
En månad kvar med denna utsikt. Det känns vemodigt, men bara ibland. Det här huset och den här bostaden har betytt mycket under nästan sju år av mitt liv som singel. Hit flyttade jag 2017. Före det flyttade jag 2014 efter skilsmässan till en trea på en annan adress. Sedan till en tvåa på ytterligare en adress, och sedan hit.
Men allt har sin tid, och snart är det dags att förverkliga en dröm. Men innan jag går vidare i berättelsen ska jag svara på bloggvännen Elisas frågor.
Elisamatilda har i dag temat FEM. En rolig och lagom krävande utmaning.
Vilket ord på fem bokstäver beskriver ditt humör idag?
Vänta.
Vilket ord på fem bokstäver beskriver dina planer för helgen?
Huset.
Vilket ord på fem bokstäver beskriver beskriver hur veckan har gått?
Städa.
Vilket ord på fem bokstäver beskriver något som irriterat dig i veckan?
Inget.
Vilket ord på fem bokstäver beskriver dig själv i veckan?
Modig.
Imorgon vänds ett nytt blad i mitt liv. Jag har då fått nycklarna till min nya bostad. Ordet ”nya” är ändå vilseledande eftersom huset jag ska flytta till är byggt 1898. Det ligger nästan mitt i centrum av Lovisa.
Jag bor kvar i höghuslägenheten till den sista juni och har således två bostäder och gott om tid att flytta. Allt annat skulle vara otänkbart, med den jobbmängd jag har och med tanke på att jag är ensamstående och långsam i allt. Knäet har blivit bättre, men jag behöver mycket hjälp med flytten.
Jag skrev kontraktet för några veckor sedan och de första att få veta det var förstås min nuvarande hyresvärd, min mor och min syster och några nära vänner. Jag har inte velat berätta mer eftersom bostaden i det gamla huset ännu i dag har sin gamla invånare. Därför kommer bilder därifrån först senare. Bloggen får troligen en annan karaktär då mina dagar blir mindre enahanda, och jag ska berätta mer om ”drömmen om ett gammalt hus med trägolv och kakelugn” – en dröm som jag har haft många, många år.














