Ibland vill jag skämma bort mig själv, tillfredsställa mina sinnen.
Såg en bild av en vacker blomsterdekoration på Facebook i dag och beslöt mig för att efter redaktionsmötet gå till Dream Flower. Det är en ganska ny blomsteraffär som ligger bara hundra meter från mitt hem.
And my senses are now pleased in many ways, thanks to the one in the background ❤
Meillä on lonkerosää, vi har ett lonkeroväder, lär en person på finska Yle sagt då hen rapporterade om vädret. Lonkero (F18-sida) är en grå dryck, och vårt väder har varit precis lika grått. Himlen har haft lonkerofärg många dagar nu.
För mig är måndag, tisdag, onsdag intensiva dagar. Många mejl att gå igenom och svara på, texter att redigera och ge ut, artiklar att skriva, frilanskontakter, luciaförberedelser osv. Men som sagt, jag tycker det är ett privilegium att få jobba hemifrån, och jag har den disciplin som behövs för det.
Tillvaron blir inte särskilt ensam. Jag behöver lugn och ro för att skriva, då är ett kontorslandskap alltid värre. Umgänge med andra får jag på våra redaktionsmöten och då jag möter folk på fältet i samband med intervjuer och pressinfon. Utöver det har jag vänner att umgås med på fritiden.
Jag glömmer ganska ofta att ta extra bilder då jag är på jobb, men i dag fanns det mycket att fotografera på Almska Gårdens pressinfo om den kommande utställningen som handlar om herrgården Segersby och kulturarvet där.
Men hur gick det nu så här?
Jag håller inte på med några skumraskaffärer, och det händer inget särskilt intressant hemma hos mig. En medelålders kvinna lägger pussel eller ser på tv 😀
Egentligen skulle gardinen upp redan i somras. Den ska skydda tapeten på väggen och mina växter mot stark sol. Dessutom behöver teven skyddas av samma orsak.
Det fanns ingen svart gardin till salu, så det blev en vit. Inget annat än spets kommer över min tröskel.
Att det sedan dröjde några månader att få upp den vita gardinen var en annan femma.
Ni kanske har läst det där fyndiga på Facebook där det skrevs att vi minsann ska fira Halloween. Vi ska ha en sådan där ”hall o vin”-fest 😀
Det blev både mousserat och vittvin med en väninna i går. Men vi satt nog inte i hallen och drack 😀
Jag fick också fina små Halloweeninspirerade chokladkulor, tack för dem!
I går åt jag på Lovisas prisbelönta veganrestaurang. Första gången det som på listan heter Zero Waste tapastallrik. Man får då ett ”hopkok” av olika råvaror som kocken råkar ha i köket. I går fick vi bland annat bröd, oliver, inlagd gurka, paprika, sallad, tofu, rödbeta m.m.
Restaurangen strävar till att inte slänga bort något överhuvudtaget. Men det som vi inte orkade äta från Zero waste återanvänds inte i nån annan portion 🙂
Morotsbrödet som toppas med något som liknar, och även smakar, rökt lax, men som är morot – det är också vackert att titta på.
I dag är det alla helgons dag, och för mig betyder det att vi kommer ihåg nära och kära som gått bort. Min syster och jag förde ljus till gravar på två kyrkogårdar.
Det är liksom inte så mycket Halloween-ståhej, men allt mer har sådant också kommit till Finland. Särskilt daghem och skolor brukar ha kul kring Halloween. En del privata fester arrangeras nog också, och många satsar rejält på att spöka ut sig.
Mitt bidrag till Halloween är en ögonvita som redan under några veckor varit rött och ser skrämmande ut. Lyckligtvis har jag inte ont i ögat. Ögondroppar hjälper på sikt.
Att sitta mycket vid datorn bidrar till att ögonen blir torra, och all luftkonditionering jag utsattes för under Spanien-resan gjorde säkert också sitt.
Fick en hel del ärenden skötta på stan i dag tack vare en väninna som ställde upp och skjutsade. I blåst och duggregn är det inte så kul att cykla flera kilometer. Eller att balansera en bal med 24 toapappersrullar på pakethållaren… det skulle vara en syn!
I Tokmanni roade vi oss med det här 😀
Bägge vågade stoppa handen dit och fick varsin godisbit!
Snart har det gått en månad sedan fick kom hem från Nya Östis läsarresa i Andalusien, men än finns bilder på lager. Bara att hoppas på att ni inte har tröttnat 🙂
Bilderna är från Catedral de Santa María de la Sede.
Det vara +33 grader då vi var i Sevilla. Här vimlade det av folk. Det var viktigt att hålla ihop så att man inte kom bort från sin grupp.
… det faller ändå inte bomber över Lovisa. Jag vaknar inte till smatter av kulsprutor eller granateld.
Lite försynta men ihållande knackningar väcker mig ändå 7.15 och tio minuter efter tillåten tid för borrningsarbetena, klockan 8.10, låter det så här.
Det pågår badrumsrenoveringar i huset där jag bor. Allt är planerat, vi visste att det här skulle komma. Vattnet stängs av då och då för några timmar.
För mig som mestadels jobbar hemma betyder att just då som borrning pågår är det omöjligt att prata i telefon eller att lyssna på nyheter på radio.
Det här är ändå ett övergående fenomen.
Och det är tyst om kvällar och nätter, många timmar om dagen också faktiskt. Men då borr-helvetes-ljudet sätter in, då låter det för jävligt.
Jag har mina samtal med Gubben Gud.
Det finns saker jag så gärna skulle önska att han fixade.
Men han är ju faktiskt inte en jultomte som man skriver önskelistor till.
Innan jag somnade i går kväll tänkte jag att Gubben Gud måtte ha bråttom året om. Inte bara under en månad då jultomten har brådis. Miljoner och åter miljoner människor pockar på GG:s uppmärksamhet. Jag kan se framför mig hur han river sig i det vita håret och i skägget som konstigt nog inte blivit grått av alla världens problem.
Vissa saker får jag tydligen bara ge mig till tåls med. Det där med att hitta en fin livskamrat är en av dem.
Men kanske Gubben Gud anser att han besparar mig mycket då han inte skyfflar in någon sådan i mitt liv 🙂
Livet är fullt av mysterier.
Halv tio i morse hittade ni mig redan på en restaurang i stan.
Jag drack ett glas med klart innehåll 😀
Nej, jag har inte börjat hinka vodka. Jag var på jobb, drack ett glas vatten och blev bjuden på en av världens godaste vegansnittar. Restaurang Bella i Lovisa har fått ett fint pris.
I somras var jag på en härlig femtioårsfest! Då gjorde min bloggvän Snede, och numera även arbetskamrat, en prinsesskrona åt mig. Scrolla ner lite i det gamla inlägget så hittar du den.
När jag fått något så fint kan jag inte slänga bort det. Jag skulle ännu kunna tänka mig att GE det till någon som behöver en liten krona. Men nu hittade jag på en fin återanvändning för den ❤
Jag har ett par små ljushållare, som i sig ser lite nakna ut. Även dem har jag fått som gåva. Nu blev det en perfekt kombo då ljushållaren passade precis inför prinsesskronan i svart med pärlorna.
Ja, och så vet jag inte om det finns så mycket annat nytt under solen att berätta. Förutom att just solen lyste med sin frånvaro i dag. Och att det regnade och blåste snålt då jag tog en paus i jobbet och gick till affären.
Ett par timmar per kväll ägnar jag mig åt pusslet. Bästa avkopplingen. Inga tankar på vare sig nyhetsjakt eller social media.
