Dokumentation av Lovisavyer

På en cykeltur för ett tag sedan fotade jag några Lovisavyer. Jag skrev också ett inlägg, men inser att det aldrig publicerades. Vart det tog vägen vet jag inte.

På bilden högst uppe ser vi Garnisonsgatan, sedd från söder norrut. Jag försöker dokumentera olika platser från min fina barndomsstad, och de finns kvar så länge som min blogg finns. Sedan när jag inte längre finns, eller om jag inte har råd att betala för den kapacitet jag nu har här, försvinner en del av allt. Förstås ävenså om WordPress lägger ner hela sin sajt.

Östra Tullgatan övergår här i Kuhlefeltsgatan, och till vänster svänger man in på Klapphusgatan. Mitt barndomshem är huset till vänster med de vita mineritskivorna. De var populära en tid, men under skivorna finns ett stockhus.

Här har miljön ändrats sedan jag var barn. Ett par hus har rivits och nya har kommit istället, men de två röda och det ena vita huset längre bort på vänstra sidan av gatan är gamla.

Saltbodtorg i nedre stan. Det blå huset heter i dag Vackerbacka och brukar hålla öppet under Lovisa Historiska Hus och ibland ha öppen trädgård. Där bodde för länge sedan folkskollärarinnan Ester Berlin.

Jag har ganska många bilder på lager nu, och hoppas att det ska bli många till under våren och sommaren. Just nu gynnar inte vädret cykelturer, men jag hoppas att prognoserna för april slår ens LITE fel. Så att vi åtminstone någon dag då och då får sol och värme.

Hälsostegen 26 mars – 1 april blev 16.200. Såsom tidigare sagt vet jag att det finns personer som går lika många på bara en dag eller två. Men för mig som hade knäskadan som hindrade mig under nästan ett års tid är alla steg som blir mer än 1000 på en dag mycket bra. En dag under den här veckan gick jag 4200, en annan dag bara 1600, men som sagt – alla steg räknas ❤

Cykeln nu fixad och våren är på gång

Hämtade ut min Saga-cykel från lokala sportaffären. Nu är också framdäcket nytt så det är bara att börja trampa.

Siffer- och statistiknörd som jag är önskade jag att mätaren som visar hur långt jag hade cyklat ifjol skulle nollas.

Har inget mål för sommaren då vi ser till antal kilometer. Men jag hoppas våren blir så pass varm att jag hinner cykla lite mer än ifjol då det var kallt en lång bit in i maj. Och på något sätt kommer jag att bokföra mina cykelturer, det blir roligare för mig själv då 🙂

Balansen är inte mer som den var förr, men jag vågar fortfarande cykla. Numera slänger jag ändå inte bara en blick över axeln och korsar vägar hur som helst. Jag stiger av cykeln där det är livlig trafik. Och just det, hjälmen måste jag använda oftare.

Hade två möten i dag och anhörigvården, så det var fullt program från 11 på dagen till 19.30 på kvällen.
Det har varit fint väder och äntligen en dag då det inte blåste så mycket.
Dagarna som blir längre och ljusare, solens strålar som värmer. Sådan glädje det ger!

Hälsostegen 19–25 mars: 15 150.

Fastekalendern: Klä dig i svart. Ta ställning mot våld.
Jag går ofta klädd i svarta leggings och i dag hade jag svart tröja och svartvit tunika. Och jag är mot våld i alla former.
Har levt i ett våldsamt förhållande, och numera får vi ju dessvärre hela tiden höra/läsa om olika våldsdåd… Flera av dem kan vi inte ensamma avstyra, men vi kan alla ta ställning till och avstånd från alla våldshandlingar.

En kladdkaka sitter sällan fel

Dagens arbetsvy, inte illa alls. Gjorde en födelsedagsintervju, sker rätt ofta på kafeteria såhär på vintern och tidig vår.
Den röda fläcken på tallriken är INTE ketchup 😂 Det är hallonsylt. Så gott!
Jag dricker ganska sällan kaffe, kokar aldrig hemma, bara om jag har gäster som vill ha kaffe.
Men går jag på kafé väljer jag ljusrostat som jag har märkt att passar min mage.

På väg till intervjun såg jag de första gässen flyga över staden. De hade sina karaktäristiska läten. På något sätt kändes det nog nu som om de skrek lite argt för att det är så kallt. Protest! Var är våren?

Vi har också en fasantupp i trädgården som redan högljutt börjat gasta, kärlekskrank som den verkar vara. Den sitter inne i en stor granhäck och bara huvudet syns där den spanar åt alla väderstreck.

Alexandersgatan i närheten av Café Favorit. Har varit en mulen dag och inte varmare än +2 grader, så tålamodet prövas för den som vill ha värme. Samtidigt vet jag att det inte ÄR vår riktigt än 🙂 Det är något där mitt emellan. Inte kall vinter mer, men grönskan och knopparna på träden får vi vänta på lite till.

Sitter nu och kollar Lovisa fullmäktiges möte som strömmas på nätet.

Det finns en massa intressanta och roliga utmaningar i Blogglandia.
Klimakteriehäxans onsdagsutmaning är en av dem, och Orsakullans Bloggstafetten en annan.
Jag har bägge på min agenda, få sedan ser när jag hinner ta itu med dem 🙂

Men vill ändå presentera dem för er som läser min blogg, kanske någon av er som bloggar själva blir intresserade. Eller om ni inte vill skriva själva så finns det intressant att läsa hos dem, och även hos andra som jag har med i min bloggroll på startsidan.

Och ännu en sak! På startsidan finns utlottningen av klisterbilder med Mumintema. Kostar inget att delta.
Klicka på bilden, skriv en kommentar, och du är med i lottningen som sker senast på söndagskvällen.

Hälsosteg 12.3–18.3: 12 150. Hade ett par lugna hemmadagar som inverkade, men försöker annars gå korta sträckor varje dag. Väntar mycket på att få ta fram cykeln och i lite varmare väder komma ut på ”längre utfärder”.

Fastekalender i dag: Visa nåd.
AI Overview beskriver det, enligt min åsikt rätt bra, så här: Att visa nåd innebär att vara barmhärtig, förlåtande och mild mot någon, även när denna person kanske förtjänar straff eller är i en svår situation. Det handlar om att ge en andra chans, visa medkänsla och kärlek utan krav på motprestation. Nåd kan också betyda att sänka kraven och inte vara för hård mot sig själv eller andra.

HGSH – här var det trängsel

Nu ska ni få se och höra något roligt och då gör jag det som fastekalendern säger att jag ska göra: Sprid gott omkring dig.

Att sprida gott kan ju betyda så mycket från att donera pengar, säga något vänligt till någon, bjuda på ett leende eller berätta en rolig historia. Mest tänker jag på att bemöta andra såsom man själv vill bli bemött. Det är inte alltid så lätt, men har vi det i åtanke så finns det många situationer då vi kan tänka just på det. Hur skulle jag vilja bli bemött?

Dagens bilder går under kategorin Hur galet som helst, men även under Arbetsvyer, eftersom jag var i det nya daghemmet Pärlan där dörrarna var öppna tre timmar för allmänheten i dag. Tillströmningen av intresserade var enorm. Här syns en del av skorna vid entrén, för man fick inte ha skor på sig där inne.

Daghemmet är tvåspråkigt och har plats för 150 barn och 40 anställda. Mycket av interiören går i trä. Till exempel de här skojiga speglarna som såväl barn som vuxna kan ha roligt vid 😀

Mer om daghemmets öppna-dörrar-afton kan ni läsa i Nya Östis den 19 mars.

Daghemmet är enormt men väldigt fint och fräscht. Var svårt att få en bild som visade hela byggnaden, hade behövts ett foto med drönare.

Och sedan det galnaste av allt. En annan bilist hade parkerat så nära vår bil att det var omöjligt att ta sig in via dörren till förarsätet…

Då gav jag mig på vansinnesförsöket att klättra in via passagerarens framsäte, över växelspaken och… Jag klarade det!!!

Kanske det var en syn för någon som kollade i smyg, men jag har gjort det här förr, dock var det 10-15 kilo sedan… men det viktigaste för mig var att jag inte fick kramp i benen eller fastnade på annat sätt och därmed inte behövde brandkårens eller annan assistens att komma loss 😂💪

Veckans hälsosteg: 15 200.

Våren är här och det fredag igen!

Det var soligt och varmt framför Tokmannis ingång. De första växterna hade också placerats ut på tre ställningar. Sådana här kan jag nästan aldrig gå förbi. En kruka kostade 2,49 euro så jag tyckte att jag hade råd med den.

Vem vill inte ta våren hem och in till sig?

Arbetsuppdraget igår inkluderade kaffe och kaka då Lovinfo fyllde tio år. Det blev inte av att sitta ner och avnjuta det eftersom jag strax efteråt skulle på mammas ärenden med syrran.

Men idag kapade jag en halv bit av de här tårtbitarna som K-Rauta bjöd på vid sin öppningsfest. De var så stora att jag tyckte det räckte men en mindre bit.

Fastekalendern 6 mars: Ge en hjälpande hand till någon som behöver den. # Gemensamt Ansvar
Såg ingen insamlingsbössa nånstans för Gemensamt Ansvar, men jag hjälpte syrran bära en stor förpackning med toarullar och sedan hjälpte jag en kollega hitta en postlåda hon letade efter. Det blir sådana där små hjälpande gester varje dag, helt naturligt tycker jag.

Hälsostegen 26 februari–4 mars, 19 700! Rekord för i år. Tack vare snöskottning torsdagen den 26:e. Men nu vill jag inte ha mer snö 🙂

Och vad vore en fredag utan Elisas utmaning, Fem en fredag som har temat Mittemellan.

Vilket är det första vårtecknet du brukar lägga märke till?
Då små områden av grönt gräs börjar visa sig vid sidan av snön. Sedan förstås också fåglarnas glada drillar, takdropp och de första vårblommorna.

Vad längtar du mest efter när vintern börjar släppa?
Att snön ska försvinna och solen värma så pass att jag kan sitta en stund i trädgården och vända ansiktet med solen.

Vad gör ett kallt bakslag lite lättare att acceptera?
Att den snö som eventuellt kommer smälter fort och vissheten om att våren och sommaren segrar till slut.

Vilken liten sak i vardagen förändras först när säsongen vänder?
Värme-elementen stängs och tätningarna från fönstren rivs bort.

Vad märks mest på människor när ljuset kommer tillbaka?
De flesta är gladare och man mötas av fler leenden.

    Allt möjligt från igår och i dag, t.ex. en doft-skräp-påse!

    I sena kvällstimmen hinner jag skriva några rader som summerar gårdagen och den här dagen.

    Bilden togs vid finska skolcentrets gård igår kväll. Jag var på jobb där, i den nyaste byggnaden som inte syns på bilden, då det arrangerades en diskussionskväll där om stadens strategi för de kommande åren.

    I dag hade jag också ett jobb mitt på dagen. Sedan frissa. Sedan en träff med andra frilansskribenter. Så det var verkligen fullt upp från mitt på dagen till början av kvällen.

    Bilden till vänster. Jag väntar på syrran i bilen. Före frissabesöket. Håret är aningen risigt, men sedan blev det fint igen. Har dock ingen efter-bild, får bli till en annan gång 🙂

    Bilden till höger. Köpte skräppåsar i Tokmanni och behövde små tio liters påsar till toalettens skräpkorg. Såg först då jag kom hem att jag hade köpt påsar med doft! De doftar jordgubbe 🍓😂 Men bra så! Finns ju värre odörer.

    Fastekalendern för 25.2: Ge en slant till välgörenhet. Nå, det blev inte av just i dag, men jag stöder månatligen Corazon Grande i Bolivia som leds av Siw Broman, min vän sedan skoltiden.

    Jag lägger också slantar i insamlingsbössor då och då, vare sig det gäller Hungerdagen eller andra insamlingar. Ibland betalar jag små summor till Frälsingsarmén, Cancerfonden, Rädda barnen och andra organisationer och föreningar.

    Hälsostegen för 19.2–25.2: 13.300. Tycker om att föra statistik över dem fastän jag inte gör långa promenader. Alla steg räknas och att vara ute varje dag.

    19 februari – hjälp någon

    Fastekalendern ber oss idag hjälpa någon. För mig passade det utmärkt med den utmaningen, för torsdagar är de dagar vi kallar anhörigvårdsdagar. Min syster och jag hjälper mamma. Vi handlar till henne och till oss själva, och ofta har vi min granne med oss så att också hon får veckohandla då hon saknar bil.

    Då ser det ofta ut såhär när vi kommit genom kassan.

    Mat och annat nödvändigt för hem och hushåll åt fyra personer.

    Hos mamma hjälpte vi också fåglarna. Snö täcker marken och det är minus tio grader. Fåglarna behöver mycket mat.

    Som tack för att vi bjuder skjuts åt grannen brukar hon ibland bära in ved till mig, så nu har också hon hjälpt någon i dag.

    Nu ska jag rada veden i korgar och ställningar och så börjar jag elda.

    Igår var det stor spänning i OS-hockeyn då vi hade en liten målvaktstabbe som gav Schweiz ledningen med 0-1. Sedan gjorde schweizarna ännu 0-2 och det såg inte bra ut för Finland…

    Jag hör ju till de stora optimisterna som tror på mitt lag ända till slutet. Om laget ligger under 3-0, två minuter före fulltid kan jag ge slaget förlorat, men jag vet också att man kan göra tre mål på en minut…

    Nu reducerade Finland till 2-1 då kanske sex minuter återstod och sedan kvitterade vi till 2-2 och vann i förlängningen. Imorgon väntar Kanada… det blir en tuff drabbning.

    Trist att Sverige föll ur turneringen. Jag hejar alltid på Sverige då det är så att SWE inte möter Finland.

    Hälsostegen för 12.2–18.2 blev inte fler än 11.680 då jag hade ett par dagar som jag bara vilade hemma. Dagar som verkligen behövdes. Och nu borde det bli mildare om en vecka. Men få se. Noll grader skulle ju kännas som rena rama sommarvärmen!

    Gillar att ta bilder med nattinställning

    … med mobiltelefonens kamera. Och nu har det ofta blivit så att jag hinner skriva inlägg först mot kvällen.

    Här är jag på väg hem från en träff med ett par vänner. Jag har vänt ryggen mot hemmet och fotograferar mot norr. Där syns legendariska hotell-restaurang Zilton till höger, den gula byggnaden i två våningar. Den är stängd nu och till salu i väntan på nya ägare.

    Det snöar lätt, har nog nu kommit kanske fem centimeter. Skottade källartrappan i dag, blir att ta nya tag med det imorgon eller på fredag innan bastuturen.

    En eller ett par timmar med socialt umgänge, utbyte av tankar om allt från det lokala till världsläget. Det gör mig gott.

    Hann sedan hem för att se en del av sista perioden mellan Finland och Slovakien i herrarnas OS-hockey. På bilden en av våra målvakter, Juuse Saros.

    I dag eldade jag på dagen för att jag hade annat att göra på kvällen. Så planeras dag för dag nu vintertid. Imorgon kan jag inte elda på dagen då vi har anhörigvården, och på kvällen har Tor hemmamatch. Så det enda som känns lite trist är att jag inte kan gå och se på den eftersom jag måste elda. Men jag köper matchen och kollar den i direktsändning via datorn.

    Det förutspås -18 grader natten mellan torsdag och fredag, så jag kan inte lämna kakelugnen kall.

    Har allt möjligt på gång, både jobbrelaterat och annat, men nuförtiden vill jag inte så gärna berätta något innan saker och ting är så att säga ”klappade och klara” 🙂

    Hälsostegen 5–11 februari, bronsplats för i år, 16 100, och totalt 92 735 sedan årets början.

    Det händer i lilla Lovisa, och svar på ”Ditt och datt”

    En Må bra-mässa håller öppet i köpcenter Gallerias övre våning idag fram till klockan 19 och imorgon lördag från 9 till 14. På bilden syns en liten del av utbudet.

    Jag var här för att skriva en artikel till Nya Östis. Köpte faktiskt själv ett läppstift. Det är mycket sällan jag använder kosmetika numera, eller makeup om jag preciserar. Men mascara kräver bara 30 sekunder att få på plats och tvättas lätt bort. Ett rött läppstift gör att jag känner mig lite extra fin 😉

    Hälsostegen för 29 januari – 4 februari glömde jag notera här på bloggen igår men de blev 15 250. Hittade också en artikel i en tidning där vi kan läsa att 4000 steg två gånger i veckan räcker bra för personer över 70 år. Nu har jag en bit kvar till det åldersstrecket, men ibland går jag över 4000, ibland blir det bara 1000–2500, men jag går lite varje dag.

    Hos Elisa är temat för fredagsfrågorna ”Ditt och datt”. Mina svar kommer här!

    Vad väljer du oftast, planera eller ta dagen som den kommer?
    Planerar gärna, då undviker jag onödig stress. Men då och då är det skönt att ta dagen som den kommer. Försöker ha minst två sådana per vecka.

    Vad föredrar du, tystnad eller något i bakgrunden?
    Tystnad råder här för det mesta. Ibland kan teven vara på i bakgrunden. Men det får då inte vara något skrikigt program 😀

    Vad funkar bäst för dig, ensam tid eller sällskap?
    Både och, men mest blir det ensamtid då jag jobbar hemifrån och nu vintertid behöver jag vara hemma och elda. Men visst gillar jag sällskap också, då jag går ut med vänner eller på innebandymatcher.

    När något blir fel, skrattar du bort det eller stör dig?
    Beror på vad det är som blir fel. Jag kan låta det mesta gå mig ostört förbi, men inte precis allt.

    Vad känns enklast, göra klart direkt eller ta det senare?
    Göra klart direkt. Artiklar vill jag inte skicka iväg vid sista deadline. Men det jobbet jag var på idag skriver jag ändå först imorgon eftersom jag har bastu, elda och OS i kväll.

    Elisa frågar också om vi ska kolla vinter-OS i Milano/Cortina. Igår kollade jag faktiskt en kort stund på förhandstävlingarna, nåt med snowboard var det. Fantastiska hopp, såg ju nog rentav livsfarliga ut 🙂
    Ja, jag tror att jag samtidigt som jag eldar ikväll ska kolla öppningsfesten, de brukar vara fina.

    Snart är jag skarpaste kniven i lådan

    Kom-ihåg-att-fota, har redan etsat sig in i min hjärna.

    Sedan var det en annan sak jag hade tänkt på länge. Att komma iväg till biblioteket som ligger bara ett par stenkast från mitt hem. Bilden tog jag på väg dit.

    Men varför bara tänka ”jag borde gå dit”. Res dig upp, stig in i icebugsen, gå iväg!

    En enorm skärpning pågår alltså här. Snart är jag vassare än vass och den skarpaste kniven i lådan.

    Vi har en del sådana där roliga uttryck i Svenskfinland. Bland annat kan vi säga om någon som inte riktigt hänger med, någon som är lite ”borta med vinden” att hen inte har alla sina Mumin eller Mumisar i dalen.

    Men nu har jag också snart det! Hemma läser jag två böcker om Tove Jansson, långsamt, för att jag äger dem. I dag lånade jag den här boken. Tjock som bara den med över 600 sidor och väger uppskattningsvis ett par kilo.

    Hur långt jag kommer i denna bok på den månad jag har tid på mig att läsa vet jag inte. Men jag har i alla fall kommit till bibban och fått med mig hem en bok därifrån. HURRA! Och så blev det ju några steg också.

    Ett HURRA till, då det för perioden torsdag 22 januari–onsdag 28 januari blev hela 17.435 steg. Rekord i år!