Jag har svårt att minnas ett sådant tillfälle. Det kanske har varit på någon resa då jag/vi som rest, tappat bort oss för en stund.
Men jag har rätt bra lokalsinne och brukar klarar mig utan kartor, samtidigt som en sådan alltid är intressant att ha i handen. Gärna en papperskarta fastän Google Maps och andra kartor finns i telefonerna.
Klart att jag har känt mig lost i livet de gånger en pojkvän jag tyckt mycket om lämnat mig, eller då jag blev bedragen och lämnad av ex-maken.
Orsakullan Madeleine håller i trådarna för den här utmaningen. Hos henne finns en lista på flera som är med.
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 
Vi har nog alla känt oss lost på ett eller annat sätt!
Varm kram, Ingrid
Ja, det har vi 🙂
Det var en svår fråga. Har funderat men kommer inte på något.
Jo, frågan var ganska svår.
Hahaha! För mig/oss gäller också vanliga, gamla, hederliga papperskartor. Där kan man åtminstone se vad det står;-)
Det är något speciellt med papperskartor. Man kan rita in vägar man gått, ringa in saker 🙂
Jag har ganska… hm … mycket dåligt lokalsinne, så jodå, nog har jag varit helt lost några gånger 🙂
Men kanske du då kan ha med dig nån som är lite bättre på att hitta 😀
GPS funkar bra … det var värre förr 🙂
Jag är ofta vilse, även med Google som hjälp. Finns få med så dåligt ”hitta” som jag. Jag har inte tappat fotfästet särskilt ofta däremot, tack och lov!
Vi är alla olika 😀