vissa rutiner som är mindre kul, men så är det ju med alla jobb.

Mycket fotboll har det också blivit på senaste tid. I dag hejar vi på Sverige ❤

På fredag får jag en gäst från Sverige som ska bo hos mig en vecka. Därför tar jag ledigt till helgen, känner att det behövs efter snart elva dagar av oavbrutet arbete. Det bästa med gästen är att han rätt långt är självgående och inte behöver passas upp 🙂

Glad måndag! Del 2, 02-07-2018

En av stadens sex elbilar.

Nu har jag testat bilen och allt gick bra. Automatväxel, tyst och smidig. Bokningen fungerar via en app på telefonen. Betalningen likaså. Med appen öppnar man och stänger bildörrarna, så det här betyder att en välladdad mobiltelefon är det viktigaste att ha med sig.

Skriver om testkörningen i Nya Östis den här veckan!

Skyltsöndag, den 1 juli 2018

Oj, jag börjar ha väldigt få skyltar i mitt lager av foton. Bäst att börja spana efter nya! Den här är från en höstmarknad i Liljendal, tror jag. Lionsklubbarna i våra trakter gör väldigt mycket gott.

Intäkterna från plätt- och korvförsäljning, från jultidnings- och julgransförsäljningar, från konserter, teatrar och allehanda andra jippon doneras till verksamhet för unga, till sjukhus och till olika behjärtansvärda projekt..

Hos bloggaren BP som upprätthåller bloggen Konst eller Konstigt hittar du en lista på andra Söndagsskyltare 🙂

Junimånads sista dag 2018

Nästan vemodigt! Att säga adjö till juni månad!
Men sommaren är inte slut och vi har ju redan haft många underbara, soliga och varma veckor.

I kväll firar Nya Östis läsarfest på Skeppsbron. Det gör inget om det inte är så varmt, bara vi slipper ösregn 🙂

En vackert blommande buske på en väninnas gård.