Övrigt

Lite kultur i regndiset

~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer

På Lurens sommarteater visas den här sommaren äventyrspjäsen Skattkammarön. Fartfyllt, både spännande och skrämmande, ibland även lite roligt. Speciellt gillade jag då väninnan Marina i rollen som Fru Crossley med hönan Agda i väskan var på scenen och hade några enstaka, men fyndiga och enkla, repliker.

Här sitter Fru Crossley, Marina, till höger med sin höna 🙂
Det regnade lite då och då, men det var inget ösregn. Och går man på sommarteater utomhus ska man vara klädd och beredd. Hade både solhatt och regnjacka med 🙂

Närbild fick jag av en av fåglarna i pjäsen då hon hoppade upp på läktaren intill vår plats. Det är fint då skådespelarna från och till är aktiva uppe på läktaren. De små råttorna var där och ”stal eller tiggde godis”, till allas förtjusning 🙂

Det här med att bygga scener inför en sommarteater där det finns en vridläktare. Ett sådant jobb! Och all rekvisita som behövs. För att inte tala om scenkostymer.

Så nu har jag varit lite kulturell i sommarkvällen 😉

Tio föreställningar fixade, tio kvar. Har du inte sett pjäsen? Du hinner!

En varm dag att vänta

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

Morgonen startade för mig klockan nio. Jag öppnade fönstret i sovrummet och här i köket. Det ser ut att var +22 grader, men i solen var det över trettio. Fåglarna sjöng så vackert och glatt där ute. På himlen seglar enstaka vita moln som ser ut som tussar av bomull 🙂

Jag har ett projekt på gång här hemma, det handlar om sovrummet och ytterligare en dröm som ska förverkligas där. Innan det kan ske måste rummet tillfälligt tömmas på de skåp, lådor och andra icke permanenta lösningar som jag har där nu för mina plagg.

Jag har redan förlikat mig med att jag inte få allt klart här hemma på bara några veckor. Men den här sänglösningen borde kunde bli klar ganska snart, läs ”inom ett par veckor”.

Det ser ut att bli en varm dag så jag ska också i dag en sväng via växthuset för att vattna tomaterna. Har räknat till ett tjugotal gröna bebisar.

Det var skönt med bastu i går. Kanske jag i framtiden går dit en gång i månaden, kan vara mysigt på hösten och vintern eftersom jag behöver flytta mig från mitt hus, gå femtio meter över gården till ett annat hus. Föreställ dig det i höstens mörker och vinterns kalla snöyra 😀

En tredje hörna nästan klar

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

Bit för bit formas mitt nya hem.
Bond-hörnan är inte helt klar men tavlorna har kommit upp, åter tack vare grannen Pia som är händig på att banka och klättra.

Har åter varit lite för mycket i dag med tidningsjobb, efterföljt av två timmar ärenden på stan. Blodprov för mig själv för att mediciner ska kunna förnyas och resten sånt som mamma behövde från mataffär och apotek och lunchplats. Tillbaka hemma, tidningsjobbet fortsatte, ganska många mejl att besvara.

Ska försöka få en lugn stund nu mot kvällskvisten. Vaknade i morse halv sju av en gräsklippningsmaskin i parken utanför. Klart att gräset ska klippas, men halv sju?

Ljuvliga morgonstund

~ Carita Liljendahl ~ 18 kommentarer

Det är bra då kroppen är funtad så att den säger ifrån när det blir för mycket. Jag brukar få febertoppar då jag stressar. Det hade jag natten mellan måndag och tisdag. Jag får bort dem med febernedsättande medel och sover med kläder på så att jag svettas ut allt.

Sedan tog jag det tämligen lugnt och lade jag mig 21.30 eftersom jag var totalt utmattad. Sov sedan bra i nästan elva timmar.

Ytterligare ”en vrå” som jag fått lite ordning på. Fick också hjälp igår av grannen Pia med att få en matta på plats, då den krävde att några tunga saker flyttades.

I morse vaknade jag till sol bakom spetsgardinerna, såsom så många andra morgnar här på nya adressen. Snart har jag bott här två veckor ❤

Jag satt en stund på sängen och mediterade vid öppet fönster.
Sedan ställde jag mig barfota på trägolvet i köket där solen lyste in. Kände värmen mellan träytan och fötterna.
Gjorde i långsam takt frukost, med sallad från grannens friland.
Den här dagen ska bli bra.

Här var det högt i tak

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

Det var den här lampan jag fick hjälp med igår. Rejäl stege krävdes och en man som gjort sånt här förr. Jag är inte höjdrädd, men det där med att balansera på en hög stege och samtidigt fästa något i taket tar jag inte längre risker med. Särskilt som knäet nu blivit bättre.

Eftersom det fortfarande är kaos i vissa hörn i mitt nya hem visar jag bara dessa stilleben. Fick fram en klocka som passar bra här, i förra bostaden stod den på en undanskymd plats i hallen.

Vaknade i natt av att jag troligtvis hade feber. Har inte hittat febertermometern i min allmänna låd-röra ännu. Tog en burana, klädde mig i tre tröjor och lyckades troligen svetta bort febertoppen.

Jag brukar få sådana då jag har mycket omkring mig, och det har onekligen varit stressigt den senaste tiden. Det stressar mig också att inte hitta alla saker jag behöver, men så småningom kommer de fram och jag ska ha kvar bara det jag behöver hela tiden i vardagen.

Röran i sovrummet stressar också och det att jag inte kommer åt att dammsuga ordentligt innan alla kartonger och andra saker har hittat rätt platser. Så jag tror det var kroppens sätt att säga ifrån. Jag sov lite längre på morgonen och meddelade kollegorna att jag börjar jobba först halv tolv.

Här händer hela tiden

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

… men jag hinner inte riktigt med 😂 Fick i dag lampan i köket installerad av en kompis som hade med sig en stege. Hans bror hade fixat en tillräckligt lång sladd som nådde från vägguttaget till kroken där lampan skulle hänga. Hela proceduren gick bra. Som sagt, tre och en halv meter upp till taket… Visar lampan senare!

Vännen Pia, som numera är min granne, har tålamod med allehanda bruksanvisningar och installationer av det ena och det andra. Hon har hjälpt med teve och datorer och senast igår – med denna väderstation! Den hade legat i ett skåp sju år. Men hör och häpna! Batterierna som följde med denna station (en gåva för att jag köpt en tidningsprenumeration nån gång)… de funkade!

Nu har jag koll på innetemperatur, utetemperatur, luftfuktighet och dittan dattan. Jag har förstått att det där med luftfuktighet är viktigt då man ska elda i gamla hus. Jag ska ju inte elda riktigt ännu, inte i morgon. Men i framtiden.

Jag var också ute och skötte tomaterna i växthuset i dag. Fick syn på de första små gröna! ❤ 🍅

Knirr och knarr och julibilden

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

Morgonsolen letar sig in i köket. På himlen syns också en del mörka moln. Det har varit svalare väder nu, + 14 grader men jag tycker att det är ok att det ibland är så här. Flera dagar med +30 blir tungt, och turister från Mellan- och Sydeuropa lär nu enligt nyheterna söka sig till Finland och Sverige eftersom temperaturerna här är behagliga.

När jag öppnar fönstret hörs ett trevligt knirr och knarr. Ljudet av fönsterhakarna då de lossas, ljudet då fönstret skuffas ut och ljudet av hakarna som håller de öppna fönstren på plats.

Det skulle finnas en del att måla och spackla här, men jag behöver i så fall hjälp av kunniga personer. Jag kanske måste låta arbetet vänta till nästa vår och sommar eftersom jag nu behöver ha fokus på att packa upp och få något slags vardagsordning här i nya hemmet.

Igår gick jag till Restaurang Fylla med Ann-Britt. Fint att det går att dela på rätter, som annars är så stora att vi inte orkar äta upp portionen. Gratinerad kycklingmacka är det här, mycket god!

Och bara det att få sitta där och prata en stund med en god vän. Se livet på gatorna utanför. Campingbilar som rullar förbi, Volkswagen-entusiaster samlas också i Lovisa den här helgen. Lummiga stora träd i parken, sommarklädda människor. Det vi längtat efter hela vintern. Nu sitter vi mitt inne i det.

Muminfamiljen gör också det den längtat efter hela vintern. Muminmamman har packat matkorgen, pappan gör sig redo att fiska. En annan gör sig redo för ett dopp och här ska det stekas plättar ❤

När jag ser ut genom fönstret

~ Carita Liljendahl ~ 2 kommentarer

… då jag jobbar, ser jag det där bokhuset som skymtar lite bakom en trädstam där ute på den här bilden. Kanske ett av stadens mest fotograferade hus? Många stannar upp där, troligtvis mest turister, för att föreviga det lilla och lite märkliga huset.

Huset är gjort av gamla böcker som kasserades då Socisbyggnaden och bibban där drabbades av inneluftsproblem. Bokhuset är ett monument över det som skedde då, och det har faktiskt stått där nu över fem år.

Det finns många temporära lösningar i mitt nya hem. Banden som håller gardinerna åt sidan är ett exempel och grönväxterna ska inte stå där i samlad trupp på golvet 🙂

Jag lekte med tanken på att visa flyttkaoset, med allt som inte hittat sina platser. Men det känns inte bra och därför gör jag det inte.

Men här är tyst och skönt. Jag har varje kväll somnat fort och det hände inte alltid på gamla adressen. Även om här är trafik utanför på Mariegatan når ljudet inte in, inte så att det stör i alla fall.

Många nya insikter blir det varje dag. Till exempel då det är svalare ute så är olika platser i hemmet svalare under vissa tider. På eftermiddagen värmer solen huset från väst. På morgonen ser jag genom köksfönstret solen stiga upp. Hittar en fluga in så hittar den inte ut och snart ligger den död i något hörn. Det skulle bli många begravningsceremonier om jag tyckte synd om var och en 😀

Snart ska jag ut och kolla tomaterna. Plantorna når snart växthusets tak!

Så här vill jag ha det

~ Carita Liljendahl ~ 18 kommentarer

Blommor plockade ute i naturen. Annika som fick mina stora lerkrukor igår gav den här buketten som tack. De skira spetsgardinerna ger sommarkänsla och keramikvasen står fint där vid fönstret just nu.

Jag kan nu röra mig ganska fritt i köket och idag hämtas tjugo flyttlådor bort, de som jag hyrde.
En rörmokare ska se till att tvättmaskinen kan kopplas, för ingen annan har haft tvättmaskin i den här bostaden tidigare. De har nyttjat tvättstugan men dit, till grannhuset, vill jag inte gå året om, varje gång jag har något att tvätta.

Långsamt går det här med att tömma lådor och röja, jag jobbar ju heltid med tidningen, men det är väldigt skönt att få göra det hemifrån. Det är tyst i huset och där ute faller ett stilla regn, som naturen verkligen behövde.

Mina tomatplantor har vuxit alldeles enormt och de har fått massor av blommor, så där kommer en skörd något tag lite längre fram i sommar. Grannarna har redan på frilandet fått sallad så till den grad att de gärna delar med sig och det är ju gott på morgonmackan.

Matfestival och stämning från hemmet

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer

Matfestivalen hade nu för första gången hittat till Lovisa. Eller jag minns inte att vi skulle ha haft sådana tidigare. Nu råkar jag på denna bild även fått med leipomo (bageri, men visst är bröd också mat) och till vänster meterlakrits och annat godis 🙂 Här fanns ändå allt möjligt från grillad gris på spett (en hel gris med huvud och allt), till vegetarisk mat, thai mat, rökt fisk, belgiska våfflor, fish and chips, raclette och ja – jag minns inte vad allt.

I matfestivalparken fanns också lite annat att roa sig med. Studs-slott för barn och en liten häst som började röra på sig då man lade in en slant.
Här var det ingen rusning precis, killarna kollade mest sina telefoner. Men det här minns jag från tivoli eller nöjesparker då jag var barn. Undrar om någon nånsin fick en vinst från den översta raden. Onnennarut = lyckosnören.

Jag valde att äta på Skeppsbron. Sommarens första pepparschnitzel.

Blomster i motljus. Allt är ännu kaos här hemma, men bit för bit hittar de saker jag behöver sina platser. Allt annat ska bort. Jag säljer, jag donerar, jag slänger. Jag får ångest då jag ser alla lådor som är fyllda av allt möjligt. Och ändå tycker jag att jag genom åren rensat och försökt hålla ordning och reda.

Vattnar tomaterna i växthuset alla dagar. Snart måste de bindas upp mot taket 🙂 Och NU har de fått blommor ❤🍅