Då kommer Pippi Långstrump…

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

… och då blir allting bra!
Så avslutas en sång av många om Pippi. Till exempel i avsnittet där hon firar sin födelsedag och får överraskande besök av tjuvar. Tjuvar som också försöker lura henne med falsk gråt om att de är ”såå hungriga” och så vill hon bjuda dem på tårta, men medan hon hämtar den försöker de ta kappsäcken med pengar och smita.

Fult gjort! De får tårtan i ansiktet istället 💪😂

Vi behöver fler Pippi Långstrumpor i vår värld.
Egentligen var det så att jag inte längre orkade se på alla nyheter och allt våld som kanaliseras via dem.
Det är inte så att jag blundar för vad som sker i Ukraina, i Gaza och på andra håll i Europa och i världen… Ni vet alla att det är så att vi inte kan undvika allt det här. För att inte tala om gängkriminaliteten i Sverige som också verkar sprida sig fort till grannländerna.
Vi vet allt detta och känner maktlöshet.

Då kan det finnas viss tröst att hitta i filmer och i litteratur. Kloka ord osv.
Problemet är förstås att maktens män eller kvinnor inte ser på Pippi och inte tar allt det här till sig. Eller även om det gör det, så verkar handlingskraften saknas och makten att säga ”nu slutar vi alla kriga”. Ingen vill ju ha krig och död och elände. Men allt bara eskalerar.

Då byter jag kanal ibland.

Skyltsöndag, dagen efter storsegern!

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

Det här är en av de finaste resultattavlorna jag sett på länge. Tor mötte igår på bortaplan Forssan Suupparit i Finlandsserien och på den här nivån är det sällan avancerade tavlor. Digitala i och för sig, men inte med reklam och sedan under matchens gång även med namnen på målgörarna.

Inför tredje perioden var ställningen 1–8 till Tor. Slutresultatet skrevs 3–11. Det var bottenlaget vi mötte, men även de lagen kan ibland överraska. Det har nu åter gått bra för Lovisa Tor i innebandyn. Förra matchen såg jag inte då jag var sjuk, eller jag såg den hemma vid datorn på resultatservicen, men även den vann vi med rätt stora siffror.

Texten på skylten till vänster, en längre lektion i finska: ”Livet är fullt av händelser (evenemang), både stora och små. Tillsammans med experterna vid Lounaismaan Osuuspankki (Andelsbank, Lounaismaa) är kurvorna och svängarna säkrare, även de som kommer som överraskningar. Vi finns där som även du är.”

Hallen i Forssa verkade vara rätt ny. Inte alla gånger som det på denna nivå finns så här mycket plats för publik heller, och sällan ibland är vi som kommer från Lovisa fler än de i hemmapubliken. Det var vi inte nu, men med vårt tumma lyckades vi göra oss hörda ändå. Vårt gäng sitter längst borta på bilden, då Tor spelade mot målet som fanns där.

I pausen spelade små knattar mot varandra. Återväxten verkar god för Forssa-laget.

Skyltsöndag i dag igen alltså. Fler skyltande bloggar hittas via BP:s blogg, hon håller i trådarna för denna utmaning.

Läser just nu

~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer

Hösten och vintern har blivit boktid för mig. Jag är glad att jag åter har förmågan att sträckläsa, att låta mig fångas av öden och livshistoria. Dokumentärer är det jag gillar bäst. Efter att ha läst J & B om Jörn Donner och det som hans maka Bitte Westerlund upplevde efter hans död är det här en helt annorlunda bok.

Sofia Parland skriver poetiskt. Det är en medryckande rytm, med stundvis korta meningar, en del korta kapitel – det är avhugget och innehållet är svart. Jag har läst bara trettio sidor men vet att jag kommer att läsa boken klar på två, tre dagar.

Om jag skulle klara av att läsa då jag åker buss skulle jag ta med boken imorgon då vi åker på match till Forssa, men jag brukar börja må illa om jag läser i ett fordon.

Fem en fredag, LÄSKIGT

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

Hade ingen annan passande bild så letade fram en från en gratis bildbank, Pixabay.

Elisamatildas fredagsfrågor handlar om sånt som är LÄSKIGT.

Hur lättskrämd är du?
– Jag kan bli skrämd och hoppa högt av överraskande ljud. Till exempel gratistidningar som smäller in genom brevkastet efter 22 på kvällen. Ibland skrämmer jag mig själv här hemma om jag tappar nåt i golvet eller skapar oväntade ljud 😂

Vad tycker du är läskigt?
– Filmer där det förekommer tortyr och annat vidrigt. Okänd botten i havet om jag ska bada, helst ska det vara kaklat 😂, annars hård mjuk sand och kristallklart vatten, ingen gyttja och inga slingrande växter.

Har du fått besök av barn för bus eller godis i veckan?
– Nej.

Vad klädde du senast ut dig till?
– Det var nog länge sedan jag var på maskerad, men ett par Halloweenmaskerader gick vi på då jag var gift. Vi klädde ut oss i sopsäckar, häxhattar och målade oss svartvita i fejset, det var kul!

Har du någonsin upplevt något övernaturligt?
– Vill egentligen inte uppleva sånt. Har ett par minnen från barndomen om sånt som andra säger att de inte såg och inte minns, fastän jag tyckte de var med då.

Ruggig byggnad och ruggigt väder

~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer

Det var en gång… en vacker träbyggnad, i min barndom och ungdom fanns här en järnhandel. Många andra företag har också verkat här under årens lopp, men nu har byggnaden förfallit så till den grad att den knappast kan räddas. En fin utställning med bilder från gamla Lovisa finns dock i fönstren som vetter mot Karlskronabulevarden här, och mot Drottninggatan. Man behöver inte gå in och titta på bilderna.

Snett mitt emot gamla järnhandeln finns servicehuset Esplanad med boende för seniorer. Här finns en också en liten simbassäng, ett litet gym, ett lunchställe, samlingslokal för möten, frissa, min massör, ibland försäljning av kläder osv. Byggnaden till vänster är ett gammalt hotell och där har funnits restaurang och pub. Står tyvärr också tomt sedan många år tillbaka 😦

Det är ruggigt väder. Temperaturen ligger kring nollan. Det har varit lite sol på dagen men luften är kall. Jag fick ihop drygt 3000 steg och hade jag inte varit två dagar sjuk i oktober hade jag nått målet för den månaden. Fortsätter knata på, men inte med gnisslande tänder och blodsmak i munnen 🙂

Månadsbilden, vad innebär det att vara barn innerst inne?

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer

Vad innebär det att vara barn, innerst inne? Det är WordPress-frågan idag. Och då passar ju den här bilden perfekt. November månads bild i Muminkalendern.

Att vara barn innerst inne är att ha barnasinnet i behåll. Att åka rutschkana i full fart utan att bry sig om någon Filifjonka som kastar barska blickar. Ordning och reda, renhet och sträng disciplin betyder nämligen allt för Filifjonkan, men inte för dem med barnasinnet i behåll.

Barnen lever i nuet. Någon har kastat pilar på en tavla som inte är en piltavla. Rutschkanan är inte byggd enligt konstens alla regler. Muminpappan och Muminmamman låtsas att de håller med Filifjonkan, men innerst inne är de också barn, som förstår sina barn.

Första november, dags att…

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer

… öppna första luckan. Så här har jag gjort några år nu, som en liten protest mot att julen kommer allt tidigare in i affärerna. Julkalendrar börjar ibland säljas i mitten av oktober och de första julsakerna såg jag i slutet av september.

Den första chokladbiten har alltså hittat vägen ner i min mage. Siffrorna på luckorna är små och vita, ganska svåra att se och tyda. Men inte så små att jag inte skulle fixa det 😀

Har på senaste tid läst ganska många tidningar och ramlat över diverse roliga citat. Den här hittade jag i pensionärstidningen God Tid.

Senare ska ni får se november månads bild från Muminkalendern!

Trees on Tuesdays och citat

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

Egentligen Trees on Monday, eftersom bilden togs igår. Det hade kommit lite snö under natten och många av dem som hade sommardäck lät bilarna stå. Nu har det blivit varmare igen. Regnat och blåst i dag, varit mycket grått och dystert. Ska bli åtta, nio plusgrader om några dagar. Inte mig emot 🙂

Men ska vi åka kana på snö får vi vänta. Däremot kan vi åka kana även på annat sätt. Kanske i en lövhög? Vissa rutschkanor, speciellt de som är avsedda för barn, är så smala att jag inte tar risken att sätta mig i dem och fastna där 😀

Håller på att göra plats på mitt stora bord för ett nytt pussel. Men ska snart på ett möte. Så det blir bilder av pusslet en annan gång.

Glad måndag! 30-10-2023

~ Carita Liljendahl ~ 18 kommentarer

Jag tycker om att bläddra i jultidningar. Försöker hitta lätta recept, lyckas sällan med bakverk men hoppet lever för evigt. Enkla pyssel försöker jag mig också på och tomma toarullar blir det ju alltid i ett hushåll, så jag hakade på det här.

Än ska det finslipas lite för att min stjärna ska bli vacker, men den första blev ändå helt hyfsad! Band har jag hemma, men inga pärlor och vet inte ens om de behövs.

Det här pysslade jag med redan igår, så det var lite glad söndag då också 🙂

Andra som är med i glad måndag hittar du HÄR.

Skyltsöndag med bonusbilder

~ Carita Liljendahl ~ 22 kommentarer

Sista skyltsöndagen i oktober. Tiden går fort och riktigt så här grönt är det inte längre. Buskar och träd har skiftat färg hos oss i södra Finland, men gräset är faktiskt ännu grönt på många ställen.
Den här bilden tog jag i början av maj då vi var på Nya Östis läsarresa på vår färd genom Sverige, mot Gränna.

En skylt som cirkulerade på bland annat Facebook blir bonusbild nummer ett. Här i Lovisa kunde den här skylten sättas upp 😂 Det grävs hela tiden, och gator är avstängda. Jag utgår dock från att arbetarna vet varför de gräver hos oss, men kanske den här skylten skulle få någon att skratta istället för att bli irriterad över gropar och direktiv om omvägar.

Och då jag nu missade årets bokmässa får jag se på den här bilden av böcker. På ett rastställe då vi var på innebandyresa för en dryg vecka sedan hittade jag detta bokbytarbibliotek. Sådana är helt toppen!

Tuo ja vie = hämta och för.
Annars är Tuovi ett finskt kvinnonamn.
Kirjasto = bibliotek. Kirja = bok.
Det var söndagens korta lektion i finska.

Länkar till flera bloggare som är med i Skyltsöndag hittas via BP:s blogg, det är hon som håller i trådarna när det gäller denna utmaning.