Det var inget lätt ord denna vecka i Sannas utmaning.
Det var KOMPLICERAT.
Så jag tycker att det åter blev en nödlösning för mig.
Men broderier och hantverk som kräver kunnande och tålamod är KOMPLICERADE, åtminstone för mig.
Vädret är KALAS! Med 25 grader på dagen och ännu vid 21-tiden på kvällen +19 och det är lövsprickningstider och vackraste skiraste grönskan.
Jag är så lycklig, jag är så tacksam ❤ För att jag fått uppleva så mycket i dag.
Visar inte alla bilder på en gång. Av erfarenhet vet jag att det kan vara bra att ha några på lager under de dagar då jag jobbar från arla till särla.
I dag hade jag förmånen att få fira Mio som fyllde tre år ❤ Ett sådant KALAS! Under bar himmel, med grönt gräs under fötterna, ballonger, paket, picknick på filt, gungor, flaggor…
… känner jag mig nu på många sätt. Troligen dels tack vare energiboosten jag fick på reikin i onsdags, dels även av andra orsaker.
Bland annat tar min mammas kusin Maj-Len så fina bilder av blommor och av naturen där hon bor. Så hon har inspirerat mig att ta de här fotografierna av blommor på balkongen. Manuell skärpa, två foton med makroinställning.
… för hur ska jag annars få en bild när glassen är i höger hand och telefonen i vänster? Jag försökte till och med få skärpan inställd genom att trycka med näsan på displayen men det lyckades bara så där 😀
Brödlös kan man vara, men inte rådlös och än mindre glasslös! Det var andra struten från Ankarparkens kiosk i år.
Har varit mycket varmt i dag. Behövde ingen jacka då jag cyklade till mina jobbuppdrag. Härligt ❤
… varje gång jag sysslar med omplantering tänker jag… INTE EN GÅNG TILL… det är så bökigt med tunga säckar då man är ensam och att få jorden i krukorna, utan att spilla något bredvid. Sedan står man där med smutsiga händer som måste tvättas många gånger, för annars blir ju allt annat smutsigt som man vidrör. Och nej, be mig inte köpa trädgårdshandskar! Behöver dem så pass sällan, och smutsiga blir dom också.
Helst petar jag mylla ner i en kruka med en matsked, bara så att ni vet.
(Adrian nickar instämmande, han gillar inte heller stöket med myllan)
Efter några om och men och suck och stön fick jag pelargonerna omplanterade. Hoppas dom inte dör av min behandling…
Svetten rinner längs ryggen så jag har väl fått lite vardagsmotion i dag med både cykeltur och balkongstädning. Slutligen är jag ändå nöjd med mig själv 🙂
Och just det – det runda bordet i förgrunden, som av antikexperten Wenzel Hagelstam i Nya Östis den 6 oktober 2016 värderades till cirka 100 euro, säljer jag gärna. Jag har inte plats för det. Det är ett lågt soffbord i stilen chippendale som har ursprung i 1700-talets England.
… såg jag då jag tog en längre cykeltur i dag. Solen sken från en klarblå himmel och värmde så pass med +15 grader att blåsten, som gav rejäl motvind ibland, inte lyckades reta mig eftersom den inte var kall.
Det enda som retade mig LITE var att mätaren som visar hur långt jag cyklar, inte fungerade. Den har fått nytt batteri och funkade ännu för några dagar sedan men nu är den kaputt 😦 … och statistiknörden Carita, som motiveras av att se hur många kilometer hon trampat, sörjer. Får bli ett besök i sportaffären någon dag igen.
Vi har många fina parker i vår stad och i dag stannade jag upp en stund här. Började fundera om parken har något namn och var tvungen att titta på Lovisas karta på nätet. Den lär kort och gott heta Borgågatans park. Den finns i stadsdelen Nystan.
Det är lövsprickningstider nu, grönskan är mycket skir och vacker.
På hemvägen åkte jag förbi brandstationen och hörde i högtalarna om en utryckning som gällde en markbrand på Lappträskvägen.
Det är torrt ute i naturen nu så det gäller att vara försiktig.
… fick jag på dagens reikibehandling hos Kia Prana Reiki Master.
Hon bor bara ett stenkast från mig i en härlig gammal våning där det är högt i tak och där stämningen är fin. Redan i trappan upp finns en liten skylt med texten ”Stressfree zone”.
Jag har alltid tyckt om att testa nya saker och i dag fick jag ett smakprov på vad behandling med trumma och vibrationer är. Väldigt intressant måste jag säga.
För att riktigt kunna gå in i det hela tror jag att jag behöver en eller två behandlingar till. Den här första gången var jag för nyfiken och uppmärksam, jag tror det börjar hända mer då man är totalt avslappnad.
Reikibehandling har jag fått förr. Det är oerhört intressant att efteråt få höra hur kroppens olika schakran reagerade. Känslolås kan lösas upp och jag var glad att höra att mitt kronschakra är öppet och emottagligt.
Efter behandlingen satt vi en stund och delade med oss av olika tankar på den här stora och soliga balkongen, där jag speciellt gillar det gamla vackert slitna räcket, som här ser ut som en vägg 🙂
Tack Kia för i kväll ❤
… ser ut så här.
Jag blev så glad då den var uppsatt i redaktionens kontor redan då jag kom till mötet. Hade räknat med att själv behöva vara med och skruva, använda vattenpass osv. Men två kollegor fixade allt, tack till dem!
I min iver fotograferade jag den innan jag hade ritat sidmallar på den.
Den är inte så stor att man kan planera alla sidor om vi gör 32, men vi har tänkt börja med nyhetssidorna och lite annat, sådant som reportage och kultur.
Har hållit på med layout fem dagar i sträck. Fredag, lördag och söndag i lite lugnare tempo, måndag-tisdag mer intensivt. I morgon kommer Nya Östis ut. På grund av helg undantagsvis en onsdag i stället för torsdag.
Eftersom redaktionen är liten blir det tänja sig och göra allt möjligt så fort som någon är sjuk eller bortrest. Då det dessutom dimper in nyhetstips är det svårt att värja sig. Vissa saker VILL jag vara först med, men ibland försöker jag också fråga mig om det är värt att stressa.
Till den här cafeterian cyklade jag strax före klockan ett för att ta en bild av Jeanette Björkqvist som fick Årets Väckarklocka av föreningen Miljöringen.
”Nette” har liksom jag sysslat med journalistik i minst trettio år. Hon är ändå långt mer meriterad med en imponerande prislista med allt från EU-pris till dramatikerpris, Topeliuspris med mera.
Miljöringen konstaterade att det är bra att föreningen hann ge henne Väckarklockan innan hon får Nobelpriset!
Jag tycker det är roligt att ”Nette” uppskattar och hejar på det riktigt lokala. Vi skojade om att det ofta är just så man gör lokala grejer till en liten tidning… man tar ett foto och rusar ut innan tillställningen har börjat. Eftersom man måste hinna med massor under en dag har man förberett sig och fått nödvändigt info tidigare.
”Så här hinner man göra tio grejer på en timme”, sa jag.
Det är inte helt sant, men nästan 🙂
… och jag fick rå om den – då gömde jag.
Små sommarminnen gömde jag…
Tryck på de kursiverade orden, då kommer du till sången ”Maskros och tjärdoft”.
Äntligen fick jag se en vacker krokus!
Mestadels har jag suttit inomhus i dag. Jag har layat tidningssidor sex timmar.
Känns ju på nåt sätt lite typiskt, nu när det är vår första varma sommardag med +20 grader.
Men man får ta det som det är. Vara glad för att det finns jobb, för att det känns som att man har en uppgift i livet.
Sedan tar man det där mikropauserna, stannar upp vid en liten vacker blomma, ser hur knoppar bildas på trädens grenar och hur löven snart spricker ut ❤
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 