Övrigt

Jag, en konkurrent till tjädertuppen?

~ Carita Liljendahl ~ 17 kommentarer
Ytterligare en utlovad selfie 🙂

Den glada måndagen fortsätter, men den är blåsig och kall. Bara +6 grader. Våren går lite för fort så här då man inte kan vara ute och njuta i solen utan att bylta på sig massor av kläder. Men man kan inte annat än ta det som det är. Hjälper inte att klaga.

När jag gick till växthuset för att se hur plantor och växter mådde där såg jag redan på avstånd en tjädertupp som spatserade vid odlingslotterna och intill växthuset. Den burrade upp sig och gastade gällt.

Jag närmade mig den försiktigt, väl medveten om att den kunde bli ilsken och se mig som en grann konkurrent! Tuppen hastade in genom den täta granhäcken mot grannens gård, så jag kom in i växthuset. Men jag tänkte också att där hade jag kanske fått stanna ett tag om tuppen återvänt och bestämt sig för att ge mig stryk 😂

Han fortsatte gala där i skydd bakom häcken. Jag kunde vattna grödorna och avlägsnade mig sedan så fort jag kunde, men ändå utan yviga gester, från trädgården till postlådan.

Någon som vet hur länge tjädertuppar håller på att vakta sina revir?

Vårjackan som jag lovade visa

~ Carita Liljendahl ~ 22 kommentarer

Jag tror att det kanske var för mycket lovat att jag lägger ut en bild av mig själv alla dagar i maj 🙄😂

Ni kanske tröttnar på dem!

Men om jag får vänner att ta foton av mig så kanske det lyckas.

Selfies är ju ofta dömda att misslyckas. Man får potatisnäsa och allt blir förvrängt.

Men jag hade lovat att visa den nya vårjackan, som inte är svart. Den har bara några små svarta inslag.

Mycket nöjd är jag med den, och även med fotot som vännen Ann-Britt tog – så tack tack!

Det är inte så lätt…

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

… att försöka se fin ut i håret. Igår kväll efter bastun och då jag hade haft hårrullar hade jag en frisyr. När jag vaknade var håret inte längre lika vackert och jag är inte den som orkar hålla på med locktång osv. Nej, nej – never in my entired life! Hårrullar är ok att ha i blött hår tills håret torkar, eller att ha en stund i torrt hår (aningen fuktat) innan jag ska iväg nånstans.

Så jaaaa… det här är mina selfien för i dag.
Ska be någon vän ta foton av mig så att de ser lite mer naturliga ut och att jag får visa nya vårjackan 🙂

Annars rullar livet på så att jag nu tänker ”ta vara på varje dag”. Maj månad är den du älskar mest. Gå ut, se vad som händer i naturen. Missa inte det, såsom du gjorde då du jobbade för full fart. Vips hade trädens löv slagit ut och jag hade missat det. Sedan var maj slut och det blev midsommar och juli fräste på och så var det mörka augustikvällar som gällde…

Nej. Nu tänker jag, ”idag är det tredje maj”. Hoppa upp på cykeln eller gå en kort promenad. SE vad som händer, känn värmen (+11 i dag), solen som plötsligt går i moln, stormen som blåser upp, regnet som behövs… och sedan solen igen, som lyser vackert i det blöta gräset och i vattenpölarna.

Mamma behöver hjälp så i dag var det lite sånt på agendan med mjölk och mediciner. Men annars njuter jag här hemma i tystnaden, med levande ljus mot kvällen.

Här vill jag vara och bo ensam. Men jag fortsätter hoppas att jag kan hitta en vän, en kvinna eller en man, som vill gå ut och äta med mig, ta en cykeltur till stranden, eller bjuda mig på en biltur till huvudstaden där jag inte varit på länge, eller till någon av grannstäderna. Eller varför inte åka på en mini-kryssning? Möjligheterna är oändliga, också utan att två mänskor delar bostad.

Jag tror att många längtar efter sådan samvaro i dag. Otvunget, på neutral plan. Inte så att det uppstår krav för någondera att servera mat, ställa till med fest. Hellre lite mer sådär som picknick eller knytkalas 😍

Våra glasskiosker

~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer

Två av våra centralt belägna glasskiosker i Lovisa. Jag har inte ännu köpt min första glass och ätit den ute, har varit så kallt. Men jag får rapportera sedan när det händer 🙂

Kiosken utanför köpcenter Galleria. Hoppas det fixas lite mer planteringar här, då blir det riktigt trivsamt!

Hundra meter från Gallerians kiosk finns den här, Il Duos kiosk, alldeles invid torget.

En ny utmaning, bjud på dig själv!

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

Eftersom olika utmaningar i Blogglandia dött ut eller ligger i träda (har paus) – så tänkte jag att jag börjar med denna. Bjud på dig själv! Visa en otillrättalagd selfie 🙂

Du kan göra det en gång i månaden, eller en gång i veckan – eller såsom jag kommer att försöka göra… lägga ut en selfie varje dag hela maj!

Ingen känner väl sig vacker i hårrullar? Men so what?
Vill jag att någon där ute ska lära känna mig sådan som jag är (ja, ni får ta det här som en kontaktannons om ni vill) … så är ju det här ett sätt att visa mig i helt oförskönad stil 😂

Om jag kräver att den person som vill ta kontakt med mig, och dela vardagen med mig, ska vara modig, öppen, småtokig och sig själv… då måste jag ju också vara det.

Så jag lever på hoppet att genom min blogg hitta modiga personer som vill lära känna mig bättre. Gå ut med mig och äta i sommar. Ta en cykeltur.

Skriv gärna en kommentar här på bloggen om du vill träffa mig. Du kan kalla dig Kalle fastän du heter Ville och din e-postadress behövs men stannar enbart hos mig. Vill du vara anonym, så skriv även det – då publicerar jag inte din kommentar så att alla ser den. Bara jag läser den.

Jag tog några foton även efter att papiljotterna, som vi kallar dem i Svenskfinland, togs bort från huvet. Dem får du kanske se imorgon!

Första gången på 62 år…

~ Carita Liljendahl ~ 22 kommentarer

… har jag nu varit om att tillreda munkar och struvor. Det som jag inte gillar är att kladda med deg, så vi hade arbetsfördelning med grannen. Hon hade också för många år sedan friterat munkar, så det kändes bra. Het olja är ju inte att leka med. Man ska veta exakt vad man håller på med.

Jag såg till att de ingredienser som inte fanns införskaffades och friteringen skedde i mitt kök. Vad jag inte visste var ett en viss lukt eller doft, hur man nu vill se det 😀 … sprider sig vid fritering. Men det var inte så kallt ute att jag inte kunde vädra en stund, och sedan använde jag ett doftljus i köket på kvällen.

Nu ska munkarna jäsa en stund, förstås under en duk, men de måste ju få synas på bild 🙂

Det börjar arta sig, munkarna har fått lite färg och vi vänder dem försiktigt.

Det gällde att hela tiden ha koll på temperaturen, oljan fick inte bli för het. Någon av oss stod hela tiden vid spisen.

När en munk svalnat så mycket att den kan lyftas för hand till en tallrik med socker vänder vi den där och sedan ser den ut så här.

Struvor gjorde vi också. En lös smet hälls i en stadig påse och sedan spritsas den ner i oljan. Vi hade ingen form inne i kastrullen, så därför blev det inte sådana struvor som man kan köpa i affären. Men de här är ju dubbelt så goda.

Vill man få runda struvor kan man använda en tom och tvättad plåtburk, till exempel sådana som innehållit ananas eller tonfisk. Ta bort lock och botten, och använd den som form.

Det här var en fin upplevelse för mig, och upplevelser ska man ju samla på. De blir fina minnen, och jag lärde mig nu att det inte alls är svårt att fritera munkar och struvor.

Nu vet ni vad jag äter de två närmaste dagarna 🙂 Utöver det även en Pavlova-bakelse.
Önskar också alla er andra en god, smaskig och kanske solig första maj! Med eller utan skumpa och studentmössa ☀😎🥂

Vem är mördaren?

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

Vi har ett dödsfall. Eller i alla fall ett fall av grov misshandel. Vem står bakom detta?

Fru Frost som härjade i natt med minus fem grader står högst på listan över misstänkta. Hon har till och med tagit sin in i växthuset. Jordgubbsplantan lyckades hon inte få död på, och suckulenten tycks ha klarat sig. Men paprikaplantan ser illa åtgången ut.

Någon begravning eller välsignelse för kära paprikaplantan arrangerades dock inte direkt. Hen rycktes inte heller upp från jorden. Vi tror på underverk och pratade lite med henne och sa att hon får en chans att återhämta sig.

Livet i Äppelviken är stundom hårt. Här klarar sig de härdade. De svaga lämnas inte till sitt öde, men de har inte heller dygnet-runt-omsorg.

Det borde vara slut på nätterna med minusgrader, men då jag nu råkade ha ved kvar för att elda ett par, tre gånger till gör jag det ikväll – myseldar.
Alltså här hemma, inomhus. Jag bor inte i växthuset.

Tidigt i farten och sol över torget

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

Äntligen en solig dag. Ganska kall blåst men rätt klädd klarade man sig bra. Det här var dagens arbetsvy, då jag fick i uppdrag att bevaka Svenska folkpartiets bjudning av munkar och mjöd på torget. Partiet ville tacka sina väljare för framgången i vårens kommunalval. Start klockan 10, ganska tidigt för mig… men jag klarade det 😎

Trevliga pratstunder med både kandidater, invalda och väljare. Mer om det kan ni läsa i Nya Östis som kommer ut onsdagen den 30 april, undantagsvis en dag tidigare än vanligt eftersom torsdagen är helgdag med första maj.

Och nu har jag sex pelargoner i köket. Senaste tillskottet är en Mårbacka, den som står upphöjd. En Mårbacka per säsong är ett måste. Pelargoner gör mig tillfreds och redan i höstas såg jag fram emot att få bli en pelargonmormor. Om någon kunde hjälpa mig bygga hyllor eller komma på andra lösningar att sätta blommor på höjden, då skulle jag skaffa ännu fler pelargoner 😍 De gör på något sätt hemmet lantligt, somrigt och mysigt.

Paprika, pumpor, kämpa kämpa!

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

Det är ruggigt ute men de dagar solen visar sig stiger temperaturen i växthuset, så vi vågar plantera där. Med hjälp av Mylla-Mästaren grannen Pia lade vi i dag ut en planta med gul paprika, en med jordgubbar och så sådde vi zucchini-frön.

Längst bak på bilden finns en suckulent som inte klarade sig inomhus i kruka. Men då jag tog den enda del som överlevde och placerade den med lite rester av mylla i en skål av glas där det fanns snäckor och stenar, DÅ fick den rötter och började växa. Den fick alltså inte annat än lite väta på roten via kökskranen ett par gånger i veckan, men annars fick den stå i soligt läge i glasskålen.

Nu har jag ingen aning om hur detta äventyr slutar, vare sig då det gäller suckulent, plantor eller frön. Men just därför är det så spännande och roligt!

I affären i dag hade vi med grannen en lek där vi sa att vi endast fick köpa saker som började på bokstaven P.
Pumpafrön, perse-paperi (rumpa-papper, toapapper), peltipurkki (plåtburk = lonkerodryck), pesupulveri (tvättpulver/medel), paristot (batterier), paperilehti (en papperstidning), pumpulipuikot (bomullspinnar), prasselpåse (ostbågar), pöytäkynttilä (blockljus som står på bord), putkilo (tub med vitamintabletter)… osv.

Det var en utmaning som hette duga, men vi kom alltid på något som gav oss rätt att handla det vi ville 😂