Övrigt

Äntligen, fritt framför spegeln

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

Tycker att det här visar en fin bild av min bostad. Jag fick äntligen bort alla lådor och kassar som hade legat på hög framför spegeln. Jag sitter i soffan och tar den här bilden, mot spegeln som finns i mitt stora rum och mot köket till höger.

Spegeln är lite rolig i sig. Den är byggd av tre glasdelar så det ser ut som om där fanns två flaskor på bordet. Två vaser syns också till vänster. Och när jag första gången såg mig själv i spegeln, sittande på en stol vid sekretären, som inte syns på bilden, tänkte jag ”så där mullig är jag inte” och det var spegeln som ljög 😂

Fortfarande finns här små lådor med allt möjligt som jag inte kunnat sortera. Jag saknar ännu klädskåp men ska försöka få in ett sådant under hösten. Något slags skåp eller förvaringssystem för mina dagböcker vill jag också ha. De ska inte ligga i förvaringsboxar av plast i ett skåp som hittills, då läser jag dem aldrig.

Stilleben, kunde också betyda…

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

… att jag fortfarande lever, still från engelskan och leben från tyskan. Men ett stilleben är enligt Wikipedia bland annat det som där beskrivs. För mig känns still-leben också som slow-living-style och det passar mig allt bättre för var dag som går.

Skuggspel på vattentunnan i trädgården en kväll i juli.

Blomster från trädgårdens odling. Och märk väl, jag har inte placerat den gula blomman över ängelns huvud. Den bara föll på sin plats där.

Imorgon, utlovas Skyltsöndag och en del Lovisabilder!

En tidig varm morgon mitt i stan

~ Carita Liljendahl ~ 15 kommentarer

Vaknade klockan sju. Hade lagt mig klockan 23. Tydligen var jag utvilad. Jag antar att jag sover bättre här på nya adressen (bott här fyra veckor nu), jämfört med hur jag sov i våningshuset.

Här har jag precis varit ute med blandavfallspåsen och fotograferar parken utanför mitt hus. Klockan var cirka halv nio och det var väldigt lugnt. Såg bara en person som var ute med en hund.

Här har jag gått till postlådan och fotograferar den andra parken intill huset där jag bor.

Det var +24 grader redan på morgonen. Härligt att kunna gå ut i en lätt sommarklänning.

Jag har tagit en prenumeration på HBL weekend. Fredagar, lördagar och söndagar hinner jag läsa tidningen. Hakade på ett så kallat pang-erbjudande. Jag ska se över alla mina utgifter och skära ner dem, så i framtiden har jag inte råd med tidningen, i alla fall inte till ordinarie pris.

Men efter en längre paus då jag inte haft andra papperstidningar än Nya Östis och gratistidningen Itäväylä kändes det trevligt och rentav lite lyxigt att kunna läsa en tidning då jag åt frukost.

Jag – plötsligt en morgonmänniska?

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

Jag vaknar numera ofta före klockan åtta. Jag vet inte om det har med morgonens ljus att göra, eller med att jag kanske sover bättre här i gamla huset. Vi får väl se hur det blir i höst och i vinter då morgnarna är mörka.

Ofta börjar dagen med att jag öppnar fönstren i köket och i sovrummet. Morgonvinden tar tag i spetsgardinerna. Det knarrar lite i trägolvet under mina bara fötter när jag går fram och tillbaka i köket. Doften av rostat bröd sprider sig.

Jag gör mina morgonmackor i lugn och ro. Har minst en timme på mig innan jag förväntas börja jobba.

Har en del uppgifter att göra i dag, ofta är torsdag eller fredag ”hjälpa mamma”-dag. Vissa rutiner hör också till jobbet, mot slutet av månaden bland annat medarbetarnas arvoden.

Men jag tycker att jag hinner med annat också nu. Rogivande saker. Tomaterna i växthuset, korta cykelturer, sitta vid gamla sekretären och skriva dagbok, umgås med vänner. Jag hinner ta djupa andetag.

Kinarosen har vuxit sig ranglig och hög, än en gång. Den ska toppas och så får jag se om jag lyckas rota den övre delen. Det lyckades inte förra gången, men moderplantan överlevde. Solen i växternas bladverk på köksbordet gör mig lugn och glad.

Kronobron i flitig användning

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer

Det blåste friskt igår vid Lovisaviken, vilket ger härlig svalka i sommarvärmen. Kronobron som går över Lovisavikens inre del klarade vintern och den nyttjas fortsättningsvis flitigt. Människor cyklar över bron, promenerar med eller utan hundar och barnvagnar, åker sparkbräde eller tar rollatorn till hjälp.

Det var första gången den här sommaren som jag satt här en längre stund. I närheten byggs en hundpark och tillfälliga baracker för lågstadie-elever finns snart på sandplanen intill, då Generalshagens skola ska renoveras.

Förra natten sov jag tio timmar, från 22 till 08. Jag fick nog så kallad ”friskluftsförgiftning” där vid havet 🙂

Arbetsmiljö med utsikt

~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer

Morgonen har grytt och jag sitter här och jobbar. Ser grönskan i parkerna utanför och människor som kommer och går, cyklar, åker bil, är ute med hundarna. Solen skiner. Då jag öppnar fönstret i köket hör jag fåglarnas glada sång.

På kvällen kan jag sitta vid ett annat fönster. Då skriver jag ofta dagbok, läser eller filosoferar kring ditt och datt.

Dagarna går mest i arbetets tecken, och sommaren går därför alldeles för fort. Mot slutet av veckan ska jag åter försöka komma ut, kanske ta mig ner till stranden vid Lovisaviken. Insupa doften av hav.

Igår var jag ganska trött. Det har varit mycket på gång både med jobb och med att ställa i ordning här hemma, hjälpa mamma vid sidan om. Jag tror jag gör klokt i att ta ett par dagars paus utan allt för många ”måsten”.

Tomatodlingen och ängsblommorna

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

Från små frön som odlades i våningshuset i våras… till enorma plantor i växthuset. Och här kommer tomater i massor 🍅❣🙏 Tillsvidare alla gröna, men – tids nog!

Grannen Pia har låtit så blommor och de utgör en vacker liten äng i en odlingsspalt och därifrån kan vi plocka blommor då och då, när vi vill.

Jag ångrar inte för en endaste sekund det val jag gjorde, att flytta till det gamla huset.
Samtidigt känner jag oro inför framtiden, och det har inte med USA och presidentvalet där att göra. Inte med Ukraina heller. För det som händer där kan jag inte påverka.

Min oro handlar om mitt eget liv. Men jag tror att alla känner så någon gång då och då. Hur ska jag klara mig då jag blir äldre? Hur ska jag kunna och orka hjälpa nära och kära? Hur ska jag klara min ekonomi?

Jag försöker säga till mig själv, då jag grubblar över dessa frågor. Du har bara den här stunden, den här dagen. Gör det bästa du kan av det och strunta i alla veckor som ligger framöver.

Om att förverkliga visioner och drömmar

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

Jag har ofta visioner. Jag ser framför mig hur jag vill ha det, till exempel i mitt nya hem.

Men jag är inte praktiskt lagd. Då det gäller en fulländad inredning är jag det inte heller.

Jag skulle kunna rita på ett ritblock hur jag vill ha det. Allt det här med vinklar och perspektiv och så vidare, det kan jag visa på ett papper. Ungefär i klass med Ernst 😀

Så när jag såg den här sänggaveln på ett pop-up-loppis visste jag att denna säng skulle till mitt hem. En knopp saknas från mitten men det är ok. Hittas den hos förra ägaren får jag den och skruvar på den.

Även om jag annars inte är så praktiskt lagad klarade jag av att mäta den säng jag hade med madrasser och allt. Sedan visste jag förstås måtten på den säng jag ville köpa.

Att få de tunga metalldelarna hem till mig hade inte varit möjligt utan säljarens hjälp. Sedan var vi tre som bar och monterade. Smidigt gick det och den säng jag hade haft tidigare passade in här då fötterna från den togs bort.

Min väninna Päivi berättade dessutom sängens historia. Att hon tillbringat sin bröllopsnatt i den ❤

Nu fick sängen ett nytt liv, i ett gammalt hus, och för mig känns det bara SÅ rätt.

Blommor räcker som tack

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

Seija ville ha några av de krukor jag gav bort. Som tack fick jag blommor från hennes trädgård. Mestadels är jag bara glad om någon hämtar bort sådant jag inte längre behöver eller har plats för. Det finns krukor, skålar, glasföremål, en ryggsäck, ett famn-dator-bord, en utelampa, en Deco för wifi-delning osv. Hittas på min Facebooksida.

Några lite mer värdefulla prylar önskar jag få en slant för, men det mesta ger jag gladeligen gratis bort.

Här kommer det då och då regnskurar, sedan lyser solen igen. +20 grader är lagom. Det är seglingstävlingar på viken här i närheten, men jag tror att jag stannar hemma och fortsätter röja. Det är skönt att få lite mer ordning varje dag fastän det går med snigelfart 🙂

Mellan skurarna sken solen

~ Carita Liljendahl ~ 2 kommentarer

Första gången som jag besökte restaurang Fyllas terrass. Den blev en trevlig överraskning. Rejäla parasoll som skyddar mot gassande sol, och i vårt fall igår även mot ösregn.

Väninnorna har gått in för att beställa mat och dryck. Jag väntar och håller våra platser reserverade på terrassen.

Det var inte helt folktomt här fastän det åter på min bild ser ut så. Här skiner solen, men de som lämnade ett av borden strax efter att vi kom sa att snart kommer ösregnet, och därför tog vi plats under ett av de största parasollen.

Och så kom regnet. Men vi kunde stanna kvar ute under det enorma parasollet och äta. Efter regn blev det åter sol och det var varmt hela kvällen.

Hos Åke är temat i veckans Hoppa på tåget ”Grotta”. Jag har inga sådana bilder tyvärr men länkar till utmaningen ändå och hoppas ni hittar intressant att läsa och fina bilder via den.