Tre flugor i en smäll!

~ Carita Liljendahl ~ 20 kommentarer

Med tre flugor menar jag utmaningarna Skyltsöndag som leds av Christian, Färgsprakande november som är LillaSysters utmaning och Veckans foton som Åke håller i trådarna för.

Här har vi ju lite färger! Jag hittade äntligen en sten igår, som hör till gruppen Kivat Kivet och som lagts ut av Naya från Lovisa. Jag kanske gömmer den själv på något nytt ställe, eller sparar den till våren. En del grupper, bland dem FinStones, och den här aktiviteten ligger i vinteride från första december till sista februari.

Ett av veckans foton, från igår, juljippot på Alexandersgården.

Vid sådana här tillfällen lyckas jag ju fånga många människor på bild, annars kan det vara lite si och så med den saken. En del små färgklickar även här, allt är inte grått eller svar eller murrigt. Det är vår stadsdirektör Tomas Björkroth till höger som håller öppningstalet för Lovisa Jul.

Idag är dessa filurer som jag byggde på fredagskvällen ett minne blott. Vi har plus fem grader och gubbarna smalt bort. Min granne gör alltid väldigt fina, symmetriska snögubbar med fina ögon, armar och hår. Hon inspirerade mig, men jag hade inget tålamod att göra dem perfekta. Kom sedan på idén att jag vill göra en Muminfigur om tillfälle ges senare i vinter.

Och veckans skylt i all enkelhet kräver ingen översättningen. Kukka = blomma, kukkia = blommor. De vita ramarna smälter in med snön. Här på Alexandersgården finns nämligen en väldigt fin liten blomsteraffär som heter Peikonkello.

Farväl till en vän, och välkommen Lovisas jul

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer

Vi har en vacker urnelund och platser där ljus kan läggas ner på vår nya gravgård i Lovisa. Där tog vi igår farväl av vännen Eero som hastigt gick bort i början av oktober.

Den här stenen är vacker året om, och särskilt förstås till jul då många lägger ner ljus här. I går hade vi ingen snö, men natten mot i dag kom ett par centimeter.

Livet är ibland glädje, ibland sorg. I dag var det festligt och roligt på torget när Lovisas jul öppnades och ljusen i granen tändes. Mycket människor i farten och kommersen förhoppningsvis god för alla lokala försäljare som ställde upp. Julgubben gladde också såväl gammal som ung.

Alla möjliga figurer rörde sig i vimlet, tror att barnen gillade det här lejonet, för det är väl ett lejon? 🙂

På Alexandersgården vimlade det också av besökare, och där finns också Lovisas största julkrans.

Fredagsfrågorna, I VÄNTAN

~ Carita Liljendahl ~ 21 kommentarer

Ja, många går kanske i väntans tider, dels de som väntar familjetillökning för att få barn eller ett husdjur, dels de som väntar på julen, nyåret, påsken, våren, sommaren… finns mycket att vänta på.

Hos Elisa har fredagsfrågorna temat ”I väntan”. Det får bli en symbolisk bild av ett blomstöd, en vackert rostad pinne, som jag köpte för ett par veckor sedan. Ängeln väntar på våren och sommaren, tror jag.

Vad sparar du till?
Inget speciellt, men försöker leva sparsamt.

Vad står högst upp på din önskelista?
Allt det där med god hälsa för nära och kära och för mig själv förstås. Materiellt sett är det just nu något jag inte kan yppa för omvärlden, berättar senare.

Vad önskar du att december kunde bjuda lite extra på i år?
Soliga dagar och ett par plusgrader om det inte går att få +20 🙂

Vilken liten förändring skulle göra störst skillnad i din vardag just nu?
Att få till det där med att äta så kallad riktig mat mer regelbundet.

Vad ser du fram emot med vintern?
Att få elda nästan varje dag. Love it!
Annars vill jag att vintern går fort över och låter våren komma tidigare än 2025.

Första snön kom, men det blev inget foto

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

Snön kom nämligen i natt då jag sov och på morgonen hade det mesta smultit bort. Tror att det inte kom mer än ett par centimeter om ens det. Cykeln hade jag ändå fått in i förrådet, och jag tror att jag cyklar nästa gång först på våren, för jag har inga dubbdäck.

När jag kom från massagen igår halv fyra tog jag den här bilden av Drottninggatan. Där har julbelysningen kommit upp, men det syns ju inte på bilden 😂

Annars är ju arkitekturen ett sammelsurium, tyvärr. Till höger fanns förr ett väldigt fint trähus, eller egentligen flera som kantade såväl Drottninggatan som Karlskronabulevarden.

Träbyggnaden till vänster inrymde för länge sedan en järnaffär. Den byggnaden har tyvärr förfallit totalt :-(, och står tom i dag. I fönstren visas gamla svartvita bilder från Lovisa.

Pusslet blev klart igår. Nu får det stå där några dagar innan jag bryter upp det och tar itu med följande som har ett juligt motiv.

Torsdagarna brukar vara arbetsdryga och ganska tunga. Vi storhandlar ofta med syrran och grannen då. Att samåka är bra och att få mycket gjort på en gång likaså. Sedan fördes mat till mamma, hennes mediciner doserades, vi bar in ved och snart kanske snöjobb väntar och fåglarna ska ha mat.

Då kan det vara bra att komma ihåg de ord som min mormor skrev till mig i en minnesbok 1971. Det har varit både roligt och känslosamt att läsa verserna igen, som mamma, pappa, min syster, annan släkt och vänner har skrivit till mig då jag var nio år gammal.

Färgbidrag efter en kall natt

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer

Det var riktigt mysigt att sitta i köket några timmar igår kväll. Jag kämpade för att få pusslet klart, men vid 20-tiden slutade jag och tänkte att jag kan fortsätta i dag, på onsdagskväll, istället.

Det här får vara mitt sporadiska bidrag i utmaningen Färgsprakande november. Bloggvännen LillaSyster skriver såhär om den: Varje dag lägger vi upp en eller flera sprakande bilder. Samma ”regler” som tidigare, det vill säga allt färgglatt är välkommet och DU väljer själv om du vill vara med en, några eller alla dagar – det är som vanligt helt kravlöst.

Och det som är kravlöst, det gillas i alla fall av mig!

Kollar rätt ofta Mumin på Arenan, och här är trollet fundersamt då det kommit snö 💕

Vi har lyckligtvis sluppit snö, men i natt hade vi minus elva grader, säger de som kollade temperaturen då eller steg upp tidigt i morse.

När jag steg upp halv tio var det minus fem grader ute och +15 i mitt kök 😂 Så jag ska elda också i dag. Man vet vad man gör när man bor i ett gammalt trähus och mycket ska planeras.

Att göra idag:
– olja låset till postlådan, det brukar frysa fast då temperaturerna sågar mellan plus och minus
– bära in ved, varje dag lite eftersom jag inte orkar med stora mängder och inte vill försträcka muskler
– gå på massage och healing, mycket efterlängtat 🙏
– elda efter massagen (fyra timmars jobb), kanske sitta i köket samtidigt och få pusslet klart
– planera en del framtida jobb

Långtråkigt blir det med andra ord inte.

Får göra nåt fint av ösregnet

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

Bilderna är från igår då jag sitter i bilen som är parkerad på Östra Tullgatan. I dag är det minus en grad, så som det hade varit minus igår hade vi fått rätt mycket snö, för det ösregnade när jag skulle hem från mitt uppdrag. Jag var på en utställning, fotografier av fåglar. Väldigt fina bilder och allt det där med natur, hur fåglar lever, vad de äter, när de flyttar och återvänder, biotopernas betydelse osv. Det är väldigt intressant.

Men mer om det i Nya Östis den 27 november.

Nu mina konstnärliga foton av gråvädret.

Här blev fokus på dropparna på bilens fönster. Fint också det, om man vill se något vackert i det blöta och gråtrista, och det vill man ju.

I den vita låga byggnaden som syns på bilden fanns ännu i slutet på 1990-talet tidningen Östra Nylands redaktion och tryckeri. Där inledde jag min journalistkarriär 1987.

I dag var det icebugsen som gällde eftersom det är halt på sina ställen. Kollade postlådan, den var tom. Bar in ved och även om jag inte tar stora säckar i taget tär det på ryggen. Nu är det ändå gjort och jag sätter troligen en liten brasa även i dag så behöver jag inte slå på elementet i vardagsrummet.

Annars går dagen i det stora hela med sysslor här hemma. Förbereder kommande jobb, svarar på mejl, skriver en artikel. På kvällen skriver jag dagbok, läser bloggar, ser på teve, plöjer olika tidningar. Jag gör ofta många saker samtidigt.

Glad måndag! Äntligen seger!

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

Efter tio förluster som inledning i Inssi-Divari förstår ni att också måndagen känns glad för en supporter. Första segern kom igår på bortaplan mot M-Team med siffrorna 6–7, och när jag vaknade i morse var det inte bara en dröm jag kom ihåg 💙💛

Här intervjuas Andreas Hietala i första matchpausen. Ställningen var då 3–1 till hemmalaget. Lovisapubliken fick beröm för att alltid ställa upp, i stora skaror även på bortaplan.

Jag var tydligen så darrig efter matchen att alla bilder blev suddiga då jag försökte föreviga stunden när laget tackade oss supportrar.

Fler än en gång har jag ju undrat vad det är som får mig att åka på match efter match. Har följt laget sedan 1999, så det blir ju 26 år i år. Sällan har vi förlorat tio matcher på raken, men inte ens det får mig att ge upp. Det är ju i de här tyngsta stunderna som laget behöver sina fans allra mest. Och när det sedan äntligen blir seger smakar den otroligt gott!

En av tränarna kom också fram till oss och vi hurrade tillsammans och han ropade ”Taas voitettiin” (åter vann vi) – och det stämmer egentligen riktigt bra, för i år har vi vunnit många matcher. Speciellt en del riktigt viktiga i våras. Den här säsongen har börjat sämre på högre nivå, men visst var det så att vi åter vann 😂

Att det blir hjärtklappning och känns som om man hade sandpapper i munnen när det är som mest spännande – det hör till. Och jag som inte brukar gasta så mycket skrek nu för full hals. Det blev en del ”buu” åt domarna som för det mesta pekade åt fel håll, men jag hojtade inga fula ord. Och jag visste att tv-kamerorna den här gången var riktade så att jag syntes i publiken så det gällde ju att inte visa ett visst finger eller att peta sig i näsan eller göra något annat opassande heller.

Lite skralt med nya foton…

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

men Skyltsöndag klarar jag av och så sätter jag ut ett foto som är från den 29 oktober och som således inte kvalar in i Åkes tema Veckans foton. Och något färgsprakande har jag inte heller fått till, så jag får skärpa mig lite vad gäller att fotograferingen ☺️

Inte den vackraste vyn i Lovisa. Här går Bangatan under infartsvägens bro. Jag tror att det är bussen som går från Märlax via Lovisa centrum bort till Valkom som jag råkade få med på bilden.

Senare i dag ska jag hämta lånebilen eftersom jag har ett jobb imorgon dit jag kommer lite fortare med bil än till fots. På kvällen har Tor match i Brunakärr i Helsingfors och jag tänkte åka med fansens buss dit. Blir sedan lite paus med resorna för mig eftersom jag har jobb den helg som Tor åker till Jyväskylä och Joensuu.

Annars har dagen börjat med dusch, frukost, disk, hänga upp ren tvätt eller få den in i skåp, osv. De här vardagssysslorna slukar sin tid och jag undrar ibland hur jag tidigare hann med jobb från 9 till 17 eller med kvällsturer från 12 till 21.

Förstås, om man är två i ett hushåll, och på det sättet har jag ju levt en stor del av mitt liv, så delar man vanligtvis på sysslorna.

Skylten är ett exemplar från i somras då jag var på en utställning i Strömfors bruk Den finns vid ingången till trappan som går upp till utställningslokalen.

Första gången! Dröjde 63 år…

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

… innan jag fick en av mina bilder på en pärm i en veckotidning. Bättre sent än aldrig 🙂

Den här gången fick jag skriva ett längre reportage om min vän Ann-Britt som numera också är känd på Instagram som Kirppismummo. Hon har där över 40 000 följare och att upprätthålla kontot, publicera reels och inlägg, svara på kommentarer och göra samarbeten med sponsorer har nu blivit nästan som ett heltidsjobb för henne.

Men hon orkar alltid vara positiv och glad, en egenskap hon säger att hon ärvt av sin far. Lika mycket som hon själv talar orkar hon lyssna och stötta andra ❤

Digitala lösnummer för Kuriren hittas på den här sajten.

Och Kurirens pärmbild får bli mitt bidrag till dagens Färgssprakande november. Där har LillaSyster faktiskt en burrata på ett av fotona i dag. Jag åt en sådan i somras och den var speciell men god.

Jag vill ju också marknadsföra Lovisanejdens egen tidning, Nya Östis. Lösnummer av den hittas här.

Jag har texter i nästan alla nummer av tidningen och skulle kunna visa nånting varje vecka, och slå på trumman för den lokala tidningen, som jag tycker är otroligt värdefull.

Men jag tvekar ibland eftersom jag inte vet hur mycket mina bloggvänner vill se av det jag skrivit, och det där med att lyfta fram sina egna texter känns lite som skryt… Men den tanken borde jag kanske bara släppa… Jag får ju göra hur jag vill på min blogg och den som inte vill läsa, eller som tycker att jag lyfter min och olika tidningarnas svansar… kan ju låta bli att läsa, om inläggen irriterar.

Äntligen SOL 🌞och så förstås fredagsfrågor

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

Temat hos Elisa är OKOMPLICERAT, och visst känns det lite mindre komplicerat då solen skiner från en klarblå himmel. Jag undrar om det är den första dagen i november då vi har sol. Det har blivit kallare, vi har sluppit snö, som ni ser. Men i dag får bilen jag lånar ibland vinterdäck och det är nog bra, för temperaturen visar minusgrader om nätter och tidigare morgnar och bara +2 just nu.

Vilken serie fastnade du oväntat mycket för nyligen?
Jag kollar sällan serier direkt från teven, men via Arenan har jag nu sett alla avsnitt av Landgång, där en kvinna åker runt och hjälper kockar/matlag på olika platser i världen. Till exempel på ett fartyg som har välgörenhetsläkare och vårdpersonal ombord.

Vad tog du senast en bild på?
Den bild du ser här. Gick en runda runt huset då jag hade hämtat posten från lådan, och ville föreviga novembersolen.

Vad tycker du är roligt att skapa eller pyssla med?
Till julen ibland egenhändigt gjorda julkort. Annars är pussel perfekt.

Tar du hellre tag i disken direkt eller ”sen”?
Ganska direkt, för det mesta. Diskade den här förmiddagen för hand, i och för sig fanns där glas och bestick från ett par dagar. Men då jag bor ensam tycker jag att det inte är nödvändigt eller ens miljövänligt att diska allt smått direkt.

Sparar du det goda till sist eller börjar du med det?
Goda först. Vill äta och dricka bara sånt som är gott. Landar något icke gott på tallriken eller i glaset, då lämnar jag det/slänger bort.