Det blev Winter Wonderland

~ Carita Liljendahl ~ 15 kommentarer

Och tillsvidare kallar jag det wonderland, fastän jag klarar mig bra utan snö. För det vräkte inte ner en halv meter. Det kanske kom tre centimeter?

Snöyra är vackert, och att sitta inomhus och beskåda vädret genom fönstret, samtidigt som brasan sprakar i ugnen, känns inte helt fel.

Öppnade dörren och tog ett foto med natt-inställning på mobilen.

Nu ska glöden få falna i kakelugnen. Min teve är kaputt så vill jag se något program gör jag det via datorn. Men det är ibland skönt då det är tyst, utan tevebrus. Många program är så skrikiga i dag.

Köpte Helsingin Sanomat. Det var säkert ett halvår sedan senaste lösnummer. Men ibland tycker jag om att läsa den nästan från pärm till pärm. Papperstidning så klart. Och mycket för att hålla finska språket vid liv. Jag har inga problem med att tala finska, men jag vill hålla skriftspråket, grammatiken, vid liv.

Läste om estniska ungdomar som valt att studera finska istället för ryska, genast då de slapp tvånget med ryska språket i skolorna.

Det blir nog Blogglandia som sällskap ikväll.
På förmiddagen bar jag med grannens hjälp in tre Ikea-kassar med ved från källaren. Bra så, eftersom det nu kom snö och ska bli några riktigt kalla nätter.
Hade ett jobb i dag och ett annat som väntar imorgon. Har handlat lite inför nyårsaftonen. Tomtebloss, istället för raketer som jag inte skjutit på många år.

Glad måndag från Mumindalen!

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer

Klistermärkes-entusiast som jag är finns det alltid lite Mumin på lager. De används i första hand i mina dagböcker, ibland på vykort eller kuvert som jag sänder till vänner.

Solen skiner, marken har ett litet pudertäcke av snö, det är en minusgrad. Perfekt.

Sakta men säkert går vi mot årets slut och mot veckor utan avbrott av helgdagar. Men än har vi nyårssmällarna framför oss. Jag ska inte smälla, brukar nöja mig med stora tomtebloss. Antar ändå att det blir livat på stan. Och följande vecka har vi trettonhelgen, men efter det ska vi väl rulla på mot våren utan längre helger innan påsken kommer i början av april.

Önskar er alla en fin måndag! Ska själv försöka komma ihåg att ta lite fler foton från min vardag och omgivningen i Lovisa. Arkivet börjar se allt tommare ut 😱

Målet är fortfarande, leva enklare

~ Carita Liljendahl ~ 22 kommentarer

Det här kortet köpte jag till mig själv för några år sedan. Tanken var, och är, att jag varje dag ska se detta och komma ihåg att jag vill leva nära naturen, eller i alla fall bli påmind om att jag klarar mig med väldigt lite.

Nu har jag inte tänkt köpa en husvagn och inte en husbil heller. Jag har inte råd med sådana, de kostar ändå en hel del. Och jag skulle inte vara så bra på att sköta underhållet av dem heller.

Somrarna skulle säkert vara sköna, men sen höst och kalla vintrar skulle jag troligen frysa och lida av fukten om jag inte förflyttade mig till varmare breddgrader.

Då min teve nu fått något fel, och stänger av sig fyra gånger i timmen, har jag insett att jag egentligen också klarar mig utan den. Jag tänker inte köpa en ny. Jag har ju min dator och det mesta kan jag se via den.

Jag har flyttat fyra gånger på elva år och känner att jag fortfarande har saker som jag vill göra mig av mig. Alltid blir det också en del papper på hög som behöver rensas. Så nu håller jag på med det 🙂 Bilden visar en del av en Ikea-hylla som nu genomgår ”putsning”.

Då jag själv har gett något i gåva till någon, brukar jag tänka att efter det får mottagaren göra vad hen vill med gåvan. Jag tar inte illa upp om den ges bort, säljs eller kastas.
Hur förhåller du dig till den frågan?

När jag har läst böcker eller löst pussel ger jag dem ofta vidare eller säljer dem mycket förmånligt.

Jag kollade igår via Youtube på VanLife-filmer och reste runt i världen med olika människor på det sättet. Jag skulle också kunna leva på fem välplanerade kvadratmeter, men jag inser ändå att den tiden nu är förbi då jag nästa vår ska fylla 64 år.

Mina drömmar om ett ännu enklare liv, på mindre boyta, så minimalistiskt som möjligt, har jag ändå inte gett upp ❤

Årets sista söndag och Hannes lämnade mig ifred

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

Detta är inte en skylt, men den är mitt bidrag i Skyltsöndag. Visdomsord på väggen i Lovisa Gymnasium. Genom tiderna har förstås många roat sig med att svänga om orden också här, typ ”varför göra det i dag som kan vänta på att bli gjort imorgon” 😀

Vi hade stormen Hannes som drog fram över Åland och västra delarna av Finland, även över Österbotten. Också hos oss i Östnyland och längs södra kusten lär elavbrott ha förekommit, men just här som jag bor märkte jag varken av storm eller andra olägenheter. Så parken ser idag ut såsom den såg ut igår. Snö har vi inte heller fått – tack för det! Det är sol och minus två grader.

Stormarna namnges enligt namn i namnsdagskalendern. Namnet Hannu var upptaget av en tidigare storm.

Nacka-Åke vill att vi ska visa foton som vi har tagit under veckan. Någon dag före julafton åt jag min favoritbakelse Pavlova. Maräng, färska bär, grädde och en fyllning av lemon curd.

Gåvor att bli glad åt. Min syster kom ihåg mig på julen med Mumin-bokmärke och ett annat litet märke som kan användas på olika sätt.

Efter jul och före nyår brukar fyra väninnor träffas. En av dem bor i Stockholm men besöker sin släkt i Lovisa till jul, ibland till påsk och en gång på sommaren. Då strålar vi samman. Till en början var vi fem i gruppen, men för några år sedan lämnade Lotta oss. Vi minns henne ändå och har bilder kvar från träffarna då hon ännu levde och var med.

I år bjöds det på hembakade saffransbullar, skorpor, knäck och pepparkakor.

Parken och vår utfart sedda från fönstret i dag, årets sista söndag.

Årets sista tomtar?

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

Jag hoppar på tåget där Åke är lokförare och dagens destination är TOMTE.
Jag gjorde av med alla mina tomtebilder den 24 december här på bloggen, så nu var jag tvungen att leta fram en ny tomtebild. Då jag har en del veckotidningar på lager var det inte så svårt att komma med på tåget.
De här gamla tomtarna tycks vara rätt värdefulla 🙂

Sedan var det någon som genom tiderna skrev här eller på någon annan blogg att det är svårt att fotografera mat. Den blir ofta att se oaptitlig ut, skrev hen.

Nå – enligt min smak är dessa nachos supergoda, men jag gör bilden lite mindre så att den inte få någon annan att må illa 😂Jag äter nästan ingen julmat, och då jag bor ensam är det där med matlagning lite trist. Har pizza och lasagne i frysen, men föredrar att då och då gå ut med vänner och äta om jag vill ha något mer mångsidigt.

Och så visar jag en bild från parken utanför mitt hem. I dag ser det ut så här. Få se hur det ser ut imorgon. En storm ska dra in över landet. Kommer det snö med den? Faller träd? Återstår att se.

Lite ont om foton…

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

… insåg jag då jag började kolla mappen med bloggbilder.

Då tager man vad man haver och närmast fanns julgodiset 🙂

Solen har faktiskt visat sig några timmar i dag, men nu börjar den försvinna bakom åsen.

Bastu ikväll och inga andra måsten.

Snart kommer rutinerna åter igång och det är alltid lika skönt efter längre helger att återgå till det så kallade normala, ibland även trista kallat. Men jag tycker egentligen om vissa rutiner och att ha en dygnsrytm som känns bra för mig.

Läste en vits på Facebook. Vi säger ofta ”jag orkar inte göra det i dag, jag tar det en annan dag”.
Nu är det en annan dag. Annandag jul 🙂
Glad sådan till er alla!

Också nästa år, en Muminvärld

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer

Med en liten släkt på några få personer blir det inga sammankomster med flera personer, ingen julmat och ingen julgran, men några små paket hör ännu traditionen till.

Att man ibland vet vad man får gör inget, för det är sådant man gärna vill ha och förväntar sig. Till exempel den här Mumin-kalendern som min syster brukar se till att tomten hämtar, och jag ser till att hon får en kalender med de motiv hon vill ha.

Jag tycker om att skriva små rim på paketen. Mamma i sin tur brukar nästan alltid säga innan hon öppnat paketet ”jag vet vad det här är”, och så gott som alltid har hon rätt. Konstigt nog tror jag att hon inte visste att detta paket innehåll ett pussel 😀

När hon skakade på paketet rasslade det inte eftersom många pussel numera även innehåller en plansch med samma motiv som pusslet. Troligen dämpas rasslet av den.

Natten mot idag kunde jag sova gott.
Jag tycker att det hör till allas grundrättigheter att få känna sig trygga i sina hem.
Dessvärre är det ju inte så i världen då vi ser till krig och sprängningar, förföljelse, hot, fattigdom osv.

Olika ljud skrämmer mig. Egentligen är jag ganska lättskrämd. Så till den grad att jag kan skrämma mig själv om jag till exempel tappar något i golvet och det smäller till.

För ungefär fyrtio år sedan levde jag i ett förhållande som skapade rädslor och en del traumatiska minnen. Ibland handlade det om misshandel, ibland ”bara” den där känslan av osäkerheten att du aldrig visste vad som skulle komma att hända. På vilket humör är han, berusad? Eller kanske allt går bra i dag?

Kanske jag därför i dag är en ganska bestämd person som vet vad jag vill ha och vad jag kan och vill leva utan.

Hoppas att ni alla hade precis en sådan julafton igår som ni önskade er. Rolig, fridfull, trygg – med sällskap eller ensamma ❤

Allt jag önskar är lugn och ro

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

Det är julaftonsförmiddag. Himlen är inte helt grå, lite blått syns mellan de vita molnen. Jag lyssnar på lugna svenska julsånger, just nu Helen Sjöholm som till pianoackompanjemang sjunger ”Vinterhamn”.

Efter den sången kommer Tommy Körberg med ”Julen är här”.

Lägger ut de fyra bilder som jag har kvar, sparade med tanke på min adventskalender.

Har på grund av yttre omständigheter sovit dåligt de två senaste nätterna. Det enda jag därför nu önskar är att jag ska få sova de följande två nätterna som hör julhelgen till.

Tankarna går förstås ändå också till alla dem som lever i verkliga oroshärdar där bomber, missiler och drönare hör vardagen till. Tänk om även alla de fick ens TVÅ dygn av tystnad och sinnesfrid 🙏🕯️💕

I dag ska jag ännu packa ett julpaket innan syrran hämtar mig. Vi ska via en affär för att köpa pepparkakor som vi glömde, och sådan mat som vi inte kunde köpa för en vecka sedan med tanke på dess hållbarhet.

Ljus till gravgårdarna och ett besök hos gudsonen för att se vad allt som hänt i hans hus sedan vi senast var där. Han renoverar tillsammans med sin pappa.

Paket under granen hör till i många hem i dag 🙂 Jag har ingen gran, men den här hittade jag i Kompanjonskapshuset Hörnan.

Nu ljuder ”Tänd ett ljus” här via datorn och Youtube.

Jag försöker nu släppa de dystra tankar jag låg med i morse när jag inte var utvilad.

Med den skojiga tomten, som finns på ett julkort som jag sände i postcrossingen till en som önskade sig julmotiv, önskar jag alla en fröjdefull jul.

Det finns mycket att glädja sig åt. Låt oss ta vara på nuet!

Lucka 23 bjuder på sol

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

Solen lyser över Findus jul – ett kort jag fick via postcrossingen från Dortmund iTyskland. Jag gillar Findus och kollar ibland på teven i efterhand program om katten och gubben ❤

Solen lyser på riktigt på kortet, som utgör lucka nummer 23 i min kalender med julbilder. Den kommer in genom mina fönster och det känns helt magiskt då den visar sig. Betyder kallare väder förstås, men minus sex går an.

Bakom monsteran där längst borta tittar Daniel Craig fram. Han får också lite sol över sig 🙂

Solen står lågt, så det är inte många timmar den visar sig – men ni vet, dagarna ljusnar minut för minut 🎶

Mera julinspirerat. En krans som hänger utanför vår fina bokhandel här i stan.

Det blir hemmadag för mig i dag. Började med att bära in ved och ska elda lite längre tid men med lägre intensitet nu då det lovats -10 grader till nästa natt.

Timmarna går med eldandet, disk, dammsugning, annat plock i knutarna, bloggar, dagbok och julklappar som ska slås in.

Ikväll Bingolottos uppesittarkväll – hurra 🎸🎶

Glad måndag med tomtar och Lovisabyggnader

~ Carita Liljendahl ~ 22 kommentarer

Färgsprakande december och lucka nummer 22 öppnas! De här tomtarna är gamla och de bor hos familjen Latto i Villa Armas som var ett av de öppna julhemmen.

Det är gråväder där ute och ungefär en plusgrad. De två kommande nätterna ska vi få kring 6-10 minusgrader, så det gäller för mig att planera tid för att elda i kakelugnen.

Sov mycket dåligt i natt. Lade mig kring midnatt, min bästa rytm för sömn är från midnatt till tio på morgonen. Somnade dock först kring 03 och vaknade sedan en gång i timmen. Hade många märkliga drömmar. Tycks inte vara ens nära fullmåne, tvärtom. Svårt med sömnen brukar jag ha ett par dagar innan fullmåne.

Nåja, ibland är det så här. Jag försöker få till en glad måndag ändå!
Länkar till andra som är med i Glad måndag hittas HÄR.

Bidrar också med några foton av Lovisabyggnader. Tre hus som var med i de öppna julhemmen.

Familjen Lattos hem, Villa Armas, i stadsdelen Nystan.

Villa Aaltonen som ligger nästan granne med gården där jag bor fastän gatuadresserna är helt olika.

Och Vackerbackas innergård som jag fotograferat otaliga gånger. Vi hade ju ingen snö då för en vecka sedan så det ser nästan ut som om det var sensommar eller höst här. En stjärna syns ändå i ett fönster 🙂