Tänkte först att veckans utmaning hos Åke och Hoppa på tåget var allt för svår för mig. Fornfynd! Hmm, visst har vi väl sådana här som jag bor, men jag har inga foton på dem och ute regnar det som vanligt denna sommar.
Då kom jag på att jag hade bilder från Nya Östis läsarresa 2023 kvar på datorn, och Ale stenar är en fornlämning. De finns i Sverige. Vår resa gick ju genom landet ner mot Österlen och sedan via Danmark till Tyskland innan vi återvände till Finland.
Bilden av stenarna har jag eventuellt visat tidigare, men skyltbilden blev aldrig publicerad så nu kommer den väl till pass här 🙂
Kort cykeltur, med mål att hitta midsommarblomster. Här vid Saltbodtorget finns odlingslådor för örter och säkert en och annan blomma också, men kunde ju inte norpa härifrån, fastän örterna såvitt jag vet är gratis för alla.
Lite Lovisahistoria.
Café Saltbodan till vänster och Skeppsbro-området där många firar midsommar. Ser ut att bli åtminstone sol i dag, för morgondagen är prognoserna inte lika fina.
Ja, jag var alltså på jakt efter vilda ängsblommor, men jag har ingen aning om vilka man kan ta in utan att få allergisk attack. Vet inte heller vad blomstren heter och jag hittade inte särskilt många längs strandvallen. Oroväckande kanske? Inga prästkragar till exempel. Många grässtrån och så den där gula blomman som troligen är invasiv? Den hade i alla fall tagit över ett stort område.
Några lupiner såg jag inte, så dem tycks staden/någon annan ha lyckats utrota på området vid Rosenstranden.
Fina blommor såg jag i människors trädgårdar, men inte kunde jag ju gå in där och norpa nåt heller 😂
Jag kan inte tävla med Ernst som hade midsommarprogram i Sveriges TV4 igår, men en liten bukett fick jag ihop. Och så fick jag ju vara ute i solen och cyklade en kilometer 😎
Det är midsommarafton snart, och hos Elisa är det traditionellt midsommarfrågor som gäller. Jag är lite lik henne såtillvida att midsommaren ofta är som vilket vanligt veckoslut som helst. Jag är ju singel sedan drygt elva år tillbaka, har inga barn och en väldigt liten släkt. Så om jag får till en träff med någon vän är jag nöjd och glad.
Då jag ännu inte kommit ut i naturen i dag kan jag inte bjuda på blomster därifrån. Istället får det blir min djungel i köket 😀
Hur spenderar du midsommar i år? Midsommarafton bastu och blinier med grannen. Midsommardagen hemma hos en väninna på annat håll i stan.
Befinner du dig mitt i sommaren eller har den bara börjat? Den har knappt börjat, om man ser till väder och värme. Långt över två månader hoppas jag vi ska ha sommaren kvar.
Vad betyder midsommar för dig – tradition, fest eller något helt annat? Några lediga dagar, sommargrönska och förhoppningsvis sol. Ibland umgänge med vänner.
Kommer du dansa runt en midsommarstång? Vi har en stång på Skeppsbro-området vid Lovisaviken. Men här är det inte tradition att dansa kring den. Jag har aldrig dansat runt en midsommarstång, inte ens det år jag bodde i Sverige 🙂
Har du någon gång firat midsommar på ett ovanligt sätt? Det har jag högst troligen gjort, men just nu kommer jag inte på när och var det skulle ha varit.
Önskar er alla en avkopplande helg, då ni får göra precis det ni önskar ❤
Det finns allt möjligt jag tänkt skriva om, men inte hunnit. Det blir ofta fragment av allt möjligt. Det här fotot är också taget innan jag i tisdags var hos frissan. Jag har några vänner som brukar ”irritera sig över att se det där bandet från blusen hänga på utsidan” 😂 Så jag försöker komma ihåg att köra in det under tyget. Men att klippa bort det. No way! Det behövs för att plagget ska hållas kvar på galgen när jag hänger upp det.
Nu kom jag på sidospår. Igen.
Måste ta i franska streck helt kort sånt jag tänkt säga långt tidigare. – fota inte sånt som du tillrett själv, tycker är gott (absolut en regel som ska skippas) – tänk istället: fotografera på bara, bloggen ska inte vara tillrättalagd, croissanter med Koskenlaskija-ost och jordgubbar var GOTT!
Bilden till höger kanske ser ut som en fisk med nåt i gapet?
– mamma fyllde 91 i dag, uppvaktades med bägarranka, korsordstidningar, fotkräm, Britabakelse, hurraaa!
– det har ösregnat hela dagen, det positiva är att odlingslotten inte behöver vattnas
– då vi hade lite varmare väder i början av veckan roades jag av tanken ”på vintern var det ibland +14 i köket, jag måste jag få upp det till +18, på sommaren tär det +25 i köket, jag vill få ner det till +20”. Livet i ett gammalt trähus i ett nötskal?
– växthusets odlingar: zucchinin breder ut sig, men tomaterna tycks klara sig någorlunda, blommor har redan kommit på tomatplantorna, jag hjälper till med pollineringen så gott jag kan, jordgubbar blir det också, solrosor på friland, tiden går för fort!
Ikväll ”Sommar med Ernst” på teve.
Imorgon midsommarbastu men annars inga måsten, hoppas jag.
Lördag: Blir träff med väninnan M. Trodde jag skulle vara ensam som vanligt över hela midsommarhelgen. Det är svårt att ”bjuda ut sig eller bjuda in sig/fråga andra vad gör du/ni på midsommar” – dagarna har ibland varit som vilken vanlig helg som helst för mig och jag tror inte jag är ensam om att känna mig ensam, men att ändå klara det då.
Bilden är från Strömfors bruk där jag var igår. Bed and Bistro-restaurangen i ett gammalt härligt hus.
Vi har den ljusaste tiden på året just nu, fastän det inte verkar så då det är mulet och +13 ute. Datorn säger ”störtregn väntas”. Jag har levande ljus på plåtskåpet och lampan tänd vid datorn. Skulle inte allt vara så grönt där ute kunde man tro det var höst.
LITE bättre väder har utlovats för fredag, lördag, söndag. En lever på hoppet, hever på loppet!
Vernissage för konstutställningar brukar ofta betyda att det bjuds på allt möjligt gott. Igår var det extra festligt i Armonlinna i Strömfors bruk där en utställning med verk av konstnärerna Katariina Souri och Johanna Oras firade öppningsfest.
Utställningen kan beskådas alla dagar klockan 11–17 fram till den 17 augusti. Jag skriver lite mer om den till Nya Östis, publiceras troligen den 26 juni där.
Här var det mycket gott plock. Croissanterna med getostfyllning var extra goda.
Det var rätt många som deltog i öppningsfesten, och trångt om saligheten i de olika rummen uppe på andra våningen i Armonlinna. Så jag fick bara ena konstnären, Johanna Oras, på bild för bloggen. De som jag arrangerade för tidningen visar jag förstås enbart i Nya Östis 🙂
Söndagens Hufvudstadsbladet, hann läsa den först igår. Dagarna flyger iväg. Men jag har många gånger själv tänkt på det här som Ingemo Lindroos tar upp in sin kolumn i Hbl, och jag tycker precis lika. Med vänner har jag reagerat på och diskuterat kvällstidningarnas rafflande rubriker på löpsedlarna.
Handlar de inte om Putin och Ukraina handlar de om något som Trump sagt. Eller också finns det dagligen varningar om vad vi ska se upp för i sommar, och vilka hälsofaror som lurar…
Mycket av det här flimrar också förbi i Facebookflödet. Jag klickar inte på nyhetsrubriker där, inget annat än det som gäller Nya Östis. Och det är för den tidningens skull jag är med på FB och även för att kunna länka upp mina egna blogginlägg, och för att kunna följa vad en del vänner gör, sådana som jag inte kan träffa så ofta eller inte IRL alls.
Då jag själv var chefredaktör försökte jag vara lite försiktig i min kritik av andra medier. ”Inte kasta sten då du själv bor i glashus” typ 😀
Men här har jag min bestämda åsikt att även om jag ofta röstar på Svenska folkpartiet och definitivt inte har något emot partibossen Anders Adlercreutz, så… att fem bilder av sju visar honom på ett uppslag… var det nödvändigt? Eller fanns det inga andra att lyfta fram? 😀
I växthuset har jag jordgubbar på gång ❤ Några andra gubbar än dessa har inte anmält intresse hos mig, och dom här äter jag ju upp, men man får vara nöjd med det lilla man får 😀
Spelade krocket igår och ställningen är nu 2–1 till grannen. Sommaren är lång så vi får se hur det går framöver. Hittills har den som jagat motståndaren vunnit, alltså den spelare som inte börjar spelet – inte har första slaget. Vår teori är att den som jagar kan se hur den andra slår, hur klotet rör sig på den gropiga gräsmattan osv.
Här försiggår smygträning bakom min rygg! 😂 Klart att jag upptäckte det!
Det gick inte helt som på Strömsö, och jag hade inga direktiv att följa. Men efter att ha försökt med tunn plastinlindad ståltråd insåg jag att det var ett för undanslinkande och halt material. Garntråd var lite bättre. Särskilt stabilt blev det inte men det kanske duger ett tag.
Har inte hittat ställningar som kan stötta upp olika växter i växthuset till salu i någon affär i Lovisa, så försökte binda ihop en egen.
Säga vad man vill om maskrosor, men de har sina vackra sidor, i alla stadier.
Åke håller också i temat Veckans foton. Skojigt att hos honom se en skylt som visar vägen till Danderyd och Täby i norra Stockholm. Där har jag åkt många gånger, bodde ju själv i Täby 1998.
I samband med att blommor köptes från torget till mammas trädgård satt vi oss ner vid bordet till en av kafeteriavagnarna. Mamma drack kaffe och åt munk, syrran tog inget den här gången och jag åt en munk. De kallas berlinermunkar hos oss. Vårt vackra rådhus (inte kallat stadshus i Lovisa) utgör fond.
En del av blomster- och grönsaksförsäljarna på torget.
För en vecka sedan var jag på jobb i Pyttis kyrkby och där arrangerades en lergöksverkstad för barn och för vuxna med barnasinnet och målarglädjen i behåll.
Som ni ser måste en lergök inte vara formad som en tupp eller höna. Man kan blåsa i Mumin och Lilla My och i Snusmumriken eller i små harar.
De öppna trädgårdarna i Lovisa kan besökas ännu i dag klockan 11-17. Igår tog jag det här fotot av löjtnantshjärtan. Blev inte så skarpt men den fina formen syns ju ändå 🙂
Ja, man fick ha fem foton med så då visar jag ännu ett foto av en av mina artiklar som ingick i Nya Östis den 12 juni.
Jag visade nyligen en fin vägg full av hjärtan från vårt bibliotek i Lovisa. Hittade också den här skylten och den är ju verkligen aktuell nu. Pride-veckor och Pride-månader firas hela sommaren. I Lovisa blir det en Pride-parad i augusti.
Pride behövs ju verkligen, fastän många frågar sig om det är så. Senast läste jag om hatet mot svenske operasångaren Rickard Söderberg och hans man. De hade gift sig och fick tusentals gratulationer, men som vanligt lyste också förakt och hat igenom.
På Facebook skriver han ”Vi bor i ett av världens friaste länder. Polisen har full koll på min och Anders situation, och vi är inte rädda. Men i stora delar av världen är ömsesidig kärlek förbjuden. Regnbågsflaggan bränns innan den ens hinner vecklas ut. Och en kyss kan leda till fängelse, misshandel – eller döden.
Vårt inlägg har nu miljontals visningar i Mellanöstern, Ryssland, Ungern, Östafrika och andra platser där HBTQ-personer aldrig syns i det offentliga rummet. Därför scrollar jag förbi hatet och tänker istället på dem som inte får synas och tvingas tiga. Jag hoppas att någon, någonstans, just nu ser bilden och förstår att kärlek är möjlig.”
Och en kyss kan leda till fängelse, misshandel – eller döden. 
”
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 