Övrigt

Och jag rullade iväg…

~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer

Förr i tiden rullade jag iväg hur som helst, när som helst och åkte nästan vart som helst. Nu gällde det att tänka efter, vilken rutt passar bäst då jag inte kan trampa hela vägen. Gällde att vara strategisk också med tanke på farliga korsningar med mycket trafik 😂 för sådana finns minsann också i småstaden.

Turen blev kanske 500 meter lång och det löpte bra nästan hela vägen fram till syrran där jag hämtade bilen. Här har jag hoppat av för att ta ett foto i Kapellparken. Det blåser en hel del men vi har faktiskt nu +20 grader!

Jag ville ut en sväng med bilen. Den friheten som cykeln i viss mån ger och som bilen ger fullt ut, gör mig faktiskt nästan tårögd. Det är alltså glädjetårar som trillar om de trillar.

Körde runt i stan, tittade mig omkring på ett sätt som är omöjligt utan bil, eller då jag inte kan gå långa sträckor. Blev sugen på en glass. Men enda kiosken som nu var öppen sålde en sådan sorts glass som jag inte ville ha i dag.

Tokmannis parkering var fullsatt och sommarblommorna har kommit ut, så där fanns ingen P-plats nära dörren. En närliggande bensinstation, samma sak, fullt med bilar på P-platsen och för lång väg att gå utan stav eller andra stöd.

Men sedan hittade jag en parkeringsplats nära Café Favorit och lyckan var stor då jag kunde ta mig in där och även ut till bilen för att avnjuta en gräddvaniljglass ur en pappmugg 🥰

Färgsprakande fredag och även annars fartfyllt

~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer

En bild från Täby Centrum i norra Stockholm där jag var i slutet av mars.

Fartfyllt har det varit hela dagen, så fartfyllt som det nu kan vara då jag inte är snabb på benen med skadade knäet. Men! Nu har knäet faktiskt varit rätt bra och burit mig två dagar!

Jag har insett att det går bra så länge jag är hemma och kan sätta mig ner och vila ibland. Då vi gör turerna för att handla till mamma måste jag gå och stå ofta över en timme eller mer. Har kundvagnen som stöd och i dag klarade jag mig utan stödstav. Så det har skett vissa framsteg.

Ska se om Elisamatilda lägger ut Fem frågor imorgon eller om hon ännu är på semester. Men Färgsprakande fredag är LillaSysters tema.

Jobbat hela dagen från halv tio till klockan sex. Men däremellan var jag som vanligt och hjälpte mamma tillsammans med syrran. Så här rullar veckorna på. Man får ta till guldkorn längs vägen som att stanna upp vid ett café, köpa en liten bakelse, äta den på mammas gård i eftermiddagssolen och även se till att det finns örtscones och marmelad hemma för morgondagen.

Långsamhetens lov, tid att uppleva

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

Kära vänner. Detta kan bli ett lite längre inlägg. Jag har nu kommit på att jag har tid att uppleva saker som sker i naturen, men även annat. Av den enkla orsaken att jag med mitt krånglande knä inte har minsta möjlighet att hasta framåt i livet.

På mammas gård i dag. Tog med gångstaven i handen en runda runt hennes liderbyggnad. Med ett friskt ben hade jag tagit mig runt lidret på en minut? I dag krävde minst tio minuter. Men se, hör och häpna. Jag kunde stanna upp. Höra humlornas surr, känna solen värma mina kinder. Se syrenbuskens knoppar och nunneörten som sprider sig mer på gräsmattan för vart år som går.

Då min syster hämtade mig med bilen väntade jag ute på gården och hann där tala med en granne som bott här typ ett år eller mer, men som jag egentligen inte kände. För att jag inte bara hastade vidare efter att ha ha sagt ”moi” (hej på svenska), pratade vi allt möjligt. Varifrån han är hemma, var han jobbat, varför han flyttade till det här huset. Allt började med att vi började prata om studentmössan jag hade på huvudet.

Ja, ser du, sa jag. Den här mössan har jag på huvet två dagar om året. Valborgsmässokvällen och första maj. Så hårt slet jag i gymnasiet för att få den, så två dagar ska den pryda mitt huvud 🙂

Så ja. Mycket positivt med detta att jag inte kan hasta mig fram 🙂

Väninnan Marina och jag. Sommarkläder i sommarväder och skumpa i glasen igår på valborgsmässoaftonen.

Och så månadsbilden förstås! Vi skriver nu första maj och vad är härligare än det? +17 grader, lite kall blåst här och där, men hittar du en plats där det inte blåser så visst är det underbart!

Muminfamiljen är ute på havet. Jag tror att det här kunde vara en illustration till ”Pappan och havet”. Den där fiskaren sade aldrig mycket. Men det måste man ju inte heller göra. Och då man väntar på napp ska man vara tyst 🙂

Sommarens blivande odlingar

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer

Sedan jag tog bilderna på tomatplantorna har det hänt en hel del.

Men utomhus har jag inte ännu haft dem, inte ens på balkongen. Här finns två olika sorter av tomaterna.

I två krukor har jag dessutom smultron. Ska bli spännande att se om odlingarna lyckas.

Just nu flyttar jag dem här inne mellan vardagsrum och kök, beroende på var solen lyser in och värmer.

Ikväll firar jag vappen med Marina. Det är +17 grader och sol men ganska blåsigt. Kanske visar bilder från valborg och första maj senare 🥂🎈 Önskar er alla en fin helg!

Dagens fråga, och tåliga blomster!

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer
Dagligt skrivförslag
När känner du dig som mest produktiv?
Visa alla svar

Svaret för min del på dagens WordPress-fråga är: Förmiddagen.
Jag stiger gärna upp först kring 9–9.30, men efter det kommer jag igång direkt och kan jobba med fart några timmar. Skriver artiklar om vardagar, redigerar och publicerar andras artiklar osv. Då jag skrev mina romaner var jag också produktiv på förmiddagarna. Men visst skrev jag också sena kvällar och en bit in på nätterna.

Det är blommorna förde vi till pappas grav den åttonde april. Efter det har det såväl regnat som snöat, så vi tänkte med syrran att penséerna nog fått stryk och måste bytas ut. Döm om vår förvåning och stora glädje då vi igår den 27 april så att blommorna var precis lika fina som då vi lade ut dem två och en halv vecka tidigare. Inte ett blad hade gulnat, ingen blomma behövde plockas bort. Krukans innehåll såg ut som om det var helt nytt!

Vy från gamla kyrkogården österut över Lovisaviken. Ungefär här som jag står när jag tar bilden vilar min pappa.

Äntligen lite värme och en utfärd!

~ Carita Liljendahl ~ 22 kommentarer

Det var ett tag sedan jag var här senast. Fjolårets område för bostadsmässan på vikens östra strand. Även om det åter en gång är folktomt på mitt foto, så rör sig rätt många människor här. Det är ett friluftsområde med närhet till havet. Vilstolar och bänkar, lekpark, bryggor och broar. Bara det blir lite varmare ska jag ut på gångbron igen. Ska testa hur det är att cykla, om mitt knä klarar det.

I det flytande huset bor tyvärr ingen än, och tanken var att här skulle finnas flera sådana. Hoppas det i framtiden kommer minst ett eller två till. Jag skulle gärna bo i ett flytande hus, men helst skulle det få bestå av bara en våning med tanke på trappor och åldrandet 😀 Ekonomiska läget tillåter inte heller nu ett dylikt boende, men vem vet nånting om framtiden alls.

Två konstverk på samma Drottningstrand. Vi hade mamma med oss på turen, den sista jag gjorde med lånebilen den här gången. Sade hej då till Herra G efter utfärden.

Sol, scillor, en grön gräsmatta och en del torra fjolårslöv. Jag blir glad för så lite i dag. Nästan rörd då jag ser första humlan och hör dess surr.

Nu tog jag lite fler foton, så jag har att lägga ut på bloggen för ett par dagar framöver. En till kan jag slösa med i dag. Åt chokladkaka i Mattssons strandcafé där det var full rulle denna soliga dag. Än blåser det kallt från öppna havet, men vi kunde sitta inomhus. Och sommaren står bakom hörnet!

Flera F och allmän glädje!

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

Igår firade jag av tacksamhet och glädje för att mitt ben hade varit ”friskt” två dagar. Så skönt att kunna gå nästan normalt. Har en stav ibland men visst har det skett framsteg på sju veckor ❤

Det regnade och var kallt igår men det hindrade mig inte från att känna glädje. Efter frissan, som återskapade både fluff och stadga i håret och även lockade till det lite, körde jag till Cafe Favorit och köpte denna minipavlova. Maräng, grädde, färska smakrika frukter och bär och med en fyllning av lemon curd. Något av det godaste jag ätit på länge! Missa inte om du har vägarna förbi och om detta råkar finnas i vitrinen.

Bilden går in under temat Färgsprakande fredag som LillaSyster håller igång.

Sedan brukar vi ju också ha Fem en fredag med Elisamatilda, men hon är på välförtjänt semester just nu så utmaningen pausar.

Flera bokstäver F som är aktuella: fakturor, både egna och tidningens och så är det dags att räkna arvoden igen. Månaderna går otroligt fort!

Dessutom har de första små tomatplantorna börjat visa sig i min odling. Ett F blir det ju för den saken också. Fantastiskt!

Dagens fråga och tom Tomflaska

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer
Dagligt skrivförslag
När tog du en risk senast? Hur gick det?
Visa alla svar

Det är roligt att ibland haka på WordPress-frågorna, så kallade ”dailyprompt”.
Jag kanske kan säga att jag tog en risk då jag sade upp mig från en fastanställning 2016 och startade mitt eget företag. Jag hade inget stort sparkapital men jag tänkte att jag måste lita på att jag på något sätt klarar mig. Jag ville inte ha lång väg till jobbet, inte göra uppgifter som inte kändes bra, skriva sånt som andra sa att jag skulle skriva.

Med facit i hand har det gått bra. Det är i och för sig tungt att inte ha betald semester. Alla dagar innebär för de flesta ensamföretagare hårt jobb, vecka ut och vecka in.

Men sedan till en helt annan sak. En ordlek. Här har vi en tom flaska, eller en tomflaska eller en TOM-flaska 😀 Men den ska inte i återvinningen. Med Tom of Finland som tema är den en prydnad!

Och så känner jag lycka varje gång jag börjar skriva i en ny dagbok. Vet inte hur många hundra jag har, men här är den senaste som jag började skriva i igår.

Bildlagret börjar sina, dags att komma ut!

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer

Ja, mitt bildarkiv krymper så jag hoppas nu att jag ska komma ut lite mer för att kunna ta nya foton. Dels så att knäet håller, vilket det hör och häpna gjorde i dag, jämfört med gårdagen då det inte bar mig alls. Dels även så att snön och isen försvinner så att jag kan röra mig lättare till fots, men också med cykel. Det ser jag fram emot!

Tar nu några bilder som jag tror att jag inte publicerat tidigare 🙂

Favorit från Lidls franska veckor. Brukar finnas bara en gång om året, typ.

Kvinnodagen i mars. Jag minns hur jag hade svårt att gå till och från träffen som OP-banken arrangerade ett par kvarter från mitt hem. Där fanns en återförsäljare med olika makeup-produkter och då tog jag den här bilden.

Skickade ett kort i postcrossingen i dag. Det skulle till Österrike. Hoppas mottagaren där gillar Muminfamiljen lika mycket som jag.

Annars då? Läget med knäet? Värkte faktiskt lite i natt så nu kör jag Burana 400 på kvällen/natten och Burana 600 på dagen som en kur. Och i dag har jag kunnat röra mig nästan normalt. Behövde handla lite basvaror till hemmet och fick det gjort.

Sista tidningen för april månad blev klar i dag. Nästa tidning kommer på grund av helgen ut fredagen den tredje maj. På fredag firar vi Nya Östis nio år med ett par timmars jippo i K-Supermarkets aula. Egentliga födelsedagen är på söndag.

Solen har lite tittat fram, vi har haft +6 grader och jag har flyttat runt tomat- och smultronsådden här inomhus så att de fått lite värme 🙂

Jag önskar jag kunde skriva nåt mer engagerande, visa mer intressanta bilder 🙂 Men det här är en icke tillrättalagd vardagsblogg och just nu är mitt liv så här.

Selfie, av en i grunden positiv person

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

Ja, jag är ju egentligen en i grunden positiv person. Så det kändes mig lite främmande att skriva det inlägg jag skrev tidigare i dag. Allt kändes då ändå rätt hopplöst. Vädret, vinter fortfarande. Knäet, funkade inte alls i dag.

Och så tänker jag att jag FÅR vara ledsen och tycka att allt inte hela tiden är så tjohejsan kul. För att några timmar senare se att det finns ju också sånt som är helt kul och bra!

Som den här julrosen till exempel. Den har planterats om, av väninnan Pia så klart, och så har vi potatisnarcissen från påsk. Står sig hur fin som helst. De här båda växterna älskar ju svalka 😀

Och så vill jag svara på Klimakteriehäxans Selfiefrågor! De handlar om KROGEN.

Den rätten äter jag aldrig hemma men gärna på krogen
Wienerschnitzel med pepparsås.

Sån är jag som kroggäst
Klagar sällan, försöker lära mig säga ifrån om nåt var dåligt. Tackar om det var gott. Gnäller inte över priser osv.

Den ”importerade” maten är en favorit
Bruschetta. Rostat bröd med mozzarella, tomat, basilika, balsamico.

Den ”etniska” menyn upptäckte jag senast
Kanske indisk, men det var en tid sedan ändå.

Favoritpizzan!
Köttfärs, tomtasås, ananas, oregano.

Så tänker jag kring dricks
Betalar gärna då det känns att jag fått lite extra service av vänlig personal som är bra på small talk och som till exempel gör något litet extra, om jag ber dem tar bort en ingrediens jag inte gillar, osv.

Och så här ser det ut i dag då jag blickar ut från balkongen. Snöar också nu klockan halv åtta. Imorgon ska vi ha +5 grader, så kanske allt det vita försvinner då.