Skyltsöndag som kickades igång av bloggvännen BP för tio år sedan lades ner för hennes del i februari. Jag har fortsatt med traditionen, tillsammans med Christian. Här ett av hans inlägg från början av april. Kanske andra också har fortsatt skylta, jag har inte riktigt koll på det.
Min bild togs under en supporterresa, en del av långsidan på vår buss. Det är företaget Tidstrand som både vi och laget anlitar.
En liten bonusbild, som inte är en skylt, men som kanske piggar upp ändå är mina Muminplåster. De tröstar både liten som stor. Ni vet, har man ett ack så litet hack på en nagel fastnar den överallt och det gör ont då det river till. Då är Mumin bra att ha 😍
… att försöka se fin ut i håret. Igår kväll efter bastun och då jag hade haft hårrullar hade jag en frisyr. När jag vaknade var håret inte längre lika vackert och jag är inte den som orkar hålla på med locktång osv. Nej, nej – never in my entired life! Hårrullar är ok att ha i blött hår tills håret torkar, eller att ha en stund i torrt hår (aningen fuktat) innan jag ska iväg nånstans.
Så jaaaa… det här är mina selfien för i dag. Ska be någon vän ta foton av mig så att de ser lite mer naturliga ut och att jag får visa nya vårjackan 🙂
Annars rullar livet på så att jag nu tänker ”ta vara på varje dag”. Maj månad är den du älskar mest. Gå ut, se vad som händer i naturen. Missa inte det, såsom du gjorde då du jobbade för full fart. Vips hade trädens löv slagit ut och jag hade missat det. Sedan var maj slut och det blev midsommar och juli fräste på och så var det mörka augustikvällar som gällde…
Nej. Nu tänker jag, ”idag är det tredje maj”. Hoppa upp på cykeln eller gå en kort promenad. SE vad som händer, känn värmen (+11 i dag), solen som plötsligt går i moln, stormen som blåser upp, regnet som behövs… och sedan solen igen, som lyser vackert i det blöta gräset och i vattenpölarna.
Mamma behöver hjälp så i dag var det lite sånt på agendan med mjölk och mediciner. Men annars njuter jag här hemma i tystnaden, med levande ljus mot kvällen.
Här vill jag vara och bo ensam. Men jag fortsätter hoppas att jag kan hitta en vän, en kvinna eller en man, som vill gå ut och äta med mig, ta en cykeltur till stranden, eller bjuda mig på en biltur till huvudstaden där jag inte varit på länge, eller till någon av grannstäderna. Eller varför inte åka på en mini-kryssning? Möjligheterna är oändliga, också utan att två mänskor delar bostad.
Jag tror att många längtar efter sådan samvaro i dag. Otvunget, på neutral plan. Inte så att det uppstår krav för någondera att servera mat, ställa till med fest. Hellre lite mer sådär som picknick eller knytkalas 😍
Två av våra centralt belägna glasskiosker i Lovisa. Jag har inte ännu köpt min första glass och ätit den ute, har varit så kallt. Men jag får rapportera sedan när det händer 🙂
Kiosken utanför köpcenter Galleria. Hoppas det fixas lite mer planteringar här, då blir det riktigt trivsamt!
Hundra meter från Gallerians kiosk finns den här, Il Duos kiosk, alldeles invid torget.
Eftersom olika utmaningar i Blogglandia dött ut eller ligger i träda (har paus) – så tänkte jag att jag börjar med denna. Bjud på dig själv! Visa en otillrättalagd selfie 🙂
Du kan göra det en gång i månaden, eller en gång i veckan – eller såsom jag kommer att försöka göra… lägga ut en selfie varje dag hela maj!
Ingen känner väl sig vacker i hårrullar? Men so what? Vill jag att någon där ute ska lära känna mig sådan som jag är (ja, ni får ta det här som en kontaktannons om ni vill) … så är ju det här ett sätt att visa mig i helt oförskönad stil 😂
Om jag kräver att den person som vill ta kontakt med mig, och dela vardagen med mig, ska vara modig, öppen, småtokig och sig själv… då måste jag ju också vara det.
Så jag lever på hoppet att genom min blogg hitta modiga personer som vill lära känna mig bättre. Gå ut med mig och äta i sommar. Ta en cykeltur.
Skriv gärna en kommentar här på bloggen om du vill träffa mig. Du kan kalla dig Kalle fastän du heter Ville och din e-postadress behövs men stannar enbart hos mig. Vill du vara anonym, så skriv även det – då publicerar jag inte din kommentar så att alla ser den. Bara jag läser den.
Jag tog några foton även efter att papiljotterna, som vi kallar dem i Svenskfinland, togs bort från huvet. Dem får du kanske se imorgon!
Vi hade någon enstaka varm dag i mars om jag minns rätt. Sedan bjöd april månad också på några soliga och rejält varma dagar som lurade oss att våren var här. Ifjol firade vi valborgsmässoafton och första maj i strålande sol och +20, i år blåser det iskallt och är inte mer än åtta grader.
Bilden tog jag i all hast då jag kom från massagen. Scillorna hukar i gräset och buskarna har fått knoppar men nästan inga träd har musöron än. Jag har luvan uppe och vantar på händerna när jag cyklar hem.
Så över till Elisas frågor och mina svar.
Har du haft några nyårslöften eller mål – och hur går det med dem hittills? Gav inga nyårslöften. Eller samma alla år. Jag ska inte börja röka. Och det löftet är lätt att hålla 😀
Har du hittills i år upptäckt något nytt, som en ny vana eller plats? Kommer inte direkt på något. Jag varvade ner från jobbet redan i oktober och med det kom en del nya, sköna vanor.
Vad i din vardag fungerar riktigt bra just nu – stort eller smått? Jobbet känns nu helt bra, att göra det jag orkar och hinner med.
Vad ser du fram emot under nästa kvartal? Väntar så otroligt på varmare dagar, att få sitta mer i trädgården och lite pynja där i växthuset. Cykelturer, kanske ett dopp, någon kort resa.
Vilken bok, film, serie eller låt har präglat din början av 2025? Utan vidare har öronmasken ”Bara bada bastu” spelat i mitt huvud ofta, och Kentas ”Just i dag är jag stark”. På Arenan ser jag rätt mycket på naturprogram och norska ”Där ingen skulle tro att någon kunde bo”. Böcker av och om Tove Jansson har präglat början av året.
… har jag nu varit om att tillreda munkar och struvor. Det som jag inte gillar är att kladda med deg, så vi hade arbetsfördelning med grannen. Hon hade också för många år sedan friterat munkar, så det kändes bra. Het olja är ju inte att leka med. Man ska veta exakt vad man håller på med.
Jag såg till att de ingredienser som inte fanns införskaffades och friteringen skedde i mitt kök. Vad jag inte visste var ett en viss lukt eller doft, hur man nu vill se det 😀 … sprider sig vid fritering. Men det var inte så kallt ute att jag inte kunde vädra en stund, och sedan använde jag ett doftljus i köket på kvällen.
Nu ska munkarna jäsa en stund, förstås under en duk, men de måste ju få synas på bild 🙂
Det börjar arta sig, munkarna har fått lite färg och vi vänder dem försiktigt.
Det gällde att hela tiden ha koll på temperaturen, oljan fick inte bli för het. Någon av oss stod hela tiden vid spisen.
När en munk svalnat så mycket att den kan lyftas för hand till en tallrik med socker vänder vi den där och sedan ser den ut så här.
Struvor gjorde vi också. En lös smet hälls i en stadig påse och sedan spritsas den ner i oljan. Vi hade ingen form inne i kastrullen, så därför blev det inte sådana struvor som man kan köpa i affären. Men de här är ju dubbelt så goda.
Vill man få runda struvor kan man använda en tom och tvättad plåtburk, till exempel sådana som innehållit ananas eller tonfisk. Ta bort lock och botten, och använd den som form.
Det här var en fin upplevelse för mig, och upplevelser ska man ju samla på. De blir fina minnen, och jag lärde mig nu att det inte alls är svårt att fritera munkar och struvor.
Nu vet ni vad jag äter de två närmaste dagarna 🙂 Utöver det även en Pavlova-bakelse. Önskar också alla er andra en god, smaskig och kanske solig första maj! Med eller utan skumpa och studentmössa ☀😎🥂
Igår firade jag en ledig dag. Jag satsade på kreativitet mot kvällen. Läste, skrev och ritade – bland annat med denna myra som resultat.
På dagen var jag en vända i växthuset. Paprikan såg fortfarande död ut, men vi ska se om den kan återhämta sig.
Jag satsade också på att köpa en ny vårjacka från lokala affären Tango. Hittade ingen bild som visar exakt vilken färg jag valde, nougat och med svart endast vid ärmar och luva. Här är en som lite liknar den jag köpte – men jag ska låta någon ta en bild av mig i nya jackan senare.
Sedan vill jag delta i Klimakteriehäxans sista Varför/Därför. Hon skriver så här:
Alla resor har ett mål, alla äventyr har ett slut. Med dagens Varför? Därför! avslutar jag den tredje omgången av det jag kallat för ”Selfie”, blogginlägg i vilket man får veta något om människan bakom bloggen, men som till skillnad från andra selfies inte kräver en bild.
Mina svar på hennes frågor kommer här:
Varför har jag sagt till mig själv att jag för sista gången köpt kläder som måste strykas? Därför att jag inte tycker om att stryka kläder och så gott som aldrig gör det 🙂
Varför har jag köpt min sista bikini? Därför att jag inte gillar att klä mig i bikini. Använde sådan då jag var 40 år yngre 🙂 Känner mig inte bekväm i sådan mer.
Varförblir detta den sista selfien? Därför att Klimakteriehäxan bestämt att hon lägger av med utmaningen nu, eller tar paus. Jag respekterar och accepterar, även om jag gillat denna utmaning!
Varför kommer jag att sakna mina Varför? Därför!-inlägg? Därför att det var roliga frågor och också väldigt kul att läsa andras svar och på det sättet lära sig känna sina bloggvänner bättre.
Varför tror jag att någon annan i bloggargänget kommer att lansera något nytt för måndagar framöver? Därför att det finns otaliga möjligheter att göra det. Så come-on alla bloggkompisar! Lansera en ny utmaning, men den kan också gå ut vilken dag som helst. Och det bästa av allt är om du ger dina bloggvänner möjlighet att svara under en hel vecka eller under några dagar.
Igår togs vintergardinen bort från köket och för tillfället ser där nu ut såhär. Elementen har jag tänkt stänga från och med sista april så att el-fakturan för maj månad minskar rejält. Få se om vi har många kalla nätter kvar. Lyser solen på dagen värms huset upp, men är det mulet och blåsigt kan det nog hända att jag måste klä mig varmt någon vecka till.
Vet inte heller när fönstertätningarna kan avlägsnas, men nog måste det ju kunna ske i maj, hoppas jag 😀 Att sedan få öppna fönstret för första gången denna vår eller i sommar, det ska bli härligt ❤
Jag har nu bott här i Äppelviken nästan exakt tio månader. Flyttade permanent hit den första juli 2024 fastän jag hyrde bostaden redan från juni för att få tid för flytten vid sidan om ett hektiskt jobb. Så maj och juni är månader som jag ännu inte upplevt i gamla trähuset och i dess trädgård.
Ett par arbetsvyer från igår, då jag besökte en fabrikslokal som fått nytt liv i stadsdelen Nystan. Artikeln om den publiceras imorgon i Nya Östis.
För prenumeranter finns artikeln att läsa redan nu – här.
Här syns några egnahemshus på Artitellerigatan. Inte så ofta jag är där i Nystan, men då som jag promenerade aktivt gjorde jag svängar från Chiewitzgatan hit.
I dag noterar jag inte längre så ofta här i bloggen de hälsosteg eller hälsotramp på cykel som jag gör. Det där med att visa sig duktig är inte alls min stil. Blir det 3000 steg vissa dagar är jag riktigt nöjd, ibland blir det fler.
Jag promenerar sällan numera för att samla steg, jag försöker istället vara aktiv under dagarna genom att vistas ute. Lånar bil bara då jag måste på grund av stora veckoinköp till exempel till mamma, eller då jag ska på jobb och avståndet är långt eller vädret dåligt.