Övrigt

Knirr och knarr och julibilden

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

Morgonsolen letar sig in i köket. På himlen syns också en del mörka moln. Det har varit svalare väder nu, + 14 grader men jag tycker att det är ok att det ibland är så här. Flera dagar med +30 blir tungt, och turister från Mellan- och Sydeuropa lär nu enligt nyheterna söka sig till Finland och Sverige eftersom temperaturerna här är behagliga.

När jag öppnar fönstret hörs ett trevligt knirr och knarr. Ljudet av fönsterhakarna då de lossas, ljudet då fönstret skuffas ut och ljudet av hakarna som håller de öppna fönstren på plats.

Det skulle finnas en del att måla och spackla här, men jag behöver i så fall hjälp av kunniga personer. Jag kanske måste låta arbetet vänta till nästa vår och sommar eftersom jag nu behöver ha fokus på att packa upp och få något slags vardagsordning här i nya hemmet.

Igår gick jag till Restaurang Fylla med Ann-Britt. Fint att det går att dela på rätter, som annars är så stora att vi inte orkar äta upp portionen. Gratinerad kycklingmacka är det här, mycket god!

Och bara det att få sitta där och prata en stund med en god vän. Se livet på gatorna utanför. Campingbilar som rullar förbi, Volkswagen-entusiaster samlas också i Lovisa den här helgen. Lummiga stora träd i parken, sommarklädda människor. Det vi längtat efter hela vintern. Nu sitter vi mitt inne i det.

Muminfamiljen gör också det den längtat efter hela vintern. Muminmamman har packat matkorgen, pappan gör sig redo att fiska. En annan gör sig redo för ett dopp och här ska det stekas plättar ❤

När jag ser ut genom fönstret

~ Carita Liljendahl ~ 2 kommentarer

… då jag jobbar, ser jag det där bokhuset som skymtar lite bakom en trädstam där ute på den här bilden. Kanske ett av stadens mest fotograferade hus? Många stannar upp där, troligtvis mest turister, för att föreviga det lilla och lite märkliga huset.

Huset är gjort av gamla böcker som kasserades då Socisbyggnaden och bibban där drabbades av inneluftsproblem. Bokhuset är ett monument över det som skedde då, och det har faktiskt stått där nu över fem år.

Det finns många temporära lösningar i mitt nya hem. Banden som håller gardinerna åt sidan är ett exempel och grönväxterna ska inte stå där i samlad trupp på golvet 🙂

Jag lekte med tanken på att visa flyttkaoset, med allt som inte hittat sina platser. Men det känns inte bra och därför gör jag det inte.

Men här är tyst och skönt. Jag har varje kväll somnat fort och det hände inte alltid på gamla adressen. Även om här är trafik utanför på Mariegatan når ljudet inte in, inte så att det stör i alla fall.

Många nya insikter blir det varje dag. Till exempel då det är svalare ute så är olika platser i hemmet svalare under vissa tider. På eftermiddagen värmer solen huset från väst. På morgonen ser jag genom köksfönstret solen stiga upp. Hittar en fluga in så hittar den inte ut och snart ligger den död i något hörn. Det skulle bli många begravningsceremonier om jag tyckte synd om var och en 😀

Snart ska jag ut och kolla tomaterna. Plantorna når snart växthusets tak!

Så här vill jag ha det

~ Carita Liljendahl ~ 18 kommentarer

Blommor plockade ute i naturen. Annika som fick mina stora lerkrukor igår gav den här buketten som tack. De skira spetsgardinerna ger sommarkänsla och keramikvasen står fint där vid fönstret just nu.

Jag kan nu röra mig ganska fritt i köket och idag hämtas tjugo flyttlådor bort, de som jag hyrde.
En rörmokare ska se till att tvättmaskinen kan kopplas, för ingen annan har haft tvättmaskin i den här bostaden tidigare. De har nyttjat tvättstugan men dit, till grannhuset, vill jag inte gå året om, varje gång jag har något att tvätta.

Långsamt går det här med att tömma lådor och röja, jag jobbar ju heltid med tidningen, men det är väldigt skönt att få göra det hemifrån. Det är tyst i huset och där ute faller ett stilla regn, som naturen verkligen behövde.

Mina tomatplantor har vuxit alldeles enormt och de har fått massor av blommor, så där kommer en skörd något tag lite längre fram i sommar. Grannarna har redan på frilandet fått sallad så till den grad att de gärna delar med sig och det är ju gott på morgonmackan.

Matfestival och stämning från hemmet

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer

Matfestivalen hade nu för första gången hittat till Lovisa. Eller jag minns inte att vi skulle ha haft sådana tidigare. Nu råkar jag på denna bild även fått med leipomo (bageri, men visst är bröd också mat) och till vänster meterlakrits och annat godis 🙂 Här fanns ändå allt möjligt från grillad gris på spett (en hel gris med huvud och allt), till vegetarisk mat, thai mat, rökt fisk, belgiska våfflor, fish and chips, raclette och ja – jag minns inte vad allt.

I matfestivalparken fanns också lite annat att roa sig med. Studs-slott för barn och en liten häst som började röra på sig då man lade in en slant.
Här var det ingen rusning precis, killarna kollade mest sina telefoner. Men det här minns jag från tivoli eller nöjesparker då jag var barn. Undrar om någon nånsin fick en vinst från den översta raden. Onnennarut = lyckosnören.

Jag valde att äta på Skeppsbron. Sommarens första pepparschnitzel.

Blomster i motljus. Allt är ännu kaos här hemma, men bit för bit hittar de saker jag behöver sina platser. Allt annat ska bort. Jag säljer, jag donerar, jag slänger. Jag får ångest då jag ser alla lådor som är fyllda av allt möjligt. Och ändå tycker jag att jag genom åren rensat och försökt hålla ordning och reda.

Vattnar tomaterna i växthuset alla dagar. Snart måste de bindas upp mot taket 🙂 Och NU har de fått blommor ❤🍅

Nu på plats, nya upplevelser väntar

~ Carita Liljendahl ~ 24 kommentarer

Då jag öppnar min dörr är utsikten denna så här i slutet av juni månad 2024. Jag lockades till att hålla dörren öppen ett tag för att få genomdrag. Och då flytt-teamet sprang in och ut under fyra timmars tid var dörren också öppen då och då. Med den påföljd att jag fick in en geting på besök 😬 Senare såg jag en fluga, och en mygga! 🤣 Missförstå mig rätt. Detta chockade mig inte men under de senaste två åren har jag sällan haft varken getingar, myggor eller flugor på besök i min bostad på tredje våningen.
Getingen hittade sin väg ut själv, tack och lov.

Första flyttlasset har anlänt och det kom tre lass till efter det här, så jag bor nu mitt bland möbler och lådor i ett enda kaos. Eller kanske bara nästan. För med hjälp av en vän fick jag teven och soffan på plats, och datorn funkar, vilket är ett måste med tanke på tidningsjobbet jag ska göra under helgen.

Här är mycket rofyllt och svalt. Jag kan sitta helt stilla vid ett bord och bara iaktta vinden i gardinerna. Det gör ont i alla muskler efter flyttjobbet som pågått nästan två dygn, och det fortsätter imorgon med slutstädning. Men jag är lycklig. Nu på plats i nya hemmet, i det gamla huset.

Pelargon-mormor har hittat hem? Och tomaterna växer i växthuset men har inga blommor än, vilket aningen bekymrar mig.

Och det här är väl typisk flytt-dags-mat? 🙂

Om allting gick bra

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

… bor jag här från och med i kväll. Bilden togs redan i början av juni då syrenerna stod i praktfull blom. Men jag har inte velat visa bostaden utifrån innan jag själv finns där inne.

Gardinerna som syns i det ena fönstret har jag för länge sedan bytt ut 🙂

Jag har idag kanske inte tid att delta i Fem en fredag men försöker nästa vecka åter haka på och också läsa ikapp mina vänners bloggar.

Det har varit en tung vecka. Jag kommer att känna i musklerna att jag har flyttat och det dröjer veckor innan jag får allt klart här i mitt nya hem. Det gamla gula huset ❤

Två nätter kvar

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

Snart adjö till denna gård. Så mycket har jag inte suttit här under äppelträden, men någon gång då och då!

Och från och med fredag kväll bor jag här.

Sommar, sommar, sommar ☀🥂🍀🎵 sjunger mitt hjärta ❤
Och sedan blir det höst. Vedlasset kommer och ska bäras in.
Sedan vinter med lite snöarbete på trappan och då ska fönstren tätas och elden spraka i kakelugnen.

Never say never

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

Bäst att aldrig säga aldrig – för det var väl ungefär vad jag sade för sju år sedan då jag flyttade hit till Chiewitzgatan. Jag ska aldrig flytta mer…

Jag hade hittat en trevlig bostad i ett lugnt hus, centralt beläget, med mina färger (svart och grått och vitt) på väggarna och en inglasad balkong.

Till flyttföretaget så jag då nåt i stil med ”nu flyttar jag nog aldrig mer, ni får bära ut mig härifrån nästa gång det är dags” 🙂

Men nu har jag de här röda lådorna hos mig igen. Ett nytt företag har köpt upp före detta GP-Muutots lådor, och servicen var lika hurtig och god när de bars in till mig idag som för sju år sedan.

”Muista hymy” – kom ihåg leendet. Texten på ett av kuverten där fotografierna och negativen lades förr, då sådana fanns.

För mig blev det en nostalgitripp då jag städade bland cirka 500-700 pappersfotografier från 1950-talets svartvita till bilder från 1980-2000-talet. En del suddiga och från olika fester och resor slängde jag direkt. Men det fanns också riktiga godbitar som jag gärna sparar. Fick ändå ned antalet rejält.

Och nu är jag på väg till ett gammalt gult trähus. Väggarna är blå på ett ställe, vita på ett annat ställe, gröna på ett tredje och har mönstrade tapeter 🤣 Nu kan ingen komma och säga att allt är sterilt hos mig och att jag har fastnat i det svarta, grå, vita och bruna.

Jag är ju rätt långsam fortfarande med benet. Det har blivit bättre, men snabb och vig som en hind, en katt eller något annat smidigt djur är jag inte 🙂

När jag vattnade tomaterna i växthuset i dag och långsamt gick därifrån tänkte jag att jag aldrig mer vill ha bråttom. Jag vill inte stressa, jag vill inte vakna med rytmstörningar eller av oroliga tankar över allt jag borde hinna med. Jag vill bli en pelargon-mormor ❤

Jag vill vara omgiven av allehanda växter och sticklingar. Läs inte stickningar… för handarbete är nåt jag ALDRIG börjar med. Ja, du läste rätt. ALDRIG 😀

Jag vill återuppta skrivandet, dels det journalistiska men också det skönlitterära. Jag vill leva mitt slow-life.

Fem nätter kvar

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

… sedan går flyttlasset hit. På onsdag sätter vi kylskåpet på plats där i hörnet och får igång det och frysen. I dag blåste det lagom ute och då jag hade bägge fönstren öppna i köket blev det härligt svalt och fick in massor av syre. Vi har värmebölja på kommande, lagom till flyttdagen, men jag tror att det ska gå bra att få korsdrag här. Jag kan ändå ha det först då jag själv är på plats och bor här.

Craig ska inte heller stirra på mig då jag sover, men han har fått vara i fönstret lite som en kul grej nu några veckor. Jag har andra gardiner som kommer upp här när jag väl har flyttat, men jag behöver dem ännu i den bostad jag fortfarande bor i.

Här har det inte ändrats så mycket, några prylar har burits in, men möblerna kommer som sagt först på fredag.

Tomaterna frodas i växthuset. Tillsvidare kan de klättra längs växtstöden, men senare ska jag fästa ett par snören längs långsidan och sedan plantorna med ytterligare snören fast i dem. Kommer taket emot får jag börja tukta plantorna. Tjuvskott och andra blad som stjäl energi ska också tas bort, men det här måste tyvärr vänta tills jag har flyttat och har mera tid att jobba på gården.

Ensam? Ja, men ändå inte.

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

Den här bilden kan symbolisera ensamhet. Skuggor av det förflutna. Livets förgänglighet. En står kvar, en annan har brustit och slokat.

Maskrosen såg jag för en tiden sedan på mammas gård. Som ett konstverk stod den där i eftermiddagssolen.

Jag läste på Facebook ett inlägg av en person som kände sig ensam och som tycker helgerna är värst för den som bor ensam.

Jag har varit singel över tio år, bor ensam och har inga barn. Men på något sätt har jag vant mig och jag har min syster och ganska många vänner i mitt liv som jag umgås med ofta. Det som är festliga helger för andra, såsom nu midsommaren med vistelse på stugor och holmar med familjer och vänner – det blir mest vilodagar för mig. Jag sover länge och hämtar krafter för att orka i jobbet som ensamföretagare.

En gammal pelargon i motljus. Tyckte att också den var vacker. Dessutom får den nya knoppar och symboliserar för mig att livet går vidare, även ”gammalt kan blomma upp”.

Den här helgen utgör som sagt några ”vanliga lediga dagar” då jag försöker hämta krafter. Samtidigt jobbar jag vidare med flyttbestyren. Igår fördes åter några lösa saker till nya bostaden och jag vattnade tomaterna i växthuset. De har verkligen vuxit till sig 🍅❤

I dag: kanske besök på gravgården, kanske besök i vintageaffär som har helgöppet. Tvättmaskinen och diskmaskinen går. Jag fortsätter packa och planerar kommande flytt så gott jag kan.