Gäller att ha humor och självdistans

~ Carita Liljendahl ~ 27 kommentarer

Jag försöker ha förmåga att inte ta mig själv på alltför stort allvar, det vill säga, att ha självdistans. I mitt häfte där jag noterar stegen jag tagit i hälsokampanjen (som jag fortsätter med även efter oktober), har jag börjat sätta in klistermärken och skriva små dikter.

Det här är alltså mina egna citat 🙂 Nu då jag är sjuk uteblir hälsostegen under några dagar. Vore ju vansinne att ge sig ut på promenad så trött som jag är.

Febern är dock borta för tillfället, men kroppen är trött. Det oaktat att jag sov tolv timmar i sträck förra natten.

Helt sant blev det ju inte med det där citatet i början av dikten, som jag skrev för några dagar sedan. Kroppen sade visst stopp ❤ Den är klokare än jag.

Blir ingen resa till Tavastehus på innebandymatch för mig i dag. Jag kollar läget då och då via resultatservicen på nätet.

Fem en fredag, Tid

~ Carita Liljendahl ~ 22 kommentarer

Jag är inte i form ännu men orkar nu sitta uppe en kvart och vill gärna vara med i Elisamatildas Fem en fredag som handlar om tid.

Har mest legat i sängen, ibland sovit och ibland läst. Fortfarande förhöjd kroppstemperatur, 37,8. Ingen hosta, ingen snuva, inte heller halsont tillsvidare. Det är förmodligen stressrelaterat, jag känner igen det på det sättet.

Bilden har inget med inlägget att göra. Mer än att jag fotograferat mig själv på en paus under en innebandyresa. Imorgon orkar jag knappast åka med på följande bortamatch. Det är viktigt för mig att vila nu.

Är du tidspessimist eller optimist?
– Mera nog optimist, men inte så att jag tror att jag hinner med mer än jag sedan hinner med. Vill ändå inte klassa mig som tidspessimist och jag håller så gott som alltid tider jag lovat andra.

När går tiden som snabbast?
– När favoritlaget är i underläge och pressar för att få mål. Överlag tycker jag annars att tiden går vansinnigt fort, varje vecka gör vi en ny tidning, och snart är det jul!

När går tiden som långsammast?
– När vi leder med bara ett mål och motståndarna pressar med sex utespelare mot fem i innebandyn.

Var spenderar du mest tid?
– Hemma vid datorn med jobb och fritidssysselsättningar av olika slag.

Till vad under veckan har du behövt lite extra tid?
– Att vila. Absolut. Mera vila, vila, vila. Ha en mindre fullklottrad kalender.

Sjuk…

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer
Bara vila nu…

Det blev ingen bokmässa för mig idag, såsom jag hade längtat. Saker och ting går inte alltid som man har tänkt.

Lade mig tidigt igår för att vara i form idag. Vaknade vid midnatt av att jag frös. Tog tempen, 38 grader.

Mycket trött nu så jag ligger i sängen och sover eller läser lite hela dagen.

Trees on Thursdays och Tråktorsdag, som inte var helt tråkig

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

Bloggvännen Kajsalisa har lanserat Tråktorsdag. Jag har inte varit med förr, för jag har lite svårt med det där att kalla något tråkigt eller trist. Men visst finns det massor som INTE är roligt, som är grått och trist, kallt eller mörkt den här årstiden. Och annat som också kan ses som tråkigt.

Allt annat än tråkigt är ju det här. Väldigt vackert med sol i trädens löv. Bilden tog jag då jag igår samlade steg. Så det var egentligen Trees on Wednesdays 🙂

Att hämta ut paket från en automat är inte heller tråkigt. Men då jag sedan ser att benvärmarna, ett slags höga ”leggings” kom i fel storlek, var det ju tråkigt. Storleken M gick bra upp till en bit över knäet men sedan sade det stopp. Jag hade beställt XL.

Tråkigt att packa och sända tillbaka, men det gick smidigare än jag hade förväntat mig.

Inte tråkigt att handla i S-Market och apoteket där heller. Men tungt med många kassar då vi handlar till oss själva, min syster och jag, och dessutom till vår mamma för en hel vecka (lyckas inte alltid, men vi försöker).

Imorgon har jag stora förväntningar på bokmässan i Helsingfors. Vi ska marknadsföra Nya Östis, men jag ska också få lite tid till att botanisera bland olika svenskspråkiga böcker och särskilt dem som Tove Jansson skrivit. Mumin ❤

Citat från lugn kväll med Ernst

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer

Del fem av åtta igår. Veckans lugna stund, med Ernst. Här några plock från det han sade.

Belysning skapar poesi i rummet.
Vägen är viktigare än slutresultatet.
Man får ångra sig, man får ändra sig.

Jag tänker också då jag är ute och går att vägen är viktigare än slutresultatet. Det spelar ingen roll om jag går tusen steg eller fyratusen. Jag saknar prestationskrav och är nöjd då jag kommer ut överlag.

Och så över till dagens WordPressfråga.
Vilka historiska händelser minns du?
Ja, det är väl allt det där omvälvande från dagen då tornen rasade i New York, 11-september-dagen, till dagen efter att Estonia sjönk. Prinsessan Dianas död minns jag också och var jag var då jag hörde nyheten.

Hur galet som helst, potatisen som fick mig att skratta

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

Ibland behövs det inte mer än en potatis för att få mig att skratta hela vägen genom affären.

Här i lådan skulle det finnas wienerbröd med smak av jordgubbe och rabarber.

Men lådan var tom, wienerbröden hade gått åt.

Och vad låg där istället? Jo, en potatis. Och det är inte jag som har satt dit den för att få en bra bild. Sådant pokerface har jag inte.

Men jag vågade i alla fall ta en bild av potatisen. Hur den hamnat där vet jag inte, men knappast har den flugit från rotsakslådan hela vägen till brödavdelningen 😀

Hade rätt många ärenden på stan i dag och gick för att hämta bilen från min syster, och promenerade sedan hem då ärendena var skötta. Så hälsostegen blir en bit över 3000 i dag, skriver upp dem senare ikväll då jag samlat lite fler.

Kvälls- och nattbilder från Lovisa

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer

Det blir bara mörkare och mörkare – ett par månader framöver. Normaltid / vintertid infaller natten mot söndag med visare som ska flyttas en timme bakåt. För mig spelar sommartid/vintertid inte så stor roll, men jag känner många som lider av tidsomställningen.

I och med att jag åter promenerar för att samla steg så blir det allehanda kvälls- och nattbilder från Lovisa. Och kyrkan från olika vinklar, tänkte jag mig 😀
En enorm vägg som kunde te sig fin som plats för muralmålning. Men här hos oss, i vår lilla stad, har ingen kommit på idén, eller ingen tycker att det är en BRA idé. Men om någon sedan målar nåt vackert på alla tomma väggytor vi har, så hoppas jag att någon också kommer ihåg att jag har förespråkat detta länge.

Skyltsöndag, den 22 oktober 2023

~ Carita Liljendahl ~ 22 kommentarer

Veckorna rusar minsann i väg. Snart är det november månad. I morse vaknade jag lite frusen och tog en Burana. Två timmar senare visade febertermometern 37 grader. Jag ska satsa på mycket vila och läsa böcker och tidningar i dag. I går gick jag nästan 5000 steg så jag är inte tvungen att prestera så många i dag.

Skyltar istället med vännen BP. Länge leve Skyltsöndag!

Standard rastplats på innebandyresorna mot Tammerfors. Linnatuuli har fyllt trettio år.

Helsinki = Helsingfors. Etelään = söderut. Tampere = Tammerfors. Pohjoiseen = norrut. Skyltarna finns i gången som går över motorvägen. I mitten av övergången finns en restaurang och i bägge ändarna dagligvaruaffär, toaletter osv.

Tammerfors Tenniscentrum. Men inte var det tennis vi spelade här. Innebandymatchen mot Classic United slutade 7–4. Matchen var 4–4 ännu fem minuter före slutet, sedan säckade Tors spel ihop 😦

Så sant som skrivet och sagt

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

I går då jag gick hem från massagen tog jag det här fotot. Citaten på Drottninggatan väcker tankar. Och egentligen borde jag ju ha börjat hoppa hage efter att jag läste det här. Men någon gräns finns ändå för en 61-åring var balans och muskulatur inte är som den var för trettio år sedan 😀

Så där allmänt sett vill jag åter ge mer plats i livet för lek och spontana infall. Kanske också färger, så att allt inte är svart och vitt. Få se!

I dag är det innebandymatch på bortaplan, också denna gång i Tammerfors. Jag hoppas att jag hittar allt möjligt roligt att fotografera, utöver matchbilder.