Här var jag på ett jobb i dag, inne i den inpaketerade kyrkan. Vi har tidigare skrivit om varför den paketerats in. Taket ska fixas, en del av fasaden likaså. Jobbet jag var på i dag var en personintervju med en anställd vid församlingen.
Den här bilden togs för ett par dagar sedan. Kyrkan från en annan vinkel. Den är nog nu ett av de mest fotograferade objekten i Lovisa. Från olika vinklar, speciellt på avstånd, ser den ut som en skyskrapa.
Några intensiva dagar med flera intervjuer är det nu. Sedan ska ju artiklarna skrivas också.
Vi har kommunalval på kommande och samtidigt även välfärdsområdesval i början av april. Så det är ganska mycket kring det just nu med valpaneler och annat sånt.
Då bloggkompisen BP efter tio aktiva år som förvaltare av Skyltsöndag lade av slutade kanske en del att visa skyltar, medan andra fortfarande fotograferar sådana och bloggar om dem. Jag har för avsikt att göra lite både och. Hittar jag fina skyltar fotar jag dem, men jag gör det här också på ett annat sätt.
Mina finska texter har uppskattats av många och här kommer nu många ord, men jag översätter inte alla, det blir för långt. Här kommer ett plock från sommarens evenemang, en lista jag fotade då jag var på ett jobb för en dryg vecka sedan.
Päivä/päivät = dag/dagar. Således förstår ni att det handlar om Liljendaldagarna, Lovisadagen, Itämeri (Östersjö-dagen) osv. Avoimet puutarhat = öppna trädgårdar. Taiteiden yö = Konstens natt. Ravit = trav.
Jag borde ha tagit foton i går när vi besökte Sjundeå. I Sjundeå Arena finns en underbar unisex-toalett. Stämningen där är ofta lättsam, lite sådär förvånad i början kanske när män och kvinnor möts. Men det var lätt att börja prata med främmande personer där. Kanske sjundeåborna överlag är pratsamma och trevliga? Jag träffade i alla fall flera som jag gärna hade talat mycket mer med än vad vi nu hann 😀
Ja och matchen då? Den slutade 2-6 till oss, vilket betyder att vi går vidare i kvalet för att försöka avancera från Finlandsserien till Divarin.
Nu hade jag allt lite tur, då lokföraren Åkes tema är Svunnen tid. Jag brukar sällan kolla orden eller temat på förhand, vilket förstås skulle underlätta planering och fotografering på förhand. Men då jag är med i så många utmaningar här i Blogglandia blir det inte av att vara så systematisk.
Detta platsar också i min kategori Arbetsvyer. Här i festsalen i vårt gamla rådhus, men anor från en svunnen tid, satt jag för en vecka sedan. Då höll Hanna-Reetta Schreck, kvinnodagen till ära, en föreläsning om Sigrid af Forselles som var en av de första kvinnliga skulptörerna från Finland (vilket står på finska på presentationen högst uppe).
Flera av hennes skulptörer finns i Lovisa stads museums samlingar.
Bland annat denna som Sigrid formade med väninnan Madeleine Jouvray som modell. Svunnen tid ja, de här kvinnorna levde i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.
Vi har nu noll grader, sol och blå himmel. Till eftermiddagen ska det mulna till, men just nu är det jättefint väder. Igår fick jag, tack vare solens energi, massor gjort. Diskmaskin, tvättmaskin, dammsugning, brasa i kakelugnen, städade bland papper, fick kartonger med fotografier in i ett skåp.
I dag ska jag skriva ett par texter till Nya Östis, bland annat nämndbeslut. Sen eftermiddag startar bussen med Torsupportrarna och styr mot Sjundeå, där innebandykvalet fortsätter. Vägen dit är drygt 1,5 timme. Matchen pågår ett par timmar eller lite mer om det blir förlängning och sedan borde vi vara hemma kring klockan 23.
”Panikera inte (drabbas inte av panik) – organisera dig” står det på det här vackra broderiet som är en del av en utställning som Utopiaklubben har i Kompanjonskashuset Hörnan.
Även om bloggvännen BP lagt ner Skyltsöndag, eller förvaltandet av utmaningen, så är vi några bloggare som fortfarande av ohejdad vana fortsätter skylta eller dela med oss av planscher och texter. Skyltsöndag har också utgjort en rolig avslutning på veckan. Det är kul att se vilka skyltar andra hittat.
Igår blev det förlust för Tor, men matchen var betydelselös. Esport Arena där den spelades är stor, med massor av spelplaner i olika våningar. Det var inte lätt att hitta där och det fanns bara sextio sittplatser vid spelplanen där Tor spelade. Över 3600 steg fick man ihop genom att gå fram och tillbaka och sedan ännu försöka hitta toaletter…
Så här kan en arbetsvy se ut med hembakt under en intervju. Ska skriva ut den i dag och kanske senare gå ut en sväng för det är underbart väder just nu så här tidigt på förmiddagen i alla fall. När solen kommer in på olika platser i min bostad kan jag stå där en stund och bara njuta. Säger till mig själv ”det är så vackert, det är så lugnt”, och så känner jag hur skönt det är att inte har några direkta måsten efter en intensiv vecka.
Det var lite svårt att komma till ro och somna igår då euforin över finlandssvenska KAJs seger i Melodifestivalen var stor. Äntligen något lite humoristiskt och nytt bland sångerna. Den enda texten på svenska dessutom. Om jag har vänner i Sverige som inte gillar KAJ är det något jag förstås respekterar. Min personliga åsikt är ändå att många låtar blivit lite väl slätstrukna i svenska Mello, fastän de är helt bra. Men till exempel fastnade Måns ”Revolution” aldrig i min skalle.
Ljusslingor i taket och en vacker vit gran mötte mig igår där jag var på jobb på ett möte med företagare igår. Någon är antingen ute i god tid med julen 2025 eller också har julen 2024 dröjt sig kvar.
HGSH betyder Hur galet som helst i mina bloggkategorier, och inom det temat får allt möjligt plats.
Det kanske inte ens är en julgran. Vem har sagt att man inte får ha en vit gran med ljusslinga i en entréhall precis när man vill? Den kanske symboliserar vår fina finska skog vintertid. Eller annars pekar på gröna värderingar fastän den är vit. För den har inte huggits ner i en skog.
Om den är av plast är den kanske inte så miljövänlig, men många roliga små kommentarer och funderingar väckte granen ändå, inte enbart hos mig.
Är det här också ett nytt väderfenomen? Det har varit grått och blött, tack – hellre det dock än kyla och mycket snö.
Plus en grad i dag och igår mitt på dagen blev det rejäl tjocka, alltså sådan dimma som gör att jag inte ser träden på åsen som ligger ett par hundra meter bort.
De här konstverken piggade ändå färgmässigt upp igår då jag besökte Kompanjonskapshuset Hörnan. Ett gäng som kallar sig Utopiaklubi har en liten utställning kring aktivism och andra saker de anser vara aktuella och viktiga. Det handlar om att göra saker tillsammans, våga vara sig själv och här finns tanken om att alla ska få vara med om att planera det nya bibliotek som staden behöver.
Det var dock helt andra saker jag var där för att skriva om, men utställningen är ändå sevärd 🙂
Så jag lyckades ta lite nya bilder igår. Också av vår kyrka som snart är helt inplastad eftersom det görs takrenovering där. Väggarnas tegel ses också över.
På Facebook har vi de senaste veckorna fått se bilder av kyrkan från olika vinklar, tagna på nätter, kvällar, dagar, morgnar. Många har börjat kalla det här Lovisas första skyskrapa, för på avstånd ser tornet ut som sådan.
I dag vanliga rutiner som hör torsdagen till, med att hjälpa mamma. På kvällen elda. Det behövs fortfarande fastän jag inte längre gör det precis alla dagar.
Temat i Hoppa på tåget hos Lokföraren Åke är i dag ordet TORN. Jag tänkte inte ens på det då jag den sjätte februari tog den här bilden av det gamla brännvinstornet.
I dag bor där en trepersonersfamilj med en hund. Huset ligger i stadsdelen Garnison i Lovisa. Förr i tiden bryggdes brännvin i källaren i den del av byggnaden som inte syns på bilden, men som ligger bakom tornet där den L-formade byggnaden fortsätter.
Det här kan väl kallas något slags korsvirkesbygge? Sådant är inte alls vanligt hos oss i Lovisa och inte i Finland överlag, tror jag. Däremot finns det mycket av korsvirkeshus i Tyskland, kanske även i det landets grannländer?
Jag har börjat dagarna här med varm kakao då det är minus sju grader ute, och jag börjar elda först på eftermiddagen. Kollar bloggarkivet och ser att där finns en del blandade bilder som kan få gå ut för att visa vad jag upplevt under veckorna som gått.
Skrattade så tårarna rann då jag på SVT Play i tisdags kollade ”Lerin på äldreboendet”. Det här ser ju inte ut som ett äldreboende precis, men målningssessionerna där varvas i programmet med inslag från Lars, hans makes Juniors och barnens vardag.
Här har Lars blivit övertalad att gå in i en uppblåst rutschkana och när han kommer ner är det ett virrvarr av armar och ben, barn och 70-årige Lars 😀 ”Aj, mitt hår”, skrek han senare när Junior skulle hjälpa bort honom där han låg med huvet nedåt mot gräset utanför kanans kant och Junior trampade på hans hår.
Arbetsvy från i torsdags. Lovisa stad och projektet Digistigen hade tilldelats Cygnaeus-priset och det skulle firas. Pressen var också inbjuden och jag var där för Nya Östis. Ett glas bubbel hann jag ta, men sedan skulle jag vidare till nästa anhalt så jag hann aldrig dricka kaffe och äta kaka 🙂
Jag ligger ofta en dag efter med mina rapporteringar, och gör dem som förhandsinställda inlägg 🙂 Igår firade vi Runebergsdagen i Finland, och då åt jag förstås en RunebergsTÅRTA, såsom den i Svenskfinland kallas.
Detta i samband med en intervju jag gjorde på Bistro Kronan. Betalade för mig själv, viktigt att nämna anser jag. Så att ingen tror att jag hela tiden blir bjuden på en massa, för det ”finns inga gratis luncher” som man säger då man är journalist.
Härliga var personerna jag träffade. Blev varm om hjärtat och är så glad för att jag gick tillbaka till det här med att skriva, fastän jag har det ekonomiskt kärvare nu. Ska försöka komma ihåg att lite oftare ta foton av de artiklar jag skrivit 😀
I dag har jag en intervju till och imorgon två. Ibland kan det kännas lite motigt… ska jag ut nu igen och vara social? Men när jag väl är där och träffar de här människorna, då gör det mig bara SÅ gott ❤
Dagens arbetsvy som går in i den kategorin här på bloggen är från nya räddningsstationen i Lovisa. Taklagsfest firades i dag. Här finns i framtiden räddningsväsendet med bland annat brandbilar och brandmän under samma tak som våra poliser.
Nu då jag pilat runt i bygden och träffat massor av människor förstår jag hur mycket jag har saknat detta. Då vi hade pandemin satt vi alla mer eller mer tvunget hemma. De senaste fem åren har jag också haft en chefsroll som i huvudsak bundit mig till administrativa uppgifter, planering och arvodesräkning och annat ”osynligt” jobb. Ibland var jag ute bland andra människor, men allt för sällan kändes det som.
I grunden är jag en social person. Men jag är också introvert, hur konstigt det än kan låta. Efter skilsmässan 2014 blev jag ytterligare sårbar, självförtroendet sjönk och under ungefär ett års tid ville jag knappt se andra människor. Men sedan vände det förstås och livet blev mer uthärdligt.
I dag får jag fortfarande ibland kämpa för att orka. Jag tror att det är resultatet av jobbet som ensamföretagare under åtta års tid, då de olika jobben betydde allt för mig – och sedan det posttraumatiska efter skilsmässan. För nog slog den ju ner som en bomb i livet då för tio år sedan.
Hos Elisa är dagens tema Hektiskt. Så nu svarar jag på hennes frågor 🙂
Hur brukar du göra för att hinna med allt du måste göra på en dag? Planerar dagarna och veckorna så noga jag kan. Försöker att inte ta för mycket på mig på en dag. Behöver sova mycket och använder en PAPPERS-kalender där jag skriver in klockslag för alla åtaganden 😀
Vad gör du när du känner dig överväldigad av allt som behöver göras? Tänker att följande dag blir bättre. Stökar undan det som ska göras och satsar på att få dagar som är tomma i kalendern. Tid för återhämtning behövs.
Hur får du tid för dig själv när det känns som att du aldrig hinner med? Jag försöker se till att det inte blir så att ”jag aldrig hinner med”. Blir det så ändå någon enstaka dag tar jag ledig tid ”med tvång” efter det.
Har du någon favoritmetod för att organisera dina uppgifter och planer? To-do-listor där jag bockar av saker jag fått gjorda. Och papperskalendern, oumbärlig!
Vad är ditt bästa knep för att varva ner efter en hektisk dag? Behövs inte så mycket mer än tidningar, teve, böcker, eller att elda här i gamla huset. Sätter telefonen på tyst och kollar den bara då och då om någon vän, syrran eller mamma skulle ha hört av sig.
Såhär kan det se ut då vi är på innebandyresa. Jag satt på första bänkraden den här gången. Efter att jag hade tagit det här fotot tilltog dimman och då vi reste hemåt mellan 21 och 23.30 var det förstås mörkt 🙂
Men stämningen är alltid god, vare sig vi vunnit eller förlorat. Nu råkade vi förlora 9–7, men matchen var fartfylld och jämn.
En av frestelserna på långa resor utgörs av längre pauser på platser där vi kan äta och där finns också annat än mat att frestas av. Den här Nanso-affären fick mig att köpa en varm tröja i mossgrön nyans. Den syns där borta till vänster mellan några vita och randiga blusar.
Jag sa att vi borde kanske stanna på mindre frestande platser, typ någon liten bensinstation som inte erbjuder annat än kaffe och mackor 😂 Nå, hur som helst – tröjan är skön och behövs här i gamla trähuset ❤
Uppvärmning pågår för Tor. Hallen var en kombinerad sport- och simhall.
Idag var jag på jobb här för Nya Östis då Lurens sommarteater hade sin första audition för musikalen Fame som visas i sommar. Teatern visas utomhus i slutet av juni och juli, men de första övningarna och uttagningarna hölls här, på Lovisa Gymnasium.
Bara det att vara där en timme gav mig massor av ungdomlig energi. Sång, musik, entusiasm, förväntan och spänning låg i en salig blandning i luften.
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 