Månad: januari 2021

Gillar kamerans natt-inställning

~ Carita Liljendahl ~ 15 kommentarer
Östra Tullgatan.

Här var det ännu ljust strax före halv fyra då jag började bana mig min väg mot K-Supermarket. Det ser kanske inte direkt halt ut, men under snön lurade förrädisk is på många ställen. Jag tog mig framåt med tjugo centimeter korta steg, väldigt försiktigt i denna backe. Så någon motionsrunda blev promenaden inte.

När jag kom hemåt var det redan skymning och jag gillar allt mer natt-inställningen i min mobiltelefons kamera. Bilden av husen på Alexandersgatan blev så stämningsfull och snön på träden är vacker.

Alexandersgatan 14.

Har jobbat några timmar i dag. Skriver ofta ledaren på söndagen. Visserligen kan aktuella ämnen dyka upp under veckan och är det något riktigt extremt som hänt får jag ge mig tid att skriva en ny ledare. Men vanligtvis skriver jag något ganska allmänt så att jag får göra det i lugn och ro då jag inte hela tiden blir avbruten av telefonerna, mejlen och annat pling.

Ikväll blir det troligen tidningar och teve och ett par glas lonkero.

Skyltsöndag, den 3 januari 2021

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer
Kalenderbilden för januari 2021.

Jag har nu flera kalendrar, så jag visar säkert då och då bilder från dem.
Den här, med tänkvärda citat, fick jag av min syster. Den passar bra som inledning för Skyltsöndag, årets första inlägg i den roliga utmaningen.

Allt du kan föreställa dig är sant, allt du kan fantisera om är verklighet… ja, man får tolka orden hur man vill.

Flera skyltare finns hos bloggaren BP som har bloggen Konst eller Konstigt.

Balkongljus

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer

Sitter här i väntan på matchen i Juniorhockey-VM mellan Sverige och Finland. Jag hejar förstås i första hand och alltid med hjärtat på Finland som är mitt hemland.
Men jag har heller inget emot Sverige sedan 1998 då jag bodde där. Har många vänner och dessutom så kallade ex-släktingar i Sverige, så även det landet står mitt hjärta nära ❤

Om Finland inte avancerar i JVM hör jag till de finländare som hejar på Sverige efter det. Jag hör inte till de finnar som önskar att Sverige ska trilla ut 🙂

Mina små ljus på balkongen. Alla är små värmeljus, även de som ser ut att vara två stora blockljus är slutanvända och inne i dem brinner små ljus.

Nu har det snöat nästan hela dagen

~ Carita Liljendahl ~ 19 kommentarer

Men snön vräker inte ner, så vi har fått helt lagom, om någon frågar mig.
Och jag hör ju inte till dem som behöver skotta snö 😀

Utsikten från balkongen den andra januari 2021.

Det blev genast ljusare ute och visst är det vackert med vit snö!

Här hemma känns det skönt när jag har börjat få saker tillbaka på sina platser. Ett tag var allt så rörigt, för att jag efter jobbet inte orkade göra så mycket, det vill säga städa och plocka undan. Ibland hann jag bara med det mest nödvändiga, sådant som tvätta kläder och hänga dem på tork, fylla och tömma diskmaskinen osv.

Parispusslet fick ny ägare i dag och det stora bordet har nu en härligt stor och tom yta. Levande ljus brinner lite här och där.

Jag har flera väninnor som lever singelliv. Med en del av dem går jag ut och äter, någon annan tillreder mat och jag kan få ett par bitar paj eller som i detta fall en färdigt stekt köttfärsbiff. Så i dag fick jag en god hamburgare.

Jag tycker vi borde ha mera sådan här delningsekonomi. Jag betalar gärna för ingredienser om någon annan som är bra på matlagning tillreder maten. Är man två eller flera singlar blir det inget matsvinn heller, för vem orkar äta samma mat tre, fyra dagar i sträck – om man inte fryser in nåt vill säga.

Fem en fredag, Gott Nytt 2021!

~ Carita Liljendahl ~ 26 kommentarer
Många oskrivna blad i livets dagbok. Foto: Pixabay

Hos Elisamatilda svarar vi i dag på frågor om året som gick och om det nya året!

Vad var det bästa med det här året?
– Om vi talar om 2020 så är jag glad för att jag hölls frisk, coronan till trots och att tidningen Nya Östis fortsatte komma ut och fick många nya prenumeranter. Också det att vi lärt oss mycket av coronan, vad vi har att vara tacksamma för,  att distansjobb funkar osv. Jag har känt att året varit lugnt på ett bra sätt, fastän det även präglades av corona-oro.

Vad ser du fram emot med ett nytt år?
– Ett nytt år är alltid som många oskrivna blad, det finns mycket att känna förväntan inför. Jag hoppas att vi får ett eller flera vaccin som gör att coronan inte längre har så hårt grepp om oss. Jag ser också fram emot att fortsätta jobba med Nya Östis och utveckla tidningen. Mest ser jag ändå fram emot våren och sommaren.

Vad var din största upptäckt under året?
– Väldigt svår fråga. Kommer inte på något direkt och entydigt svar. Kanske att jag och många medmänniskor ofta klarar mer än vi tror. Och då tidningsjobbet är min livsstil har jag insett att de tankar jag har om innehållet i vår tidning verkar bära, tillsvidare har antalet prenumeranter ökat sakta men säkert.

Hur blev det ett kärleksfullt år?
– Många visade omtanke för varandra på väldigt olika sätt under detta nästan fullånga corona-år.

Vad tar du med dig från 2020 in i 2021?
– Att jag ska ge mig själv  mer fritid och på alla sätt vara barmhärtig mot mig själv. Ändå utan att på något sätt glömma de människor som älskar mig, som står mig nära och som stöttar mig.
Och så ska jag sopa ut energitjuvar ur mitt liv.

Första dagen på nya året!

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

En del av nyårskvällarna har jag firat ensam sedan 2014 då det blev skilsmässa. Något år har jag kollat stadens fyrverkeri vid Skeppsbron, bland annat med min syster, och en  gång var jag där på reporterjobb. Raketerna sköts tidigt på kvällen eftersom det var en familjefest, så vid tolvslaget var jag ofta hemma.

På krog har jag också tagit emot det nya året och en gång med en väninna hemma. För det mesta har jag inte haft några planer inför nyårsafton, det har fått bli som det blir.

Blinier, löjromsblandning och äkta champagne. (redigerat senare på kvällen, det var SIKrom)

Plötsligt kom jag på att min kollega Pia också firar nyåret ensam. Hon har två hundar och de har ofta varit väldigt rädda för raketerna som skjuts under flera dygn fastän det inte är tillåtet att avfyra dem hos oss under andra tider än från sex på nyårsaftonen till två på natten.

Vi beslöt att vi firar nyåret tillsammans med blinier, löjrom och champagne. (redigerat kl. 18.25, det var SIK-rom) 😀

Det bästa av allt är att huset hon bor i ligger på en sådan plats att inga raketer störde. Hundarna sov gott mest hela tiden och begrep nog inte ens att gårdagen var den där dagen då de ännu ifjol var skräckslagna.

Ännu i dag och i morgon kan jag ta det lugnt, behöver inte jobba. På söndag börjar allvaret igen då en ny tidning ska planeras och bli klar till den 8 januari.

Gott nytt år eller grått nytt hår 😀