Nej, nu handlar det inte om en ande, men desto mera om en and.
En and, flera änder. Inte ändor 😀
En ensam and hade förirrat in sig på K-Supermarkets parkering i dag. Plötsligt var vi tre personer som, reflexförsedda där i mörkret, försökte rädda livet på andfågeln. Vi, en man och väninnan Pia och jag, skulle se till att den inte blev en platt anka.
Anden irrade hit och dit. Som en osalig ande.
Irrandet kom sig inte av att den var rädd för oss. Den bara kutade hit och dit.
Så vi utgick från att den inte kunde flyga.
Pia har jobbat som djurskötare så hon visste hur hon skulle fånga fågeln. Hon hade handskar på händerna och mannen som också ville hjälpa fågeln hade kommit med en stor papplåda till platsen.
När Pia nästan fick grepp om fågeln började den flaxa hejvilt och gapa ännu vildare. Sedan visade den att den visst kan flyga. Under argt bjäbbande flög den ner till gatan under parkeringen. Det arga lätet pågick medan fågeln spatserade där på en ännu farligare plats än förr.
Många bilister tvärnitade då deras ljuskäglor träffade anden. Fågeln höll sig vid liv.
Vi hade redan börjat tänka att den var osedvanligt otacksam och till och med lite dum. Förstod den inte sitt bästa? Att vi ville hjälpa den.
Några minuter senare flög den, fortfarande under ilsket ”kraxande” in i Kapellparken, varifrån vi tror att den kommit.
Där sitter den troligen nu och ruvar. Inte på ägg, utan på hämnd.
Varför fick den inte gå där ifred på K-hallens P-plats? Det var ju SÅ roligt. En annorlunda, spännande vardag.
Tills de där fåniga människorna kom. De ringde till brandkårer och fågelskyddshem och Gud-vet-vart… ”De trodde att jag inte kunde flyga… pyttsan… jag ska nog visa dem en vacker dag vad allt jag kan… vänta bara!”
🤣😀 Vilken historia kan höra den tjattra. Vilken tur den inte blev påkörd.
Då har du haft en kul upplevelse i kväll.
Kramar från oss
Ja, det var rätt kul – vi tror att andfågeln klarade sig 😀
Kram!
Hahaha! Tror nog att din slutsats är klockren där:-)))))
Får nog akta oss för kommande anfall av anden!
😂 Jag tror inte att gräsänder är så väldigt tänkande av sig…. Förra gången vi var till sommarstugan frös sjön över natten. Följande dag såg vi en and som traskades omkring långt ute på isen och verkade se mycket frågande ut: vad i all världen hände med vattnet? Jag simmade ju här igår?!
Hahaaa! Du kan ha rätt.
En konfunderad and 🙂
Tack för den fina berättelsen Carita! Alldeles underbart! Tror anden berättar för hela släkten om vad som hänt – och alla fick sig ett gott skratt!
Ha en fin fredag!
Ja, de kanske skratt-”kraxande” i kör 🙂
Det är inte alltid räddningsaktioner är så populära. Anden kunde minsann klara sig på egen hand. Hoppas att den håller sig i parken nu och inte vimsar omkring på parkeringen igen.
Ha en fin fredag!
Kram, Ingrid
Ja, det hoppas vi.
Men hen verkade vara envis – skulle inte förvåna mig om hen for ut på äventyr igen 😀
Man kan få pippi för mindre.
Svante
Ja, säg inte annat 😀