… att först planera och drömma, kolla kartor, bekanta mig med hotell och omgivning via olika webbsidor.
… att komma bort från vardagslunken hemma, fastän den är bland det värdefullaste jag har.
… att vidga mina vyer, eventuellt få använda mig av språkkunskaper, eller lära mig nya fraser och ord.
… att få träffa nya människor i en annan kultur.
Resa vill jag så länge jag orkar och alltid då jag har råd med det.
Detta är del 27 av 31 i Orsakullans utmaning i mars.
Officiellt börjar min arbetsdag 9.30 och slutar 17 om vardagar. Men riktigt så enkelt är det ändå inte. Jag får många mejl, textmeddelanden och kontakter via Messenger som har med jobbet att göra – alla möjliga tider på dygnet.
Jag försöker lära mig att jag inte behöver svara på alla genast 😀
Samtidigt har jag fått tack för att jag är snabb på att svara och att jag är tillgänglig då det gäller tidningsjobbet. Så det är en balansgång.
Vissa dagar jobbar jag hemma hela dagen. Andra dagar är jag ute på fältet. I dag var det bokslutsinfo på stadens rådhus. Det är alltid en utmaning att skriva korta och intressanta texter om just sådant. Att inte tycka att allt måste med, att inte fylla texten med siffror.
Jag försöker tänka på läsaren. Vad vill hon eller han ha? Hur mycket orkar läsaren ta till sig?
Efter ett info går jag hem och börjar skriva artikeln. Ibland gör jag först en kort webbversion.
I dag tog en ung blivande frilansare kontakt. Sådant känns belönande för mig. Då jag inser att Nya Östis har en framtid, att det finns unga personer som ser den lokala tidningen som en möjlighet att lära sig något nytt och att samtidig tjäna en liten slant.
… intressanta och ju fler språk man kan, desto bättre.
Mitt modersmål är svenska, jag är finlandssvensk och har generationer av andra finlandssvenskar i mitt släktträd.
Finska är mitt andra språk. Det talar och skriver jag nästintill flytande.
Min engelska är ganska stark men inte på något sätt fullkomlig. Utöver det har jag studerat spanska, tyska, franska och ryska.
Då jag var i Spanien kom orden rätt fort till mig så att jag förstod mycket av det som sades och sådant som jag läste.
Då jag hade en tysk pojkvän var intresset för tyskan stort. Likaså då jag hade en pojkvän från Nederländerna. ”Ik hou van jou” och sådant blev det ju en hel del av då 🙂
Samma sak då jag var en vecka i Frankrike 2012. I taxin på väg till flygfältet då vi skulle åka hem talade jag ditt och datt med taxichauffören. Ofta utgör just det där, att prata ett för dig främmande språk med infödda, en tröskel för mig.
Min ryska trampar nog på i barnaskor, men jag kan en del fraser och ord och största delen av alfabetet.
Det här är del 26 av 31 i Orsakullans utmaning i mars månad.
… ställa frågor. Som journalist har jag lärt mig att det inte finns några dumma frågor, eventuellt bara dumma svar. Det är också dumt att låtsas veta och sedan skriva något fel med anledning av det.
… ibland rycka på axlarna, låta det vara. Allt kan man inte förstå.
Som till exempel vädrets nycker i mars. Först sol. Sedan snöfall. Sedan sol , efter det hagelskur och snart sol igen 😀
Det här är en del av Orsakullans bloggutmaning, 31 frågor i mars.
Den här serien startade jag för några år sedan. Jag tycker att måndagen har oförtjänt dåligt rykte. Varför sucka och stöna och tänka att nu måste jag på jobb igen, eller att oj så lång tid det är kvar till rajtantajtan-helgen.
Du kan göra måndagen till veckans bästa dag om du själv så vill.
Det här kortet fick jag via postcrossing från Österrike för några dagar sedan.
Det leende du sänder ut, riktar sig tillbaka till dig ❤
… men ingen värme att tala om. Plus fem grader som max i dag, mycket blåsigt. Men det doftar vår här och där som jord kommit fram. Ändå har vi nog snö kvar än på många ställen, och personligen har jag varken fått syn på krokusar eller snödroppe.
Klockan 18 ser det ut så här på balkongen. Kvällssolen börjar alltså hitta hit 🙂
Parkeringsplatsen vid församlingsgården och före detta bibban. Som ni ser, än finns det snö både här och där.
Jag kämpar på med pusslet här hemma. Tålamodsprövande då alla bitar som återstår går i nästan samma nyans. Nyligen hittade jag plats för tre bitar. Tiden som krävdes var en halvtimme… 😀
I kväll ska jag kolla ett av mina favoritprogram. Bingolotto!
I morgon lär det bli full fräs på tidningsfronten igen.
– geometri, matematik och mycket annat som kräver logiska tankar
– mig själv alla gånger, då jag tar mig an så många bloggutmaningar att jag inte hinner skriva nåt annat 😀
– hat och troll i internetvärlden
– avundsjuka som leder till att osanningar och förtal sprids
– respektlöshet i olika former
Ja, mycket finns det som man inte förstår sig på. Till exempel att krigen i världen aldrig tycks ta slut.
Och i den lilla människans vardag kan det handla om så små saker som att jag inte förstår mig på bilister som inte stannar då en fotgängare vill gå över gatan på ett övergångsställe.
Detta är del 24 av 31 i Orsakullans bloggutmaning.
Eller i detta fall ÖGON. Lilla My om någon har ju intressanta ögon.
En blick kan säga mer än tusen ord 🙂 Hon har spelÖGA 🙂
Det blev åter ett hastverk, inget genomtänkt bidrag. Höll på att glömma hela veckans ord! Är nog med i för många bloggutmaningar nu då jag också har Orsakullans 31 frågor i mars. Då mars månad är slut får det räcka med Skyltsöndag, Glad måndag och Veckans ord.
De börjar bli allt färre nu, skyltarna i mitt lager från Spanienresan. Men här kommer en till! Dessa vackra kaklade skyltar kan man inte få nog av 🙂
Det är bloggaren BP som håller i trådarna för denna bloggutmaning.
I morse kände jag på mig. Det här kan bli en bra dag.
Jag lyckades sova tio timmar. Jag hade inga måsten som väntade.
Gårdagskvällen blev lyckad med god biff, pepparsås, wokade grönsaker. Härefter beställer jag mindre portion av potatisar och på separat liten tallrik (vilket är möjligt på Fresno i Lovisa). Jag gillar nämligen inte då pommes frites blir mjuk i såsen och då biffen ligger på potatisarna så att det är svårt att skära i den.
I dag har jag hunnit och orkat med mycket hemma. Sådant som jag på grund av energikrävande konflikter tidigare inte orkat med, och sedan kom dunderförkylningen. Men i dag har jag orkat besöka affärer för nödvändiga uppköp med en väninna. Jag har också orkat städa lite.
Ett projekt är att få ordning på dagböckerna. Jag vill ha dem tillgängliga i lådor, vilka också ska gå lätt att flytta då jag städar i mina skåp.
Faran med att börja städa bland dagböcker är att jag börjar läsa dem!
Bara genom att bläddra i några av dem, ägna en halvtimme till det, fick jag ändå insikter om sådant som tänkt på, varit orolig för, känt glädje över och planerat de senaste tre åren.
För att inte tala om då jag bläddrade i över tjugo år gamla dagböcker…
En sådan resa jag kunde göra om och om igen om jag ville. Och så mycket jag skulle ha förträngt och glömt om jag inte hade mina kära dagböcker!
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 