… genom att köpa choklad även om det inte är nån jättestor summa som går till insamlingen. Jag brukar också köpa Rosa bandet och delta i insamlingar som stöder cancerforskningen på andra sätt.
Jag har ju själv hunnit tänka att jag har bröstcancer, men den gången klarade jag mig med några biopsiundersökningar.
Sedan kan jag nog också tycka lika som en skribent, minns inte mer vem hon var och var hon skrev vad hon tyckte… Men det handlade i alla fall om att hon anser att det inte finns så mycket att förknippa med ljusrött då man tänker på cancer. Livet är inte ljusrött för dem som drabbas. Ingen svävar liksom på ljusröda moln i väntan på besked, då man undrar om man har bröstcancer eller inte.
Vet inte varifrån idén med allt det rosa kommer. För mig är det ändå viktigast att på olika sätt stöda forskningen.
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 
Om du tänker på Rosa bandet och bröstcancer så är det ju en typisk färg för kvinnor/barn – rosa alltså. Blått symboliserar prostatacancer. Könsdiskriminerande enligt mig. Men själva kampanjerna är bra såklart. I år finns även ett armband att köpa. Det är snyggare än rosa bandet. Inte lika rosa alltså.
Ja, jag tycker också att färgerna kan upplevas som diskriminerande, eller i alla fall ogenomtänkta.
Men de är en känslig sak det här överlag, inser jag.
Många som anser att symboliken och färgerna är fina.
På vilket sätt är det diskriminerande?
Kan män få bröstcancer eller kan kvinnor få prostatacancer? Insamlingen görs ju separat. Varför måste man läsa in diskriminering i allt. Har du ett bättre förslag får du helt enkelt lansera det så alla kan ta del av då. Jag förstår verkligen inte varför måste man dra diskriminerings kortet jämt och sen inte utveckla hur man skulle lösa det?
Själv har jag inga problem med färgerna, även om jag föredrar svart eller vitt.
Köttet är rosa och och män springer gärna i blåställ. Fast det kanske också är diskriminering. En gång i Kina alla gick runt i blåa kläder av samma snitt. Antagligen för att ingen ska känna sig mer än någon annan. Det var bara partitillhörigheten som avgjorde vem var vem.
Nåväl… jag blev bara lite irriterad, ingen hat trampat på nån öm tå, utan diskriminering används numera i tid och otid. 🌸🌸🦋🦋
”Pink Ribbon, som Rosa Bandet heter på engelska, har sitt ursprung i USA. Först ut var Susan G. Komen Breast Cancer Foundation, som hösten 1991 delade ut rosa band till alla deltagare i sitt ”Race for the cure” i New York.
Symbolen fick ett stort nationellt genomslag samma år med hjälp av bland andra Evelyn Lauder från kosmetikföretaget Estée Lauder, som började dela ut bandet i sina sminkdiskar.
Det rosa bandet är i dag en internationell symbol för kampen mot bröstcancer, som varje år under oktober – den internationella bröstcancermånaden – förenar och engagerar människor över hela världen. ”
Tack Maria ❤
Bra med bakgrundsinfo – det är nog många som inte förstår hur detta med ROSA har börjat.
Stöder också cancer forskning. Det är en fruktansvärd sjukdom. Har haft flera arbetskamrater och nära anhörig som drabbats och inte klarat sej.
Kramar från oss
Ja, vi känner nog alla en eller flera som drabbats och som har gått bort 😦
Det finns all anledning att stödja cancerforskningen, för alla drabbas vi nog av cancer på ett eller annat sätt. Min släkt och även Åkes har varit förskonade, men ingen vet hur länge det får vara så.
Ha en fin torsdag!
Kram, Ingrid
Tillsvidare rätt förskonade även här ❤ tacksam för det… men som du säger, man vet aldrig när och vem som drabbas.
Har vänner och bekanta som är drabbade eller som har gått bort i cancer. Även de som tillfrisknat förstås.
Torsdagskram!
Stödjer absolut cancerforskningen, även om man inte har råd med ett månatligt bidrag. Till begravningar, men också när jag vill uppvakta någon som har allt, så skänker jag en slant till cancerfonden eller hjärt/lungfonden. Det tycker jag själv är en jättebra present att få!
Ja, de där adresserna där man skriver en hälsning och sitt namn – jo, då brukar jag också stödja cancerfonden eller hjärt- och lungfonden.