
Här är jag på väg hemåt från Skeppsbron dit jag faktiskt cyklade igår kväll. Det gick bra eftersom jag hade nedförsbacke nästan hela vägen, eller i alla fall inga motlut.
Det var första cykelturen på tre kilometer efter knäskadan som inträffade i mars. Jag tror att de här turerna kommer att göra gott. Vänstra benet gör grovjobbet, det högra hänger med men jobbar också lagom mycket. I uppförsbackar leder jag cykeln. Den sista biten hem härifrån upp till toppen på Chiewitzgatan var tung, men jag klarade den 💪 Nu ska jag försöka träna lite och lagom varje dag.

Vår lummiga Kapellpark ❤ Fotograferad igår kväll.
Nu återstår inte många dagar innan jag kan skriva mer om förändringarnas vindar som blåst de senaste veckorna i mitt liv. Jag tror att det blir en vändning i bloggen då också, att jag har något nytt att skriva om varje dag. Jag är fylld av förväntan, framtidstro också.
Jag har sällan längtat till hösten eller vintern och jag gör det inte nu heller. Men sedan när de kommer är de välkomna eftersom varje dag bjuder på nya utmaningar, trevliga överraskningar eller problem som ska lösas. Och jag tänkte att den som vill komma med på den resan i mitt liv ska får göra det.















