Har fått grodperspektiven på hjärnan nu, så antagligen kommer det att bli fler bilder i den serien. Och fasader är ju mest intressanta att föreviga.
Vill du se fler bilder på Lovisa kyrka hittar du dem här.
Mitt förra inlägg med fasad sedd ur grodperspektiv.
Min make agerade Herr Fortuna när det var dags att lotta ut det här smycket.
På lappen han valde fanns namnet Susie på Stjärnarve. Hennes trevliga blogg hittar du HÄR.
Jag gratulerar Susie och har meddelat henne personligen om vinsten.
Nu blir det snart dags för en ny utlottning. Hoppas många vill vara med!
… och med kikare dessutom.
Nu talar jag inte om vad våra grannar i Lovisa kyrka gör.
Vi har inte heller en spegel som är riktad så att vi kunde kolla vad konkurrenten Loviisan Sanomat håller på med i nedre våningen (men det skulle ju vara en bra idé egentligen).
Nej, vi är ornitologer! Kikaren är inställd så att man kan kolla fågellivet i en av holkarna som finns på redaktionernas gård.
Nu fattas bara en kamera INNE i holken 😀
Man kan väl säga att man är i paragrafdjungeln då man besöker stadshuset i Lovisa. Hos oss heter det för övrigt rådhuset.
Var där på en pressträff i går. Den handlade om Sibeliusdagarna. En del av artikeln jag skrev kan du läsa här.
Men visst har staden ståtliga grönväxter i trappuppgången? Det kan vara svårt att få något perspektiv här då det inte finns några människor på bilden. Men jag skulle gissa att växten längst bak i hörnet är minst 2,5 meter hög.
Går inte gärna ensam här när det är mörkt, fastän stråket är upplyst. Men promenadslingan över åsen är vacker och mitt på dagen på vintern då det är ljust går jag gärna här. På våren och sommaren tar jag ganska ofta den här vägen.
I veckans Fototriss ska man ta bilder med temat ”Grodperspektiv”. Jag kom inte på några fler bra motiv att fotografera så jag deltar inte den här veckan i den utmaningen.
Men jag blev inspirerad av det här inlägget hos en bloggvän. Dels för att jag vet var husen ligger och har varit inne i några av dem. Dels för att jag gillar väggar, fasader och fönster och ville ta en liknande bild.
När jag var i Lovisa centrum kom jag på att gamla posthuset är extra fint.
Och en klarblå himmel har jag heller inget emot!
Lycka är… en ledig dag utan måsten.
Lycka är att läsa böcker och bloggar, att kanske ta bussen till stan och sedan promenera hemåt med maken, ta en sväng via lilla fina cafeterian, äta något gott.
Lycka är… små vardagliga ting. Men också stora saker som att ha vänner, någorlunda bra hälsa, ett jobb.
Det är den internationella dagen för lycka i dag. Vad betyder lycka för dig?
I dag besökte jag Lovisas grannkommun Lappträsk. På redaktionen har vi beslutat att en reporter jobbar ute på fältet några timmar minst en gång i månaden.
Vi berättar några dagar i förväg i papperstidningen, på vår webbsajt och på Facebook var träffen arrangeras. Sedan hoppas vi att många ska dyka upp, ge oss tips till artiklar eller bara prata bort en stund.
Sedan intervjuade jag barnen som hade ritat tavlorna och deras skolföreståndare. Det är förstaklassare från Kapellby skola som skapat de här konstverken som jag tycker är otroligt fina. Utställningen heter ”En doft av våren”.
Sedan var det lugnt en halv timme innan lunchrusningen. Jag passade på att skriva ett inlägg till vår webbsajt och gjorde uppdateringar på Facebook.
Mellan elva och halv ett var det liv i luckan. Många matgäster och flera av dem kom för att prata med mig. Fem sidor i anteckningsblocket fylldes snabbt med idéer. Eftersom sidan med tips inte var uppslagen då jag tog bilden kunde jag publicera den. Man vet ju aldrig om konkurrerande media läser min blogg.
Du som är intresserad av magnetsmycken och deras verkan kan läsa mer om dem här.
Den här dagen har varit en bra dag. Om det var för att jag träffade så många positiva människor som delade med sig av både stort och smått på cafeterian – eller om det var för att jag genast tog smycket i bruk – eller en kombination av både och samt en massa annat ? Det spelar ingen roll. Den här dagen har bara kort och gott känts fantastisk och jag är tacksam för det.
Var på ett jobb i går på rådhuset i Lovisa. Det handlade om turismnäringens framtid i vår bygd. Hade kollegan Max med som fotograf så jag behövde inte bekymra mig över den biten. Ni vet hur otacksamt det är att fotografera en massa människor som sitter vid olika bord då kvällssolen dessutom lyser in genom fönstret.
Men plötsligt fick jag syn på den här mannen. En staty som står lite inklämd på golvet vid kakelugnen.
Är det något konstverk jag borde känna igen? Vad gör mannen? Är han tacksam, ber han om något?
Vad tror du?
Jag har jobbat på lokaltidningen Östra Nyland sedan november 1987. Först fanns redaktionen på Östra Tullgatan, sedan på Drottninggatan, sedan på Alexandersgatan och nu finns vi på Sibeliusgatan. Vi har flyttat fyra gånger under mina 27 år på tidningen. De senaste två gångerna har flyttlassen gått 2010 och 2013.
Förändringarnas vindar blåser alltså friska över medialandskapet. Men det som jag alltid trott mest på är lokaljournalistiken.
Jag myntade en gång sloganen ”Totalt lokal” – för det tycker jag Östra Nyland ska vara. Människor vill läsa om sådant som händer där de bor. De vill läsa om människor de känner. Vem annan skriver om allt som händer på gräsrotsnivå om inte lokaltidningen gör det?
Framtiden är lokal!
