Övrigt

Snön vräker ner…

~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer

… och om plogbilar och / eller traktorer är ute i svängen så hinner de inte med. Det var tungt att gå i blötsnön på ickeplogade vägar, men det är ju bara att se det positiva – ni vet, hälsosamt med vardagsmotion 😀
Ett uttryck jag egentligen inte alls gillar, för det är låter så präktigt…

En i allmänhet inte alls motionsinriktad reporter var tvungen att ta sig till affären eftersom smöret var slut…

Anyway… en yrkesskadad journalist tänkte direkt ”borde vi kolla med staden hur snöröjningen gått, vad kostar den, vilka problem stöter röjarna på”… För så har man alltid gjort, eller som en äldre kollega så ”så fort marken blev vit skulle man ringa stadens röjningsansvariga...”

Som om snö var något unikt 😀

Ändå går tankarna till äldre personer som försöker röja blöt snö med spade. Eller till dem som tvingas vara ute i trafiken med bil.
Och tänk om något tak rasar in, eller ett träd brakar ner… för den här snön är tung!

Ändå tacksam för att jag inte jobbar på en nyhetsredaktion där takten är hård. Nya Östis koncept är vänligare för mitt hjärta 🙂

Stolt över mig själv

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

… för att jag hade tålamod och kunskap nog att få min trådlösa nya skrivare, skanner, fax att fungera (inte för att jag vet om någon använder fax längre).

En och en halv timme och några meter nervtrådar krävdes. Att packa upp allt tog sin tid, att få gamla skrivaren bort och den nya på plats, koppla de sladdar som trots allt behövs, färgkassetterna i rätt position osv. osv.

Men skrivaren berättade själv rätt mycket för mig. Och då jag kom så långt som till installationen via cd:n gick allt också ganska smidigt.

Nya skrivaren på plats.

En familjebekant tog hand om den gamla skrivaren och skruvade i samma veva med hjälp av en sladdlös borrmaskin en skruv i min dörr. Jag hade försökt slå in en spik tidigare i morse, men jösses så hård dörren är och som det ekade i trapphuset – på en SÖNDAG, hjälp! Så jag avbröt jobbet och nu gick det både snabbt och tyst med hjälp av borrmaskinen.

Tadaaaa! Ett juligt hjärta på dörren. Inhandlades på marknaden i Malmgård i går.

I väntan på jul ❤

Bilder från min dag

~ Carita Liljendahl ~ 13 kommentarer
Julmarknad i Malmgård, dag ett – hantverksstånden i stallet, som jag tror det kallas.

Det var ett par plusgrader varmt i år, men vinden tilltog mot eftermiddagen. Tacksamma för att det inte regnade, konstaterade många. Och som bilden delvis berättar, det var trängsel där, på Malmgårds julmarknad. Ibland svårt att fotografera, om man inte bara ville ha människors ryggar med 🙂

Kunderna köar vid Janne Sinisalos korvvagn ”Sääkär korv”.
Trivsamma sprakande ute-eldar på Malmgård.
Fotograf fotograferar andra som fotograferar. Konungsdammen, ett av de öppna julhemmen.
Finns alltid något gott för läckergommar hos Olgas och Markkus familj i Konungsdammens julhem.
Stämningsfullt i Villa Limppu, ett av de öppna julhemmen.

Mera info om de öppna julhemmen finns här.

Och fler bilder visar jag i morgon 🙂

Ordning och reda

~ Carita Liljendahl ~ 20 kommentarer

… vill jag ha då jag jobbar. Just nu känns det ännu mer angeläget än någonsin att få allt förtecknat, med papper och penna i en kalender, och som kom-ihåg-listor på Word-dokument som går att skriva ut via datorn.

Telefonens och Googles kalendrar i all ära… men sviker tekniken mister du allt det där viktiga. Plötsligt finns inget kvar. Således är det dubbelgardering som gäller.

Papper och penna är fortfarande överlägsna arbetsredskap. När jag intervjuar någon, inte står jag där och gör anteckningar på telefon, inte på padda heller 😀

Nytt år, nya möjligheter, och fram för allt – nya utmaningar 🙂

Att skriva ner saker gör också att mitt visuella sinne aktiveras. Och så får jag bort saker ur hjärnkontoret 🙂

Alla som känner mig och som vet hur jag brinner för det riktigt lokala i samhället. Tveka inte när det gäller att ta kontakt och säga hur ni vill att lokaltidningen Nya Östis ska utvecklas.

Och nej, jag är inte ny chefredaktör, någon hann redan fråga det på stan.

Min nya titel (redaktionschef) är inte heller viktig i sig, men något namn ska uppdraget ha, det handlar ju också om ansvar.

För mig är samarbete på alla nivåer viktigast, och att tidningens alla medarbetare känner sig involverade, delaktiga.
Det kan låta som runda ord, klichéer, men jag försöker hela tiden öppna läget och skapa ännu bredare kontaktytor där läsare och vi som jobbar med tidningen kan mötas som vanliga människor. Alla är värdefulla, alla har sin viktiga uppgift att fylla.

På Nya Östis finns inga trösklar, inga artiklar är för små, inga tips för obetydliga. Tidningen vill vara riktigt människonära ❤

Många tänder ljus i dag

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

… både på hjältegravar och hemma. Det är festmiddagar, konserter, gudstjänster, privata tillställningar, offentliga tillställningar, dans och höjda skålar. Så ska det vara. Vi ska fira vår frihet med allt gladare sinnelag.

Utan att för den delen glömma veteranerna och alla uppoffringar som gjordes för hundra år sedan, och även efter det då självständigheten försvarades i efterföljande krig.

Jag skulle inte jobba så mycket i dag, men det blev några timmar ändå. I tidningsvärlden händer det hela tiden, och gårdagens rån var liksom inte inplanerat i min kalender… så en del av det jag skulle göra i går blev uppskjutet till i dag.

Finland_100_år_och_blommor
Finland 100 år i dag. Blommorna fick jag förra veckan i en bukett men de här blev så stora och tunga att jag var tvungen att separera dem och placera dem separat.

Jag fick lite pressure…

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer

… då min bloggvän BP i Sverige skrev i en kommentar att hon ser fram emot bilder från Finland 100-festligheterna. De började ju i kväll klockan 18 och fortsätter hela dagen i morgon till sen kväll och natt.

Jag har haft så mycket jobb, och det ena kommer så småningom att förklara det andra, varför det blev så… så jag tänkte att jag går ingenstans. Jag sitter hemma med mina blåvita ljus i morgon, ser på tv-sändningen från självständighetsbalen, skålar med mig själv…

Men så kom jag att tänka på vårt vackert upplysta rådhus (kallas inte stadshus i Lovisa). Och här får ni också se det där vackra smycket i kvällsbelysning.

GLAD SJÄLVSTÄNDIGHET – och tack morfar för den, dig som jag aldrig fick träffa för att du gav ditt liv för Finland ❤

Nu är Pippi-boken ute!

~ Carita Liljendahl ~ 15 kommentarer

Det är dock inte någon uppföljning till böckerna om Pippi Långstrump 😀

Nej, den här boken har jag och byaföreningens ordförande Tora Markkula jobbat med sedan sommaren 2016. Pressinfo hölls i dag och bägge lokaltidningarna från Lovisa var på plats. Så det går att läsa mer om den i tidningarna på fredag.

Riktigt roligt var det att se resultatet av ett sådant jobb som man bara hade vaga aningar om vad det skulle bli då projektet startade.

Finland fyller 100 år, byaföreningen 10 år, och i boken finns minnen från byn under ungefär 100 års tid.

När jag var på väg hem från pressinfot fick jag höra om ett rån som inträffat i centrum av staden. Här ”känner ju alla alla” så jag gick till butiken och fick en kort intervju där. Nya Östis var först ute med nyheten, och lite grämer det mig därför att större tidningar inte noterar det utan väljer att citera tidningar från eget bolag…

Men jag är väl bara en sur gammal gumma som gnäller om sånt? 😀

Huvudsaken var faktiskt att ingen blev skadad i rånet.