… den fick nåt slag av ohyra. Och eftersom jag vägrar bespruta med kemiska medel i detta fall, började jag med att duscha den dagligen. Det hjälpte lite, men sedan orkade jag inte hålla på och ohyran försvann aldrig helt. Så tyvärr, plantan åkte i soptunnan och jag köpte i stället den här från torget i går.
Millionbells.Vackra små konstverk.
Lunchen för gästen och mig blev snabbt tillredda bruschetta-mozzarella.
Det finns ett program i Sveriges TV som heter Svenska Hjältar.
Dagens hjälte i Lovisa är också från Sverige, min gäst Magnus räddade i dag livet på en liten fågelunge som fastnat i en järngrind.
Hjäääälp! Ja, ta det lugnt, snart kan du flyga igen.
Fågeln hade troligen ramlat ner från boet och sedan på något sätt trasslat in sig i grinden… hjälplös satt den fast där och hade gått en fasansfull död till mötes om inte ett par damer hade fått syn på dem.
I sin bil hade de ett par handskar, men de vågade inte själva röra fågeln. Magnus lyckades lossa fågeln och få den i sina händer. Sedan gick han till parken på andra sidan gatan och kastade försiktigt fågel upp i luften, varpå den fick luft under vingarna och flög iväg ❤
Metsämansikat = smultron. Minna L Immonens kalenderbild.
Tio dagar har gått av juli månad! Ve och fasa, ska jag väl inte säga – för varje dag har varit innehållsrik. Har det inte varit redaktions- eller föreningsmöten, har det varit möten människor emellan.
Mycket jobb, men planerar jag väl hinner jag andas ut mellan varven. I augusti tar jag en hel vecka ledigt, totalt timeout från allt som har med arbete att göra.
I söndags var det soul och jazz på Saltbodan.
Med en gäst i huset går tiden fort. Dels är han självgående, men vi har också gjort saker tillsammans och med vänner. Konserter, konst, utfärder… på kommande trav, mat på restaurang. I kväll pizza och VM-fotboll.
Några bilder till från Ruukki Picnic som arrangerades den 7 juli i Strömfors bruksmiljö.
Vi åkte enbart på kryssningen på älven, vi betalade inte in oss till området där alla fina gamla bilar visades upp. Men några såg man ju även utanför området. Och många fina motorcyklar!
Vimlade av folk, omkring 1200 biljetter lär ha sålts. Icke bekräftade uppgifter men kan tänka mig att det verkligen var så.
Innan vi åkte på kryssningen på älven i går tog jag lite allmänna bilder från bruksmiljön. Ruukki picnic, med musik och gamla, fina bilar pågick på lördag. Det vimlade av folk där, fin stämning, soligt och varmt.
Jag är glad för att min syster föreslog att vi skulle ta en tur på Kymmene älv. Kryssningarna med den enkla pråmen arrangeras inte många gånger per sommar, men det blev en naturupplevelse med doft av varm skog och vatten.
Det här är farkosten, ett slags pråm.
Ingen servering ombord, inget tak som skydd mot regn – men en bra lösning fanns om det råkade komma en skur. Och det gjorde det, under en kort minut på vår tur. Scrolla neråt för att se DEN bilden 😀
Dags att kasta loss!Påväg ut på en av älvens fåror från Strömfors bruk.Några hade vågat sig ut på SUP-bräden på älven.Vi såg mycket skog och vatten, men också en holme! 🙂Här har naturen gjort sitt. Överlag var det väldigt orört och på det sättet vackert längs älven.Frodigt och grönt, nästan som sumpmark. Ingen plats att bygga stuga på vid stranden, men vackert!Och så kom den där ena skuren…
… och i samband med den skrattade jag så tårarna rann. Vi såg ju alla så fåniga ut i våra regnskydd. Men otroligt praktiska var dom!
Jag tänkte att de andra resenärerna måtte ha funderat vad jag var för en typ. Först sitter jag alldeles tyst = stum av beundran inför orörd finsk natur (men dom kunde ju inte veta vad jag tänkte). När det sedan börjar regna skrattar jag hejdlöst, för att jag tänker att vi ser ut som ett gäng aliens 😀
När vi återvände till Brukets strand sken solen igen.
Nu är det full rulle här med svensk gäst, VM-fotboll och träffar med väninnor.
Camilla från Sverige som jag inte hunnit prata med på tumis på ett helt år. Och så A-B som jag bara skulle dricka en skumpa med, men så tänkte vi att visst ska vi testa Bella Lovisas veganmat!
Det blev en positiv överraskning. För att inte säga att jag blev till tårar rörd, men så var det faktiskt. Helt underbart. Att ”Savulohi porkkanaleivät” såg ut som om ett bröd med rökt lax var en sak. ”Laxen” var formad av morötter, men smakade inte morot, så den som ville ha morot blev besviken. Det smakade inte fisk heller 😀 … men det var himmelskt gott och där fanns det rökta med… ja, jag kan inte beskriva upplevelsen med ord.
Så otroligt vackert upplagt också.Vårrullar.
Otroligt goda var också vårrullarna med soja-korianderdip och jordnötsdip.
Efter elva dagar av oavbrutet och ganska intensivt jobb är det dags att varva ner. Energi har också gått åt till diskussioner på olika sociala forum, där jag alltid försöker hålla mig saklig. Men påhoppad blir man ändå 🙂
Vissa frågor är berättigade, kritik ibland ävenså – men också sådant ska kunna framställas i vänlig och saklig ton.
Pelargoner på Saltbodans terrass.
Slutade jobba vid tvåtiden, hoppade på cykeln och åkte till bokföringsbyrån med månadens alla kvitton och fakturor. Där fick jag kasta boll åt bokförarens hund en stund 🙂
Nödvändig elektronik.
För att kunna se de tv-kanaler från Sverige som jag abonnerar på var jag tvungen att köpa en ny kortläsare. Lite surt, sa räven, då tekniken förnyas så ofta att man med jämna intervaller tvingas köpa antingen ny läsare, digibox eller tv! Men vad kan man göra?
Och min skrivare slukar bläck, den är tydligen bläckoholist 😀
Diana i blåsväder.
Ett besök på Saltbodans terrass, lite snack med goda vänner, ett glas vin och sedan ett besök i utställningsbodan där Paul Suominens konst visas just nu – det hjälpte mig att varva ner.
Diana i lugn hamn.
När jag sedan skrev datumet 4 juli 2018 kom jag på att det i dag skulle ha varit 20-års bröllopsdag för ex-gubben och mig.
Äh, säger jag numera. Ingenting att sörja. Det blev som det blev. Inte riktigt som jag hade väntat mig, men det blev slutligen riktigt bra ändå 🙂 Livet ❤
En gränd mitt i stan. Själv tänker jag sällan på hur lummig den är 🙂
Jag har haft mycket jobb den senaste veckan, de flesta uppgifterna har varit väldigt givande. Då man får testa en elbil och träffa ny människor är det kul. Sedan finns det vissa rutiner som är mindre kul, men så är det ju med alla jobb.
Mycket fotboll har det också blivit på senaste tid. I dag hejar vi på Sverige ❤
På fredag får jag en gäst från Sverige som ska bo hos mig en vecka. Därför tar jag ledigt till helgen, känner att det behövs efter snart elva dagar av oavbrutet arbete. Det bästa med gästen är att han rätt långt är självgående och inte behöver passas upp 🙂