Övrigt

Första advent

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

… och jag går inte längre enligt ett mönster där jag är ledig lördag-söndag. Lika lite är en helgdag mitt i veckan längre en given ledig dag för företagaren.

Men det som jag har fått i stället är frihet. Jag bestämmer själv när jag är ledig. Jag går till frissan eller massören när jag vill, jag åker bort några dagar om jag så vill. Utan att fråga någon annan än min spegelbild.

I går hade jag ledigt flera timmar då jag besökte julhus med en person jag tycker mycket om. Jag får massor av energi då jag träffar likasinnade, äter en god bit mat och får ha såväl djupa som roliga diskussioner.

Ett blockljus tänt till första söndagen i advent.

I dag har jag ännu två möten, men mina största projekt (en bok med minnen från en by) och en jultidning är rodda iland. Över jul och nyår ska jag fundera på framtiden, vilka jobb ska jag fortsätta med, vilka ska jag avstå från.

Jag har jobbat mycket det senaste dryga året. Det behövdes för att mitt företag skulle komma i gång, och för att jag ensam skulle klara av att betala alla fakturor.
Men allt har sin tid och snart ska jag förhandla både med mig själv och med andra om hur fortsättningen kring mina uppdrag kan se ut.

En vacker bordsdekoration i Café Helmis övre våning i Borgå.

Fler Borgå-bilder

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer

I dag öppnas de traditionella julhemmen i Lovisa.
De har öppet också i morgon och 9–10 december!
Men jag tror att jag har tid att visa bilder från dem först i morgon.
Därför bjuder jag på lite stämning från gamla stan i Borgå i stället.

Den här bilden tyckte jag blev extra kul för att den lilla hunden fastnade på bilden 🙂
Inte är det mer livat i storstaden Borgå en onsdagskväll än i Lovisa 😀

Fick en egen julgran ändå!

~ Carita Liljendahl ~ 15 kommentarer

Jag har bestämt att jag inte ska någon julgran hemma i år.
Men om jag ändå hade en, då skulle den vara liten, vit och ha blå bollar till Finlands 100-års jubileums ära.

Nu har vi en julgran på gården där jag bor.
Och den är SÅ fin ❤

Dessutom vann Tor sin bortamatch mot Erä Akatemia i kväll. JEEEE!

Upplyst gran på gården ❤

I morgon ska jag besöka några Traditionella öppna julhem. Kanske gå på en bit mat med en god vän.
En dag i sänder – lita på att livet bär.

Månadsbilden december

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

Jag har fullt upp under de närmaste fyra, fem dagarna. Det inträffade ett par överraskande saker och nu känns det som att allt rullar på i rasande takt. Det går undan ungefär som för tomtarna på bilden.

Men jag tar till mig de kinesiska visdomsorden som handlar om att man bara kan göra en sak i taget. Sätt varje sak du ska göra, varje tanke som bekymrar eller oroar eller skapar stress, i varsin ask. Öppna bara en ask i sänder, prioritera – då löser sig allt.

Så om jag inte syns som aktiv kommentator på mina vänners bloggar, finns det en förklaring. Allt har sin tid och vi hörs och ses då vi hinner ❤

Foto från Minna L. Immonens kalender.

Mysigt temuseum i Borgå

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

Besökte grannstaden Borgå i samband med Lovisa Historiska Hus-föreningens höstmöte i går. Hade då glädjen att få se en av café- och restaurangägaren Airi Kallios senaste satsningar.

– Jag måste alltid ha nåt att göra, säger hon. Ett projekt avlöser ofta ett annat.

Airi Kallio har också renoverat restaurang Kapellet i Lovisa. Här finns mera info på finska och engelska.

Men nu ska jag visa bilder från Café Helmi och från temuseet. Senare visar jag lite allmänna bilder från gamla Borgå.

Cafeteriahusets gårdsplan.
Café Helmi från gatusidan.
Teburkar och annan rekvisita på rad.

Dagens stora samtalsämne

~ Carita Liljendahl ~ 4 kommentarer
Ett upprop som fått stort gensvar.

Kampanjen #dammenbrister som blottar sexuella trakasserier och övergrepp i Svenskfinland har fått ett stort gensvar. Den började för en dryg vecka sedan som en hemlig grupp på Facebook. I dag offentliggjordes uppropet som fått mer än 6000 underskrifter, och det fick stor synlighet i media.

En del av vittnesmålen finns här.

Diskussionens vågor går nu höga och det hettar till i debatten. Alltid håller sig alla inte på saklig nivå.
Jag tror inte att män behöver vara rädda i framtiden för att ge en kram åt en kvinna eller att bjuda henne på kaffe. Den som har sunt bondförnuft vet var gränserna går. Om en kvinna eller en man säger nej tack, vare sig det är till kaffe eller sex, så är det ett nej tack som ska respekteras.

Detta i all korthet. Nyheterna kring detta hittar alla intresserade genom att googla #dammenbrister, och via dem kan ni som vanligt läsa såväl kloka som mindre genomtänkta kommentarer 😀

Måndagen i bilder

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

På arbetsfronten har det varit full fräs i dag. Två pressinfon  och ett möte.
Inser nu när klockan är 16.45 att jag ska sluta skriva och ta det lugnt resten av kvällen. Det är en dag i morgon också, jag har ny energi på förmiddagen får jag hoppas 😀

Hur klädde man en julgran förr – på Kulla gård i Strömfors? Det får ni läsa om i nästa Nya Östis där jag skriver om museets julutställning.
Härligt att till och med de gamla kartongerna finns kvar. Och sådant där glitter, i tunna strimlor, som man återanvände så länge det gick – det minns jag från barndomen.

Och så var det pressvisning för julutställningen på Galleri Theodor. Där fanns verk av 28 konstnärer, visar ändå bara ett här.

Mina favoritfärger. Även annars riktigt stiligt tycker jag. Konstnären heter Jaana Vanne och utställningen är öppen till och med den 16 december.

Och så hade jag tur i lotteriet på Corazon Grandes julbasar i lördags. Glasfatet är tillverkat av Micaela Lappalainen från Esbo. Mina favoritfärger igen! Och så fick jag också ett stort vitt blockljus!

Fatet är ungefär tjugo centimeter brett.

Mannen har större arena än kvinnan

~ Carita Liljendahl ~ 23 kommentarer

Såg ett bra program på Sveriges tv i går. En kvinna, som jag tyvärr inte hann uppfatta namnet på, intervjuades av en man. Kanske det var i Go´kväll?

Så här i efterdyningarna av #metoo (eller stormen har nog inte alls lagt sig än) dyker minnen upp hos många.

Jag är inte alltid så bra på att argumentera som jag skulle vilja vara. Hör till dem som ofta efteråt frågar mig ”varför sa jag inte si och så”.

Den här kvinnan på tv förklarade att mannen har en större spelarena än kvinnan. Han får ha sex med hur många kvinnor som helst. Ju fler byten han fäller, desto bättre jägare är han. Ingen kallar honom något förnedrande, för ordet bock är ju inte ens det.

Kvinnan får redan i tidiga tonår lära sig att inte ha för kort kjol eller för urringad blus (citerar nu kvinnan som uttalade sig i tv). Ligger kvinnan med för många män blir hon kallad hora, slampa, vandringspokal osv.

Jag vet att många säger att det inte går att ändra på sådant här. Så här har det varit genom alla tider. Men visst kan attityder ändras, även om det kräver flera generationer.

En annan sak som gör mig sorgsen är att om en kvinna, eller en man, blir slagen av sin partner – och om han eller hon provocerat den som slutligen slår, så finns det många som tycker att det inte var konstigt att den ena parten fick stryk, såsom han eller hon tjatade.

Hur mycket du än blir provocerad är det din skyldighet att just då bita ihop och dra dig undan. Kanske besluta dig för att aldrig mer ha att göra med den provocerande typen.
Det finns INGET som rättfärdigar en misshandel eller en våldtäkt.