
Det är närmast upplägget jag funderar över. Vad ska jag skriva om och när? Bloggen ska ju inte vara ett stressmoment som får mig att tänka HUR ska jag hinna få ut ett inlägg varje dag? Mitt mål är minst ett inlägg per dag och jag har skrivit sådana 3038 dagar i ett sträck faktiskt.

Men då jag ofta jobbar vansinnigt mycket måndag, tisdag och onsdag och även gör många timmar torsdag och fredag, ibland även söndagar… tror jag det är bäst att jag börjar schemalägga allt fler inlägg. Vilket betyder att jag skriver något mer genomtänkt på förhand, inför de dagar då jag vet att jag kommer att ha häcken full med jobb.
Eller inför dagar då jag inte är säker på att internetkontakten funkar. Såsom jag gjorde inför Nya Östis läsarresa i maj.
Blir något sedan spontant bra, så blir det. Gärna hinner jag med två inlägg per dag. Men då ska de vara ganska korta, för att ni ska orka läsa dem.
Det händer ju inte så mycket superintressant och omvälvande i mitt liv. Vardagen är som den är. Här går jag i väntan på att kanske, efter nio ensamma år, träffa en person som funkar som en pusselbit i mitt liv. En person som är lika öppen som jag, gärna även spontan, godhjärtad, intelligent, humoristisk och verbal.
Ja, jag inser ju att mina förväntningar är ganska höga. Men utseendemässigt jagar jag inte någon toppidrottare, och sundhetsivrare ska inte ens göra sig besvär att ta kontakt för jag säger inte nej till vare sig ostbrickor eller vin som ni ser.
Men för att återgå till det jag började skriva om, innan jag kom lite ur kurs, så har jag börjat fundera mer på vilket innehåll jag ska producera här. Nischat blir det inte, min vardag är som sagt som den är.
Men jag funderar ju på ett som annat, har djupa tankar och otaliga drömmar. Som att sluta springa på i ekorrhjulet. Hur nu sedan det ska gå till då jag är ensam och ännu har några år kvar till pensionen. Om jag får en sådan överlag eller om systemet läggs ner innan jag blir 65.
Dagens bilder är från Bistro Kronan på Alexandersgatan i Lovisa där jag åt ostbricka med två väninnor i kväll. Detta inlägg är inte sponsrat av företaget, jag betalade notan där själv.
Jag måste erkänna att jag gillar vardagsbloggar. Bloggar som har som tema att svara på andra bloggars ”utmaningar” intresserar mig inte alls utan mitt intresse ligger helt i att se vad en vanlig människa gör och tänker vanliga och ovanliga dagar.
Jag gillar också vardagsbloggar mycket mer än nischade. Är inte intresserad av senaste modet, av make up osv.
Nu ska jag bli ledig några dagar så jag har tänkt ägna en halv dag till att titta in hos många bloggvänner som jag inte har besökt på länge.
Kram till dig!
Sluta fundera så mycket Carita! Du och jag har ju nästan likadana liv. Undantag du jobbar fortfarande, vilket jag inte gör. Nu jobbade jag inte hemifrån som du gör, men tidningar och böcker vet jag mycket väl vad det innebär. Mycket jobb!!!
Men jag klarade alltid av ett inlägg per dag även då. Så det borde ju också klara. Två inlägg/dag är kanske aningen överambitiös – tycker jag.
Tycker dina inlägg är väldigt varierade, trots att du bloggar från ”lilla” Lovisa. Så varför inte fortsätta med det. För inte jobbar du efter klockan 19 på dagarna, eller!??
Den här tiden på året är det kanske aningen tråkigt att blogga. Många gör bloggpauser och/eller sluta blogga. Även jag prioriterar annat under sommaren, men ett blogginlägg per dag blir det nog. Men kommentarfrekvensen går ned, absolut…
Jag är en grubblare 😀 Har alltid varit, sedan barn. Jag funderar mycket och analyserar, och jag känner personer som blir irriterade på det.
Men sådan är jag, och sådan vill jag bli godkänd som. Behöver liknande sällskap, personer jag kan prata på djupet med, inte bara ytskrapa.
Ja, vi har haft och har liknande jobb, och jag vet att du vet vad mitt jobb går ut på. Mycket jobb, precis hela tiden, vilket gör att jag i andra sammanhang känner att jag inte räcker till där jag skulle vilja finnas och göra saker.
Nej, jag måste inte skriva två inlägg per dag – ett är minimimålet. Men ofta känner jag att jag har så mycket att säga att jag skulle kunna skriva tre inlägg.
Däremot hinner jag inte med så många, och vet inte om de som följer mig orkar läsa så många heller.
Å andra sidan är det inte ens viktigt att många läser – jag skriver mest för mig själv, och ibland så att jag hoppas på respons av andra.
Jo, jag jobbar fortfarande ibland efter kl. 19, om jag har en tur som sträcker sig från 12 till 21. Kvällarna innan tidningen blir klar är det ofta jobb efter 19, på onsdagar. Mitt jobb blir aldrig ett 10-17 jobb, det är en livsstil.
Tycker det finns mer att skriva om på somrarna, men förstår vad du menar. Många har annat att göra då och läser inte bloggar lika flitigt känns det som.
Intressanta funderingar.
Bloggande får absolut inte bli en stressfaktor.
Jag beundrar er som orkar skriva varje dag.
Planering och strategi är viktigt.
Jag har nya inlägg varje onsdag och lördag och har många inlägg liggande väntande på att komma ut, vilket undviker stress och schemalägger alltid.
Jag tycker heller inte det är fel att göra repriser. Man glömmer så lätt. Detta undviker också stress.
Lycka till!
Jo, vi fungerar ju alla lite olika. Du har ett slags reseblogg med många bilder och intressanta, längre inlägg som kombinerar nutid och historia.
Jag försöker skriva kort, men känner att det ibland blir ytligt och opersonligt. Mig själv kunde jag lämna ut nästan helt i bloggen, men jag skriver inte om andra i den utan att fråga om lov. Därför blir det ofta bara ”väninnan” eller initialer.
Schemaläggningen är bra inför måndag-tisdag-onsdag har jag märkt. Om jag sedan har något annat jag vill skriva om, och hinner med det, gör jag det mot kvällen som ett andra inlägg.
Men som du skriver, och som jag också tycker – att blogga ska INTE medföra stress.
Tycker det är intressant att läsa din blogg. Den handlar om vardagen och dina strövtåg i Lovisa.
Önskar dej en solig helg
Jag är så glad för att du läser och tacksam för att vi blivit vänner via bloggen, också på FB. Kram till dig och puss till Minton och soligt väder hoppas jag även ni har!
Det har varit sol och ca 20 grader så vi har haft det bra. Nu skall vi snart ta sista promenaden för idag.
Kramar
Tjugo grader är lagom, vi har +17 här nu, också lagom. Till stugdagarna har lovats +24 – +28 grader 🙂
Kramar till er!
Att blogga skall vara kul och inte stressigt! Jag brukade blogga sgs varje dag, men numera bloggar jag då jag känner för det…. Vilket fortfarande ändå är nästan varje dag. 😂
Ja, du gör nog rätt i det. För mig har det gått nåt slags ”prestige” i att inte bryta sviten av över 3000 inlägg i rad.
Jag är ju siffer- och statistiknörd 🙂
Nu då jag får några dagar ledigt ska jag njuta av att läsa din och andras bloggar.