Nu har det åter varit full fart några dagar med tidningsproduktion och möten och ditt och datt, så nu blir det ”bara en hälsning av Sir Cecil”, kollegan Lias hund. Jag är själv nöjd med bilden, lite motljus och så sa jag ”Hej Cecil, kan du titta hitåt?”
Jag hoppas hinna bli mer personlig och skriva mer igen under fredag, lördag, söndag.
Brukar sällan hinna eller ens komma ihåg att rapportera hurudana mina dagar varit, men nu gör jag ett försök. Risken är att det blir så långt att ni inte orkar läsa.
Elavbrott på en onsdag, sämsta möjliga dagen, om nu någon dag är lämplig för elavbrott överlag. Två timmar är lång tid då det gäller att via telefon svara på mejl och Messenger och annat till ett tiotal medarbetare för att få tidningen klar.
Mitt i det kaoset kom alarm från räddningscentralen. Brand i ett hus nära mitt hem.
Hissen funkade inte i mitt hus på grund av elavbrottet. Vardagsmotion att gå ner från tredje våningen och upp åter lite senare. Hoppa på cykeln och ta sig till brandplatsen. Lyckligtvis bara en transformator som osade i husets bottenvåning. Foto via mobil, lägg ut i Nya Östis Facebookgrupp. Foto för blogg, foto för papperstidning. Ring biträdande redaktionschef, be henne komplettera FB-inlägget, att allt slutade bra.
Ibland skulle jag sedan bara vilja vara som en såpbubbla. Inte ha ett så kort liv att jag sprack efter någon sekund. Men att bekymmerslöst kunna segla vidare, vara vacker och genomskinlig 🙂
Jag hade någon gång i våras eller somras lagt ut en kort text om mig själv på Wikipedia. Vänner och andra jag känner hade önskat att de kunnat hitta mer information om mig där, länkat från artiklar och från andra Wikipedia-källor. Till exempel från dem som handlar om Nya Östis och där det finns länkar till artiklar som jag har nämnts i.
Döm om min förvåning då jag såg att uppgifterna om mig hade tagits bort. Någon hade anmält dem. Tycks vara lika enkelt att anmäla vad som helst på Wikipedia som det är att anmäla inlägg på Facebook, fastän de inte är kränkande och osanna på något sätt.
Texten om mig var på finska men löd ungefär så här:
Född 22.05.1962 i Lovisa. Student 1982, Lovisa Gymnasium. Född Lindblom, inga barn. Jobbat som reporter vid tidningen Östra Nyland åren 1987-2015, på tidningen Östnyland 2015-2016, privatföretagare 2016 ->. Reporter vid Nya Östis 2016-2019, chefredaktör sedan 2019 . Publicerat tre böcker, medlem i Finlands Svenska Författareförening.
Denna text hade ändå anmälts av någon den 23 juli och moderatorn meddelade mig att texten inte kan sättas in på nytt eftersom den anses vara ”oväsentlig”. Jag tolkar det som att jag är en betydelselös person 🤣 eller att någon annan anser det och har fått sin vilja genomförd genom anmälan till Wikipedia. Har någon annan här erfarenhet av samma sak, att sakliga personuppgifter som dessa stryks?
Då jag studerade vid Åbo Akademi och fick mina studiepoäng i psykologi fick vi aldrig använda Wikipedia som källa för något. I dag förstår jag det här bättre än nånsin förr 🙄
Drömde här en natt att jag klev ner i en gatubrunn med uppgift att ta upp prov av avloppsvatten. Sedan vaknade jag av att jag hulkade, för i drömmen höll jag på att spy då jag hade röret med avloppssörja med mig 😱🤣 Varifrån kommer alla tokiga drömmar?
Men det jag skulle skriva om är att nu på sensommaren leder störtregn till att löv samlas på gatubrunnarnas lock. Såsom jag tolkar saken blir det då stopp, vattnet kan inte forsa ner i avloppet.
Jag tänker också att Lovisa stad, eller företag anlitade av staden, inte har möjlighet att vara där helatiden, speciellt inte på veckosluten. Så när jag går förbi stannar jag upp. Sparkar lite med foten så att löven förflyttas. ”Rensar” alltså med andra ord.
Ser kanske inte så mycket bättre ut men jag öppnade i alla fall brunnen lite. Brukar du göra så? Tycker du att det är bra att göra så, eller onödigt?
På vintern samlas ibland snö och is på locken. Även då försöker jag öppna dem om jag kan.
Det är svårt att föreviga ösregn på bild, att visa hur vattnet vräker ner och hur det forsar på gatan. Men jag gjorde ett försök. Och tyckte att det var rofyllt att stå på inglasade balkongen, lyssna på ljudet av regnet och pyssla med pelargonerna.
Hösten kommer sakta men säkert. Trädens löv har inte ännu gulnat just här, men på vissa andra träd syns det att sommaren övergår i följande årstid. Snart är det kanske dags att plocka fram ett pussel! Gästen som bodde hos mig två veckor på grund av rörsanering i sitt hus kommer nästa gång i oktober, så jag skulle hinna få ett pussel klart före det.
Det är inte så att jag inte kan pussla då hon bor här men två personer på 50 kvadratmeter kräver att det stora bordet i rummet där hon ska sova och där teven finns har plats för hennes dator och diverse andra grejer.
En målning på Alexandersgatans trottoar. Vet inte om jag visat den förr? I så fall blir det en repris nu 🙂
Till höstens ankomst hör också ljudet av gässen som i flockar kommer och far mellan åkrarna och fälten lite norrut och Lovisaviken, varifrån de sedan senare i höst lyfter och reser söderut.
Det här hade ju passat i Skyltsöndag, för här syns ju faktiskt många skyltar 🙂
Var igår med min syster i grannstaden Borgå. Jag brukar handla lokalt i Lovisa, men affären Normal finns inte här som jag bor. Dessutom behöver jag ibland färgkassetter till min printer och dem hittar jag bara på Clas Ohlsson, och CO finns inte heller i Lovisa.
En vacker plantering i närheten av stadshuset i Borgå. Lagom står det Blommor på en skylt i bakgrunden 🙂
I dag var Elisamatildas fredagsfrågor så svåra att jag hoppar över dem. Det händer sällan, men just nu hinner jag inte riktigt heller med allt jag vill hinna med, så jag måste välja bort vissa saker. Men titta in hos henne ändå och se hur andra svarat på frågorna!
Igår träffade jag två vänner på Bistro Kronan och åt en liten toast Skagen som förrätt, skippade varmrätten och gick sedan direkt in på efterrätten 🙂
En av vännerna träffar jag sällan, för hon bor i Tyskland. Vi hade en riktigt fin stund alla tre tillsammans.
Jag går säkert oftare till Bistro & Piano Bar Kronan nu på hösten eftersom restaurang Locale stängde 😦 Vi hoppas att den får en ny ägare inom kort. Läget är bra mitt i centrum i en gammal fin fastighet. Men att vara krögare i Lovisa under höst och vinter är inte lätt.
En gedigen skylt från ett museum i Ystad.
I dag har jag tänkt tillbringa dagen på LHH-evenemanget, och eventuellt blir det några bilder därifrån ikväll.
Skyltsöndagsutmaningen förvaltas av bloggaren BP och hos henne hittar du länkar till andra som är med.
Hos Elisamatilda är veckans ord och utmaning Repetition.
Vad är något du upprepar varje dag?
– Jag har en del övningar och mantran som jag kallar min dagliga meditation.
Vilken bok, film eller serie har du tittat på eller läst flera gånger?
– Har alla James Bond-filmer på dvd, men ser dem också om och om på teve och tröttnar aldrig.
Vad lär du dig aldrig?
– Man ska aldrig säga aldrig om det handlar om nåt nytt, men jag tror att jag aldrig skulle lära mig kinesiska 😀 Sedan har jag ett par ord som jag alltid måste kolla stavningen på, ett är accessoarer.
När lärde du dig senast något utantill?
– Kommer inte på nåt speciellt som jag lärt mig utantill. Men brukar memorera inköpslistor, ha allt i huvet i stället för på ett papper eller i telefon. Allt för att träna minnet.
Vilket var det vanligaste samtalsämnet under den här veckan?
– Tidningen Nya Östis är alltid på tapeten på olika sätt.
Som repetition tar jag även detta. Vill du vara med i utlottningen av ett glasunderlägg med Lovisamotiv? Gå till startsidan på min blogg. Klicka på bilden eller tävlingens rubrik. I inlägget står det hur du ska gå till väga för att vara med. Det räcker med en kommentar och tävlingen är gratis!
Jag har inte hunnit ta så många foton här på hemmaplan. Så det blir reseminnen från maj då vi med Nya Östis-läsarna bland annat besökte Lübeck i Tyskland.
Jag har dagar med späckat program bakom mig och idag, torsdag, är det jobb från 10 till 20 som gäller eftersom vi har ett möte på eftermiddag och kväll. Mötet avslutads ändå med samvaro kring mat så allt är inte bara jobb 🙂
Under helgen som kommer ska jag med vänner ha en loppismarknad och så har vi Historiska Hus i Lovisa, och efter det ska ny tidning göras för 31 augusti. Efter det borde jag enligt planerna kunna ha några dagar ledigt.
Ett stort och viktigt fritidsintresse för mig är att blogga och att läsa mina vänners bloggar. Till mina rutiner om kvällarna hör också att läsa tidningar och böcker och att skriva dagbok.
Under de senaste dagarna har tiden för fritidsintressena varit knapp. Så är det ibland. Sedan vänder det, och tid för foton från vardagen, reflektion och så vidare finns igen.
Allt går lite i cykler, verkar det som. Och nu har jag dessutom kollat friidrotts-VM rätt mycket. Igår tog Wilma Murto brons i stavhoppet. Hurraaaa 💪
Vandringen från innergården i Lübeck gick vidare till en trång gång, där det gällde att inte ha anlag för klaustrofobi. Gången ledde ut till friheten på en gata 🙂
Inga extraordinära bilder från Lovisaveckans marknad, men på lunchpausen var jag där och köpte plättar med mig hem, tunna pannkakor i Sverige kallade.
Jag köpte också en liten marknadskringla som jag delade med mamma.
Lokala råvaror från Liljendal.
Massor av kläder fanns till salu, både sånt som passar i sommarvärmen som hänger kvar, och höstplagg.
Korgar är ofta hantverk. En del gjorda av personer med nedsatt syn, andra tillverkade på annat sätt.
Och vad annat än plättar och kringla köpte jag? Jo, nu ska här städas 🤣
Ett nytt munstycke till dammsugaren, bättre än en liten borste då det gäller att suga bort damm och hår till exempel från textilier och madrasser.
Jag är glad för att marknadstraditionen lever i vår stad. Undrar ändå ibland hur många personer som handlar där. För om ingen köper något av dem som reser runt, då kommer de ju inte tillbaka till Lovisa.
Sedan är det en annan sak att vi har levande torghandel nästan året om. Blommor, grönsaker, rotsaker, fisk och mycket annat kan köpas på torget i Lovisa.
Att det är ett lugnt hus med trevliga grannar. Att huset ligger centralt i Lovisa, att det har hiss och att jag har balkong. Jag tycker om mycket i bostaden. Färgerna och mönstren på tapeterna, grått och svart, ni vet min stil 🙂
Jag tycker också om olika glasföremål. Ibland sätter jag sticklingar i dem.
Sedan älskar jag hela lilla Lovisa i sig. Här föddes här, här har jag vuxit upp, här ska jag dö. Vyerna kan jag vidga så länge jag orkar och har råd att resa, annars reser jag via datorn.
Dagens fråga i Orsakullans bloggutmaning är ”Neptunus, vad vet du om denna planet”. Mitt svar: Inte mycket. Jag måste googla.
Och lärde mig åter nåt nytt 🙂
”Neptunus är den åttonde planeten från solen. Neptunus är en så kallad gasjätte, och har fått sitt namn efter havsguden Neptunus i romersk mytologi. Den 24 augusti 2006, då den Internationella astronomiska unionen beslutade att Pluto inte längre var en planet, blev Neptunus den yttersta planeten i solsystemet.”
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 