Fylla, men inte ändå på fyllan, ett UNDER

Igår öppnade Restaurant Fylla, men det fyndiga namnet som väckt mycket diskussion. Somliga är bestörta över namnet, andra tycker det är såväl fyndigt som roligt. Jag hör till en sistnämnda gruppen. Namn som väcker diskussion är bra namn!

Någon fylla blev det inte igår men magen fylldes med ostgratinerade nachos och salsa, vitlöksbröd och pommes frites, som vi har var tre personer att dela på. Vi gillar då det finns tapasliknande rätter som alla vid samma bord kan plocka från.

Glädjande nog blev det fullsatt här, så visst behövs restauranger i Lovisa!

Det får bli en åsnebrygga till veckans tema i utmaningen Hoppa på tåget, där ordet är UNDER.
Vi hamnade inte UNDER bordet och det är litet UNDER varje gång en ny krog öppnar i den lilla staden, och även ett UNDER att många orkar hålla igång år efter år. Några foton med direkt UNDER-tema hittade jag inte.

Eftermiddagsträff med väninnor blev det idag på den här fina restaurangen, Kapellet i Kapellparken. Fullsatt var det även här och ofta är det kunder från andra orter som hittar till denna charmfulla, vackert renoverade plats.

Någon fylla blev det inte heller här. Ett glas mousserat för att hylla en som nyligen hade fyllt jämna år. Skärgårdslimpa med skagenröra och tiramisukaffe.

Klämmer ännu in även dagens WordPress-fråga här.
Vilken är din favoritmånad på året och varför?
Maj månad är min favorit. Inte bara för att jag är född då, utan för att vi då står på tröskeln till sommaren som är bästa årstiden.

Färgsprakande fredag och fem frågor

För en gångs skull kom jag nu ihåg temat Färgsprakande som förekommer här i bloggosfären. Bloggaren LillaSyster håller i trådarna för den.

Och hos Elisamatilda är det temat Glada timmen som gäller och hon ställer fem frågor kring den.

Det blev en dryg glad timme tillsammans med en ”gammal” skolkompis, Martina, på Café Favorit i dag. Där sprakar det av färger tack vare konst på väggarna, men bakverken är också färgglada. Jag råkade inte välja något färggrant i dag, men hela cafeterian är en fin färgklick.

Och visst finns det färger i chokladbollen och i gurkmejalatten och en grön kvist pryder den karelska pirogen med äggsmöret.

På väggarna i Café Favorit hänger just nu Anu-Irene Björkqvists konst.

Så över till Elisamatildas frågor:

Vilken tidpunkt under dagen är du vanligtvis mest glad?
– Mot eftermiddag och kväll om vardagarna, då jobbet är gjort. På veckosluten är jag för det mesta glad direkt då jag vaknar om jag inte har allt för många tider att passa 🙂

Var någonstans umgås du helst?
– På en kafeteria eller på en restaurang med goda vänner.

Var tycker (eller tyckte) du om att umgås med kollegor?
– Ungefär samma svar som ovan. På lunchställen, någon krog om kvällarna.

När testade du senaste något nytt att dricka (alkohol- eller alkoholfritt)?
– Minns inte. Mojito i Frankrike för några år sedan kanske?

Vad gör du helst efter en riktigt lång dag?
– Kopplar av med att läsa, skriva, blogga. Ser på teve om där kommer nåt bra program.

Utsikten idag från ett av fönsterborden på Café Favorit.

Ljuskonst

Har haft en lång arbetsdag i dag som avslutades med ett styrelsemöte, så jag höll på att glömma bort att skriva dagens inlägg! Har inte fotat något under dagen heller – men levande ljus tänder jag alla kvällar och vissa blockljus formar sig så fint, så den här bilden får duga.

Imorgon får jag massage, då har två veckor gått sedan förra gången. Tiden rusar verkligen, mot jul och ett nytt år!

En lyckad kombo!

Jag brukar inte vara så förtjust då det lanseras en massa nya smaker, till exempel då det gäller choklad. Marabou eller Fazer med Nonstops, gröna kulor, pepparkakor och Gubben Gud vet vad!

Visste inte heller hur det här skulle falla mig i smaken. Men tänkte ge det en chans.
Och oj så gott det är – törsten får också fart, så det behövs en del vatten och vin på bordet också.

Kanske jag ska våga testa på Annas pepparkakor med polkagrissmak. Men något säger mig att det inte kan vara riktigt lika gott?

Glad måndag! 13-11-2023

Ett av dessa fyra vykort med Muminmotiv lottar jag ut den tionde december i år. Tävlingen är gratis, och för att vara med ska du gå in via startsidan och klicka på bilden som finns uppe till höger. Följ direktiven som ges där.

De här korten är kombinerade vykort/klistermärken.

Glad måndag till er alla! Vi kämpar vidare i höstrusket och tänker ett par månader framåt, då är vi redan halvvägs in i januari 2024!

HÄR hittar du andra som från och till, eller så gott som alltid, är med i utmaningen Glad måndag!

Faktiskt riktigt vackert

Jag hade nog inte tänkt att jag ärligt skulle kunna skriva det om en mulen och regnig dag i november. Men när jag kom ner till Rosenparken vid stranden måste jag erkänna att de här nyanserna av brunt, gult, svart, vitt och grått är estetiskt.

Egentligen borde jag komma hit minst en gång i månaden, och inte bara visa bilder härifrån på sommaren.

Jag vet inte vad det är som får mig ut en sådan här dag. Men bra att gnistan finns. Vädret lockade inte, och jag tog cykeln som stöd eftersom jag antog att ryggen inte skulle hålla för en promenad hela vägen.
Hälsostegen blev cirka 2000 och cyklade också kortare sträckor.

Ibland får jag också ”väderont” i knäet. Ålderdomen kommer inte ensam, den har sina ”bonusar” 🤣

En tid vimlade här av människor, så att man fick se sig för då man tog sig över Kronobron. Nu var här lugnt och tyst.

Det är fars dag i Finland. Jag såg inte många andra människor på stan. Några par som var ut på promenad. Och människor med hundar, de måste ju ut i alla väder.

Har tänt ett ljus här hemma till pappas minne. Tror att gravljusen inte brinner så bra i detta regn- och blåsväder så jag lät bli att gå till kyrkogården.

Årets gråaste dag

Så kallas den elfte november och således hade Hufvudstadsbladet den här annonsen i sin papperstidning igår. Dagen kallas också lonkerodagen och klart att vi då ska dricka en Hartwalls Original Longdrink.

På denna gråaste dag, som inte var så genomgrå som på annonsens bild, tog jag mina hälsosteg till idrottshallen där Tor dessvärre förlorade 2–4 mot serieledarlaget Pelicans från Lahtis. Men än återstår matcher innan det blir slutspel mot våren.

På väg mot hallen fotograferade jag några Trees on Saturday och vårt rådhus, av mig även Tårtbiten eller Bakelsen kallad 🙂 Så gott som alla löv har nu kommit ner från träden och ligger i tjocka blöta högar här och där. Det tar längre tid att BLÅSA samman våta löv än att att blåsa torra löv, med de där hiskeliga lövblåsarna, bara så att ni vet 🤣 Jag tror att jag inte är den enda som de senaste veckorna hört ylet i parkerna.

Jag tycker att de här stenformationerna, som nyligen lagts i Tranbrunnsparken på fyra platser, är fina. Har hört andra som inte tycker lika, men bra att vi lever i ett land där vi FÅR tycka olika 🙂

Antal steg i dag blev precis vad jag siktar på sådär allmänt sett, 2500. Ibland får jag ihop fler, ibland lite färre – den här hösten och vintern är målet endast att komma ut varje dag på en runda, kort eller lång.

Ny krog öppnar snart, Lovisa lever!

Det här är en arkivbild, men mer om vad det handlar om kan du läsa HÄR.

Lilla lokaltidningen Nya Östis levererar ganska ofta lokala nyheter, men vi blir inte så ofta citerade av andra tidningar och media för att vi har varit först ute. Gränsen kan ju ibland vara lite sisådär-vag, vem visste nu egentligen först? Och någon kanske inte ens hade läst detta på vår webb eller i vår papperstidning, så de gick ut med något som de trodde var deras egen nyhet 🙂

Jag skriver det här eftersom jag fått en del frågor kring detta.
Hur visste Nya Östis det här?
Svar: Vi visste inte så mycket egentligen, men vi tog reda på. Det enda vi visste var att Degeri Sport Bar hade stängt. Något pressinfo kring saken ordnades inte.

Vi hade redan en tid haft detta ”lediga jobb” på en lista vi skickar ut till medarbetare. Vet någon, kan någon kolla vad som är på gång, kommer någon ny krögare att öppna något nytt?

Ingen frilansare hörde av sig. Men jag som chefredaktör ville verkligen veta om där var något nytt på gång. Inte minst för att en del läsare hörde av sig och var minst lika vetgiriga.

Jag kontaktade EN medarbetare, och han fick tag på ställets ägare och följande dag hade vi nyheten klar.
Och jag vill påstå att lilla Nya Östis var först ute med denna nyhet 😀

(uppdaterat 11.11.2023 – En sådan här nyhet är stor i en liten stad där många företag, såsom även i andra städer kämpar med lönsamheten och en del måste ge upp. ”Degeris” fortsättning, eller kommer där något nytt – har varit en av de stora snackisarna i staden)

Vardagslyx, frissa och en fin tidning

Var hos frissan idag och ville visa bilder på hur fint det blev. Men dessa selfien! Jag vet att jag inte ser så förfärlig ut som på de förvrängda bilderna, så jag ska be någon vän ta ett foto av mig en annan gång.

Vardagslyx, att kunna gå till frissan var femte, var sjätte vecka. Bara topparna nu, tvätt och frisyr. Nästa gång ett större projekt och i januari kanske ett ännu större 😀

Gjorde mig för en gångs skull ingen brådska då jag besökte mataffären. Talade där med bekanta och på vägen hem likaså. Köpte en inredningstidning. Inte så mycket för att börja jag behöver ändra något här hemma, men en eller annan idé kanske jag får.

Humörhöjande tapeter står det på pärmen. Jag ska inte tapetsera om. Men allt som är humörhöjande, i form av text, bilder, färger och annat behövs just nu då november är grå och blöt.

Jag har alltid gillat tjocka tidningar, med bra papperskvalitet. Fina bilder, inte så mycket text men lagom mycket att läsa ändå.

Mumin och Lovisa 💕

Jag missade ju tyvärr årets bokmässa då jag fick feber natten innan jag skulle åka iväg. Så nu måste jag vänta ett år på nästa mässa.

Men Ordodlaren, som också är medarbetare på Nya Östis, hade varit där. Hon skrev en artikel till NÖ, på begäran av mig för att jag själv inte kunde göra det. Och sedan kom hon dessutom hem till mig med den här underbara överraskningen ❤ Hon hade köpt så många böcker från ett visst förlag att hon fick en plansch. Den planschen tyckte hon att JAG som Mumin-supporter skulle ha.

I går inhandlade jag dubbelsidigt tejp och fick upp planschen på ett skåp, som också fungerar som en rumsdelare mellan hallen och mitt vardagsrum.

I måndags kom en annan vän hem till mig med ett vykort. Jag hade sett det i något sammanhang, kanske på Facebook, minns inte. Jag tyckte att det var fint, men de här korten lär inte längre finnas till salu. Merita som hämtade kortet till mig råkade ändå ha två exemplar hemma och ville ge det ena till mig.

Jag hade kunnat betala både för Mumin-planschen och för vykortet, men vännerna ville inte ha någon ersättning. Sådana här små gester i vardagen betyder mycket för mig ❤