Hur galet som helst

Hur galet som helst, del 32

~ Carita Liljendahl ~ 21 kommentarer
En finurlig blomsterplantering utanför Hörnan på Sibeliusgatan i Lovisa. Tror att konstverket är ett samarbete mellan Toffe Eklöf och Cicca Parviainen.

Eftersom jag inte vet när och hur och om jag hinner eller kan blogga från Corfu gör jag sju förhandsinställda inlägg.

Troligtvis har jag möjlighet i något skede att godkänna kommentarer, att svara på dem, skriva korta inlägg osv. Men om inget händer här på en tid, ha tålamod – jag semestrar 🙂

Hur galet som helst, del 31

~ Carita Liljendahl ~ 17 kommentarer

Och så ett glättigare inlägg igen 🙂
Den här bilden tog jag på min systers gård.
Jag fick syn på vackra kottar i blågrå och lila nyanser i en gran.
När jag såg fotot på skärmen tänkte jag att det nog blev lite småsnuskigt, men jag publicerar det ändå. Eller just därför 😀

En vackert blågrå kotte.

Hur galet som helst, del 30

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer
Motorsågar och åter några motorsågar 🙂

Bilden togs på Liljendaldagarna för en vecka sedan.

Vet inte riktigt vad jag ska göra i dag. Har jobbat ett par timmar med texter och bilder som hör ihop med evenemanget Lovisa Historiska Hus, som i år firas 25–27 augusti.

Cykeln blev hos min väninna i går, så ett litet projekt är förstås att ta en promenad dit och hämta den 🙂

Hur galet som helst, del 27

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer
Skojigt sätt att städa?
Skojigt sätt att städa? Fiksu ostos = smart köp.

Bland gratisreklamen hittade jag ett häfte som innehöll alla möjliga mer eller mindre smarta erbjudanden. De här moppande tofflorna hörde ändå till dem som tog priset, alltså hur-galet-som-helst-priset.
Med dessa moppande tofflor är det lätt och roligt att städa. Ta dem på fötterna och gå fram och tillbaka över golvet inomhus. Tofflorna drar till sig damm, skärp och husdjurens håravfall… osv. osv.

Jag låter det bli osagt om jag tror på denna innovation eller inte. Men jag har inte tänkt köpa tofflorna 😀

Så där allmänt vill jag om min egen livssituation nu berätta att om jag ska hinna städa (vilket jag tycker om), så måste det strikt schemaläggas.
Efter ett lugnt slut på decembermånad, och en lugn inledning av januari står jag nu och har häcken full av jobb.
Det är jobb jag tycker om, jobb som gett mig nya vänner och kontakter. Jag är SÅ tacksam för allt ❤

Jag försöker läsa mina vänners bloggar alla dagar och kommentera så mycket jag hinner. Men verkar jag frånvarande två, tre veckor beror det bara på att jag är fullt sysselsatt 🙂

Hur galet som helst, del 26

~ Carita Liljendahl ~ 21 kommentarer
Mysigt, och lite småroligt.
Mysigt, och lite småroligt.

Det var ett tag sedan jag satte in ett bidrag i den här serien, förra gick ut den 6 oktober.
De här röda lamporna finns i gamla busstationens fönster. Jag har hört många skämta om dem. Aj, nu har vi fått röda lyktornas hus till Lovisa, precis som på Reeperbahn i Tyskland eller som de en gång hade i Amsterdam.

Men lamporna sprider också ett mysigt sken där de finns i flera fönster på rad. Så det är både lite smågalet, men också roligt och vackert 🙂

Hur galet som helst, del 24

~ Carita Liljendahl ~ 18 kommentarer
I väntan på julen står de här på trappan utanför ett hus på landet.
I väntan på julen står de här på trappan utanför ett hus på landet.

Galet HÄRLIGT vill jag också säga i det här fallet. Så att alla förstår att jag tycker det här är underbart 🙂

När man städar bort julen, så varför bära sakerna väldigt långt bort om man kan ställa dem utanför dörren till en stor gård.
”Det är ju snart jul igen” sade han som bor i huset och log.
Det kändes som en godtagbar, mysig och sorglös förklaring 🙂