
Igår kollade jag på en gammal dokumentär från 2015. ”Dagny – livet börjar vid 100”. I programmet fick hon priset som Årets Svensk, och satt i soffan bland annat med Måns Zelmerlöw ❤
Det var en fin dokumentär. Dagny var ju väldigt rolig, men hon vågade också berätta om det svåra i livet. Då hon blev inlåst i en garderob för att hon var bråkig och skrikig till exempel. Men hennes mormor läxade sedan en dag upp Dagnys mamma för det. Man låser inte in en två-åring!
Dagnys första man var svartsjuk och alkoholiserad. Hon förblev barnlös och det är ju även jag. Igenkänningsfaktorn är faktiskt rätt hög när jag tänker efter. Men barnlösheten är inget jag sörjer. Livet blir som det blir.
Dagny var bra på att läsa och skriva, hon gillade inte att handarbeta och det gör inte jag heller 🙂
Hon inspirerar mig. Jag vill också bli 100 år och mer än det och fortsätta blogga och vara rolig som hon var.
När jag ser hur raskt hon promenerade och hur hon klev upp på soffan för att kunna torka damm från tavlorna hon hade på väggen. Då tänker jag att jahaaa… hur ska det gå till för mig då jag redan nu som 61-åring har problem med knäet 🤣 Men skam den som ger sig!
Man ska leva lajban, det är aldrig för sent fastän man skulle känna sig gammal som 50-åring eller som 70-åring. ”Jag uppmanar alla gamla tanter, morska upp er”, sa hon i programmet 🙂 Och att hon tar revansch på barndomen då hon fick sig itutat att hon inte skulle tro att hon var nåt.
Jag har äntligen kommit på att Yle Arenan och SVT Play är helt praktiska ”kanaler”. Jag ser på nästan vad jag vill, nästan när som helst. Igår petade något sportprogram bort Hotell Romantik, det var väl inte schysst gjort?
Jag ska bli som Dagny. Bloggat varje dag har jag nu i dag gjort 3307 dagar i sträck. Målet är att hålla på LÄNGE till. Så länge som det är roligt 😀
Dagny var en underbar förebild. Jag älskade henne och hennes humor o sätt att se på livet ❤️ Glad Måndag till Dej också…hoppas vi får leva t 100 😊 men förståndet i behåll, så vi inte blir dementa
Resonerar precis lika – förståndet i behåll, någorlunda vigulant, inte för mycket värk och sånt.
Glad tisdag till dig ❤
Hoppas att du får din önskan uppfylld! Själv vete rackar´n om jag vill bli så gammal. Just nu har jag krångel med benen och svårt att gå, så att bli sittande på rummet eller i rullstol är inte speciellt lockande.
Kram, Ingrid
Precis så tänker jag också – inte kul att bli sittande nånstans mer eller mindre oförmögen att ta sig ut…
Men är man skärpt som Dagny var, då är det lockande att bli 100.
Kramar!
Vilken härlig inspirationskälla du har! Jag har hört och läst om Dagny men jag följde aldrig hennes blogg. Men din följer jag ju! Ha en fin dag
Och jag följer din så ofta jag hinner och kan 🙂
Du inspirerar också!
Hon var fantastisk som hängde med på allt nytt. Hoppas du får hjälp med ditt knä. Är det artros så kan det hjälpa med en kortison spruta det fungerade i början. Sedan blev jag opererad och fick en protes i knäet.
Kramar från oss
Ja, vi får se vad läkare och ortopeder hittar på… kortison hjälper ju tillfälligt men botar inte själva problemet.
Så kanske jag måste opereras…
Kram och tack för mycket omtanke genom åren!
Såg dokumentären om Dagny. Hon var en otroligt charmig gammal dam som hade barnasinnet i behåll till sista andetaget. Och när hon själv inte kunde blogga längre anlitade hon en kompis som gjorde det åt henne. Hon dikterade, kompisen skrev. Den kvinnan var ett föredöme för oss alla. Kan mycket väl tänka mig att bli 100 år, men då vill jag vara lika fit som Dagny var.
Å du, det är många personer, mest kvinnor konstigt nog, som har dåliga knän och som är betydligt yngre än du. Och de flesta lider av artros. Varför drabbas vi kvinnor av dessa åldersrelaterade sjukdomar oftare än män…
Det var inomhus-VM i friidrott från Glasgow som ”flyttade” på Hotel Romantik. Men (dessvärre) återkommer nog serien nästa söndag;-)
Precis – att få vara lika skärpt som hon och rask på benen, annars inte kul att åldras 🙂
Ja, detta med artros är kanske vanligt i västvärlden – jag hoppas röntgenbilden den 15 mars visar nåt.
Hahaa – ja du – friidrott är helt okay, jag tittar ofta själv, men att flytta på Hotell R!
Men jag vet vad du anser om serien 🤣
Jag tycker jag har bloggat länge nu med mina 380 dagar i ett sträck…. Men bloggen har jag haft i 17 år snart. Dagny var en häftig och inspirerande person. Jag vill också bli minst 100 år.
http:/hannaskrypin.se
Vi har bloggat nästan lika länge, du dock längre – jag började i september 2009 så det blir ju då femton år i år.
Och 100 vill vi bli om vi får vara krutgummor som Dagny 🙂
Det är okej att bli 100 år så länge man kan göra allt själv och inte behöver hjälp av andra med nånting. Vill inte bli 100 år och bo på ett ålderdomshem de sista åren.
Har alltid sagt att jag vill håller mig på benen så länge min hund lever. Nu är han borta och jag är 70 år. Har inga mediciner och inte ont någonstans. Går varje dag samma promenader som om vovven fortfarande levde. Jag har gått med hundar i 38 år och dör om jag inte kommer ut i friska luften.
Vi fortsätter med precis allt så länge det är roligt 😊Kram 🤗
Precis – om man får bo och vara som Dagny. Rask på benen, skärpt i sinnet.
Men att bo på ett äldreboende… tja, det kan ju finnas bra sådana där man har sällskap vid behov, men också får dra sig tillbaka till eget rum.
Och att få äta vad man vill och kan.
70 år och utan mediciner, det är strongt! Och att vara ute i friska luften, det är nödvändigt, så länge vi kan.
Varm kram till dig!
Jag har ett mål, att vara med om så mycket som möjligt så man har att se tillbaka på när man blir så gammal. Då har man ju en del att blogga om också.
Tack för måndagsbidraget, åter en gång!
Ja, att få vara så pass frisk och kry att man orkar göra saker, uppleva nytt – det är nåt jag också önskar mig.
Redan när hon började blogga läste jag hennes blogg och hon svarade ofta mig och visst har hon imponerande. Hon hade ett så fint språk så jag trodde att hon hade varit lärare men fick ju reda på hennes tråkiga och jobbiga bakgrund. Nu kan jag säga att jag då inte alls vill bli 100 år. Nu får man höra hur man ska dra in pengar på pensionärerna så dom på äldreboende bara ska få mindre mat och en halv macka istället för en hel. Nog får man hoppas att man får leva hemma och slipper utsättas för något sånt. Bättre att få tvärdö. Jag är snart 76 så man börjar bli rädd för framtiden minsann.
Det stämmer – 100 år vill jag bli om jag får vara frisk och rask och klar i tanken som Dagny.
Men alla nedskärningar skrämmer, längre väg till sjukhus för oss som inte bor i storstäder osv.
Att kunna bo hemma och få hjälp där tror jag skulle kännas bäst.
Jag är bara 61 år men känner också oro för ålderdomen då man ser ”utvecklingen” i samhället…