Författare: Carita Liljendahl

Så kort var minnet inte

~ Carita Liljendahl ~ 13 kommentarer

Hos Orsakullan finns en utmaning med 31 olika frågor i oktober.

Frågan för den fjärde oktober är ”Korttidsminnet är något som…” och så fyller jag i ”bara blir sämre hela tiden, verkar det som”. Något jag tänkte på för fem sekunder sedan kan försvinna bara så där.

Men så kort var minnet ändå inte att jag skulle ha glömt att det är Kanelbullens dag i dag. Eller egentligen kom jag inte ihåg det. Men ett gäng stickande damer på ett café påminde mig om det då jag var inne där för att köpa en macka. Så det blev både macka och kanelbulle. Och minnet funkade från det att damerna hade sagt ”köp en kanelbulle också” tills jag var vid disken och skulle beställa.

Och så kom jag också ihåg att jag skulle köpa ny årskalender eftersom det redan nu gäller att planera långt in i framtiden, inte minst sånt som har med tidningsproduktionen att göra. Utgivningsdagarna för 2024 ska slås fast nu, men mycket annat planeras också för de kommande fyra, fem månaderna. Och ser vi så långt, så är vi redan inne i februari.

Åter ut i ur och skur

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer
Måndagen var en strålande fin dag. I går började det regna och blev riktigt höstväder. I dag är det bara +8 grader och det har regnat sedan tidigt i morse.

Som ni ser så var asfalteringsarbeten igång i går kväll, regnet till trots. Jag samlade ihop drygt 3600 steg under dagen, här gör jag snabba kvällsrundan.

Det kanske åter blir ett antal bilder av kyrkan när jag gör mina promenader i samma kvarter, speciellt om det är trist väder.

Regn eller inte, men tisdagen hämtar sol i sinnet sent på kvällen då jag sätter mig i soffan och kollar ”Hemma med Ernst”. Inget får störa mig då 🙂

Muminmotiv världen runt

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

I postcrossingen skickar jag för det mesta kort med Muminmotiv eller Inge Lööks charmiga gamla damer. Berättar då att Tove Jansson är finlandssvensk och att Inge Löök bor i Lovisa. Lööks motiv är kända nästan världen runt i postcrossningsammanhang och detsamma gäller förstås Muminfamiljen.

Det här kortet gick till Filippinerna och mottagaren hade önskat att jag skulle skriva ”a quote” på kortet. Tyckte att detta citat passade bra.

Har inte varit i svampskogen

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

Vilken svampsort detta är har jag ingen aning om, men bland mina bloggvänner finns svampkännare, så få se om de kan svara.

Ut i svampskogen får ingen mig, jag vill inte ha älgflugor med mig hem 😱🙄😂

De här svamparna växer utanför några huslängor på Chiewitzgatan och jag fick ögonen på dem då jag tog en del av mina hälsosteg i dag.

Kanske jag borde ha smakat på svamparna och sedan hade jag svävat iväg som på rosa moln 🤣 Eller också ramlat död ner innan jag hann hem tillbaka.

Parken intill kyrkan. Så grön och fin fortfarande och vackra luktärter som klättrat längs ställningen.

Att grusgången inte är perfekt rensad stör mig inte alls, jag ser det egentligen först nu på bilden.

Det som däremot stör mig, eller får mig att känna vemod, är att en av favoritrestaurangerna, Locale, som låg i byggnaden till vänster, stängde sista augusti. Ingen har ännu såvitt jag vet köpt verksamheten. Hoppas SÅ att någon ska fortsätta med samma koncept som förr där, eller starta en ny restaurang. Men i dessa tider är alla försiktiga, det är svårt att få lönsamhet i en liten stad 😦

Antalet hälsosteg i dag 2816.

Glad måndag! 02-10-2023 och oktoberbilden

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

Här går det undan för Muminpappan. Ser ut att vara värsta höststormen på gång, men han ser ganska lugn ut och har blicken stadigt fäst på horisonten. Men far han inte fram lite så där som ”över stock och sten”?

Med dagens översvämningar och nyckfulla väder kan vi aldrig veta var och när de stora vågorna kommer. Så det finns en hel del symbolik här.

En liten lektion i finska, svenska och engelska ger kalenderbilden också. Och så ser ni att jag har plitat in två tv-program som jag ska titta på.

Skyltsöndag, den första oktober

~ Carita Liljendahl ~ 15 kommentarer

+14 grader, sol och en ganska frisk vind. Oktober betyder nog höst i alla fall, och i Köpbacka var det höstmarknad. Där gäller det att ”hänga på låset”, alltså vara på plats direkt då dörrarna öppnas, om du vill köpa till exempel bondost. Den har strykande åtgång, men det samma gäller även hembakta bröd (jag köpte två), olika kakor, pajer och kex.

Inomhus såldes bröden, ostarna och allt annat hembakt. I den gamla skolbyggnaden kunde man också köpa handarbeten och lotter. Ute på gården såldes strömming i olika former, honung och annat gott. En härlig tradition det här och Köpbacka byaförening är en aktiv sådan.

Då jag har så många skyltar på lager i mitt bildarkiv sätter jag ut denna som en bonus. Laddningspunkt för elbilar utanför en servicestation i Janakkala. Tänk om vi själva kunde ladda oss vid någon stolpe ibland, då när det känns som att energin håller på att ta slut 🙂

Lördagsrunda, tur över viken

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

Imorgon börjar Folkhälsans oktoberkampanj inom ramen för Hälsostegen. Jag hakade ju på där ifjol den första oktober och gick sedan långt över tvåhundra dagar i sträck minst 2500 steg, ofta mycket mer än så. Sedan kom knäproblemet och ryggen blev inte märkbart bättre fastän jag hade trott att promenaderna skulle hjälpa. Jag fortsatte ändå räkna steg och försökte vara aktiv alla dagar, bland annat cyklade jag ju på sommaren.

I dag blev det också en cykeltur på över fyra kilometer och ganska många steg inkluderades. Turen gick genom stadsdelen Garnison till Drottningstrandens park som syns på översta bilden.

Fina små broar och bänkar finns här gott om, och stenformationer. Tyvärr var det lite skräpigt vid bänkarna som syns i bakgrunden. Jag såg ingen skräpkorg. Sådana skulle behövas, men då bör dom ju tömmas ibland också.

Jag lärde mig som barn att inte slänga nånting på marken, typ papper, muggar, burkar eller annat. Så jag förstår inte riktigt dem som nonchalant bara släpper ett papper efter sig eller lämnar en mugg efter sig i naturen…

Första gången faktiskt som jag satte mig på en av de här vilstolarna i samband med fotografering mot olika väderstreck.

Det var motljus och solen i ögonen hela vägen hem, också efter att jag lämnat Kronobron bakom mig. Men solen kan jag ju inte vara arg på. Vi hade +15 grader i dag.

Vände jag mig om och fotograferade mot öst såg det ut så här.

Och så närmar jag mig landbacken och Rosenparkens strand. Jag leder cykeln över bron fastän man får cykla där. Men även om här nu på mina bilder såg folktomt ut åter en gång, blir det ganska många möten med människor i olika åldrar, med och utan hund, par med barnvagnar osv.

En vacker plantering med ljung.

Jag har jobbat en hel del i dag också. I slutet av månaden räknar jag medarbetarnas arvoden, och på grund av olika omständigheter körde allt möjligt ihop sig den här veckan. Imorgon ska jag vara ledig.

Och nu ikväll, som jag ser fram emot det! Ska läsa så många blogginlägg av mina vänner som jag bara hinner och orkar ❤

Ser ju inte direkt vacker ut här

~ Carita Liljendahl ~ 20 kommentarer

… men efter frissabesöket kände jag mig som en ny människa. Det var sju veckor sedan jag var här senast.

Att gå hos frissan betyder för mig inte bara det att håret klipps och att jag får nya slingor. Under två och en halvtimme hinner jag och frissan också prata mycket. Det sociala umgänget, utbytet av vardagliga tankar, betyder mycket.

Fem en fredag hos Elisamatilda har KARRIÄR som tema.

Vilket jobb passar för någon som är din motsats?
– Någon som inte är utåtriktad och som inte vill jobba bland människor. En person som inte tycker om att uttrycka sig i skrift 🙂

Vad är det längsta du varit på en arbetsplats?
– Det jag nu håller på med. Journalist sedan 1987 fram tills idag, som egen företagare inom mediabranschen sedan 2016.

Finns det några stereotyper kopplat till ditt jobb/karriär?
– Kommer inte på några. Svår fråga. Kanske någon för tio, tjugo år sedan såg framför sig en skäggig man i rutig skjorta och säckiga manchesterbyxor då yrket journalist nämndes?

Vilken film eller tv ger ett bra porträtt av ditt jobb?
– Finns säkert många som beskriver journalistens jobb, men kommer inte på nåt just nu.

Vilken har varit din drömkarriär?
– Det jag gör i dag, att vara skrivande journalist och just nu även chefredaktör för en lokal tidning. Och att vara författare, som jag också är.

    Och så var det god jul igen

    ~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

    Det här är bara en bråkdel av urvalet på hyllorna med choklad i S-Market i Lovisa. Det är den 28 september och vi har haft strålande sensommarväder med +19 grader så det här känns ju onekligen lite avigt. Men jag ska snart köpa min första julkalender och äta upp chokladen i den under tjugofyra dagar i oktober, såsom jag brukar.

    Imorgon ska jag ÄNTLIGEN få gå till frissan. Bokningen blev framskjuten på grund av kronprinsessans besök. Då jag bokade 21 september för frissa, fem veckor innan det datumet, visste jag inte att Victoria och Daniel skulle besöka Lovisa. Nu är frisyren verkligen i behov av ett lyft.

    Bilder i sista kvällsstund

    ~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

    Inte många bitar kvar nu 🙂 Har kopplat av med det här efter en turbulent tid med ditt och datt.

    Ibland finns det tid för bloggen, och att läsa vännernas bloggar. Ibland är det annat som tar min tid och energi.

    Men igår fanns det inget som kunde störa mig då jag såg på första nya avsnittet av ”Hemma hos Ernst” ❤

    ”Poesin i husen måste man vara väldigt försiktig med”, sade Ernst.