Sommargardin och fina tallar

~ Carita Liljendahl ~ 4 kommentarer

Igår togs vintergardinen bort från köket och för tillfället ser där nu ut såhär. Elementen har jag tänkt stänga från och med sista april så att el-fakturan för maj månad minskar rejält. Få se om vi har många kalla nätter kvar. Lyser solen på dagen värms huset upp, men är det mulet och blåsigt kan det nog hända att jag måste klä mig varmt någon vecka till.

Vet inte heller när fönstertätningarna kan avlägsnas, men nog måste det ju kunna ske i maj, hoppas jag 😀 Att sedan få öppna fönstret för första gången denna vår eller i sommar, det ska bli härligt ❤

Jag har nu bott här i Äppelviken nästan exakt tio månader. Flyttade permanent hit den första juli 2024 fastän jag hyrde bostaden redan från juni för att få tid för flytten vid sidan om ett hektiskt jobb. Så maj och juni är månader som jag ännu inte upplevt i gamla trähuset och i dess trädgård.

Ett par arbetsvyer från igår, då jag besökte en fabrikslokal som fått nytt liv i stadsdelen Nystan. Artikeln om den publiceras imorgon i Nya Östis.

För prenumeranter finns artikeln att läsa redan nu – här.

Här syns några egnahemshus på Artitellerigatan. Inte så ofta jag är där i Nystan, men då som jag promenerade aktivt gjorde jag svängar från Chiewitzgatan hit.

I dag noterar jag inte längre så ofta här i bloggen de hälsosteg eller hälsotramp på cykel som jag gör. Det där med att visa sig duktig är inte alls min stil. Blir det 3000 steg vissa dagar är jag riktigt nöjd, ibland blir det fler.

Jag promenerar sällan numera för att samla steg, jag försöker istället vara aktiv under dagarna genom att vistas ute. Lånar bil bara då jag måste på grund av stora veckoinköp till exempel till mamma, eller då jag ska på jobb och avståndet är långt eller vädret dåligt.

Glad måndag för 501:a gången!

~ Carita Liljendahl ~ 26 kommentarer

Jag missade förra måndagen att jag hade publicerat 500 Glad måndag-inlägg 😀 I min kalender hade jag skrivit in att det sker idag, men så såg jag i bloggrollen på min första sida att jag redan HADE 500 inlägg.

Vi firar detta med en kladdkaka. Den åt jag i lördags på restaurang Kapellet. Mousse och blåbärssmak, en fantastisk kombination!

I dag kan vi också fira att Nya Östis fyller tio år ❤ ! Det är den riktiga födelsedagen i dag, men för de flesta går den i arbetets tecken, då tidningen ska ut redan onsdagen den 30 april på grund av förstamajhelgen.

Vi kan fortfarande i sinnet fira att Lovisa Tor avancerat till näst högsta serien i Finland då det gäller herrarnas innebandy. Damlaget gjorde också fint ifrån sig i år och detsamma gäller många juniorlag, så där har vi det väl förspänt.
De här mousserade dryckerna avnjöts i fredags då fansen firade säsongens avslutningsfest. Tränaren och en nyckelspelare från laget var också med på festen.

Glad måndag fick genom tiderna sin början då jag ansåg att måndagen var styvmoderligt behandlad som en dag bland alla andra. Måndagen är inte en sämre dag än fredag och lördag, ej heller sämre än de övriga fyra övriga. Det finns alltid en anledning av fira och le, det gäller bara att se den.

Samtidigt kan vilken dag som helst vara en dag som kommer med sorger. Låt oss leva i nuet och vara tacksamma för det vi har. Kram till er alla!

Vem är mördaren?

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

Vi har ett dödsfall. Eller i alla fall ett fall av grov misshandel. Vem står bakom detta?

Fru Frost som härjade i natt med minus fem grader står högst på listan över misstänkta. Hon har till och med tagit sin in i växthuset. Jordgubbsplantan lyckades hon inte få död på, och suckulenten tycks ha klarat sig. Men paprikaplantan ser illa åtgången ut.

Någon begravning eller välsignelse för kära paprikaplantan arrangerades dock inte direkt. Hen rycktes inte heller upp från jorden. Vi tror på underverk och pratade lite med henne och sa att hon får en chans att återhämta sig.

Livet i Äppelviken är stundom hårt. Här klarar sig de härdade. De svaga lämnas inte till sitt öde, men de har inte heller dygnet-runt-omsorg.

Det borde vara slut på nätterna med minusgrader, men då jag nu råkade ha ved kvar för att elda ett par, tre gånger till gör jag det ikväll – myseldar.
Alltså här hemma, inomhus. Jag bor inte i växthuset.

Skyltsöndag, naturligtvis!

~ Carita Liljendahl ~ 13 kommentarer

Än finns det skyltar kvar i bildarkivet och nya försöker jag hela tiden hitta. Här behövs ingen översättning 🙂

I dag firar vi Nationella Veterandagen och jag ska gå på en fest som arrangeras till dess ära. Solen skiner, det är +7 grader. I natt hade vi fem minusgrader.

Hoppa på tåget med nyckelringar

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

Hoppar på tåget i sen kvällstimme, Åkes utmaning i dag heter Nyckelringar. Jag samlar inte på sådana direkt, men har rätt många ändå. Muminfamiljen är ett kärt motiv och jag har även försökt samla ringar från de städer jag besökt där det finns Hard Rock Café. På bilden syns två, en från Montenegro och en från Amsterdam.

Tidigt i farten och sol över torget

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

Äntligen en solig dag. Ganska kall blåst men rätt klädd klarade man sig bra. Det här var dagens arbetsvy, då jag fick i uppdrag att bevaka Svenska folkpartiets bjudning av munkar och mjöd på torget. Partiet ville tacka sina väljare för framgången i vårens kommunalval. Start klockan 10, ganska tidigt för mig… men jag klarade det 😎

Trevliga pratstunder med både kandidater, invalda och väljare. Mer om det kan ni läsa i Nya Östis som kommer ut onsdagen den 30 april, undantagsvis en dag tidigare än vanligt eftersom torsdagen är helgdag med första maj.

Och nu har jag sex pelargoner i köket. Senaste tillskottet är en Mårbacka, den som står upphöjd. En Mårbacka per säsong är ett måste. Pelargoner gör mig tillfreds och redan i höstas såg jag fram emot att få bli en pelargonmormor. Om någon kunde hjälpa mig bygga hyllor eller komma på andra lösningar att sätta blommor på höjden, då skulle jag skaffa ännu fler pelargoner 😍 De gör på något sätt hemmet lantligt, somrigt och mysigt.

Fem en fredag och 10-års fest

~ Carita Liljendahl ~ 26 kommentarer

Nya Östis fyller 10 år på måndag. Det är arbetsdag för de flesta på redaktionen så därför firades 10-års fest redan i dag på Kompanjonskapshuset Hörnan. Alla tre kakor av den sort ni ser på bilden gick åt i rasande takt och kaffet smakade. T-shirts och väskor såldes och glada läsare umgicks med varandra. Ett par andra tidningar kom också och grattade och gjorde intervjuer med chefredaktören och andra som jobbar på NÖ.

Hos Elisamatilda är det fem nya frågor som gäller för veckan, under temat Möjligheter.

Om du kunde äga en fantastisk samling av något, vad skulle du vilja samla på?
Samlar redan på James Bond-grejer och Muminprylar så närmast utvidgar jag dem sakta men säkert.

Om du kunde tala vilket språk som helst flytande, vilket skulle du välja?
Finns många språk jag gärna skulle vilja kunna, men väljer den här gången spanska.

Om du kunde vakna upp med en ny färdighet imorgon, vilken skulle det vara?
Då mänskor inte kan flyga utan flygplan så väljer jag ”spela piano”.

Om du kunde hjälpa en specifik grupp människor, vilka skulle det vara och hur?
Alla ukrainare i nöd. Med husrum, pengar, mat, andra förnödenheter, vad de än kan tänkas behöva.

Om du kunde resa till en plats ingen annan besökt, vad skulle du hoppas finna där?
Klurig fråga. Vacker natur och fredligt sinnade människor som skulle välkomna mig, och kanske där fanns någon kärlek för mig också 🙂

    Paprika, pumpor, kämpa kämpa!

    ~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

    Det är ruggigt ute men de dagar solen visar sig stiger temperaturen i växthuset, så vi vågar plantera där. Med hjälp av Mylla-Mästaren grannen Pia lade vi i dag ut en planta med gul paprika, en med jordgubbar och så sådde vi zucchini-frön.

    Längst bak på bilden finns en suckulent som inte klarade sig inomhus i kruka. Men då jag tog den enda del som överlevde och placerade den med lite rester av mylla i en skål av glas där det fanns snäckor och stenar, DÅ fick den rötter och började växa. Den fick alltså inte annat än lite väta på roten via kökskranen ett par gånger i veckan, men annars fick den stå i soligt läge i glasskålen.

    Nu har jag ingen aning om hur detta äventyr slutar, vare sig då det gäller suckulent, plantor eller frön. Men just därför är det så spännande och roligt!

    I affären i dag hade vi med grannen en lek där vi sa att vi endast fick köpa saker som började på bokstaven P.
    Pumpafrön, perse-paperi (rumpa-papper, toapapper), peltipurkki (plåtburk = lonkerodryck), pesupulveri (tvättpulver/medel), paristot (batterier), paperilehti (en papperstidning), pumpulipuikot (bomullspinnar), prasselpåse (ostbågar), pöytäkynttilä (blockljus som står på bord), putkilo (tub med vitamintabletter)… osv.

    Det var en utmaning som hette duga, men vi kom alltid på något som gav oss rätt att handla det vi ville 😂

    Pelargonmormor är på gång!

    ~ Carita Liljendahl ~ 15 kommentarer

    Här i förgrunden syns fyra av mina fem pelargoner. Ännu ganska små men de ska väl växa till sig. Jag skulle vilja ha minst tio stycken, men det är ganska svårt att få plats för dem. En hängampel med pelargoner kanske jag köper att ha utanför min dörr på terrassen, få se! Det känns lite för tidigt dock ännu, vädret är mulet, svalt och ibland blåsigt och regnigt.

    Jag har troligen slutat elda. Samlar inte längre papperstidningar och tomma toalettpappersrullar 😀 I förgrunden syns några tidningar men de ska snart ställas undan i en låda. Ved har jag kvar till två eller tre brasor, men det är så pass ”varmt” på dagarna ute nu att jag antar att jag eldar nästa gång i höst. Men kanske bäst att inte säga så, för blir det regn eller snö till midsommar gör jag nog en brasa 😂

    På bilden syns förutom en del av mig själv också snabeldraken (dammsugaren för den som inte kände till det roligare namnet). Körde ett varv med den igår, men delar ofta upp jobbet på två dagar.

    Pernåutflykt och varför/därför-svar

    ~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

    Före detta Pernå kyrkoby skola. Har besökt den många gånger som journalist och skrivit artiklar om skolans verksamhet och olika evenemang där. Nyhetsrubriker blev det också då skolan lades ner och när huset senare togs över av Agricola-Sällskapet. Bakom länken finns mera info om föreningen, om Mikael Agricola, museet, Pernå osv.

    Jag hade hittills inte besökt huset efter att det tagits över av föreningen, men igår var det dags att titta in där under ett evenemang. Den som ville kunde också köpa en våffla och det var egentligen våfflorna som lockade mest om jag ska vara riktigt ärlig 🙂

    En frasig våffla med hallonsylt och grädde är det ju svårt att tacka nej till.

    På en av väggarna i den gamla skolsalen finns ett fint konstverk som Elina Mieskolainen gjort tillsammans med en barngrupp. Den bilden hade kunnat gå in på Glad Måndag, men nu får den istället gör vår tisdag glad.

    Hos Klimakteriehäxan handlar Varför/Därför om presenter och jag modifierar frågorna så att jag kan svara på dem.

    Varför är en positiv upplevelse som överraskar mottagaren en svårslagen present? 
    Därför att det alltid är roligt att ge och i synnerhet att kunna överraska någon med en positiv upplevelse.

    Varför står det alltid ”en god middag” på min önskelista?
    Därför att mat i trevligt sällskap också ger givande pratstunder. Då jag bor ensam gör jag mycket sällan mat hemma, och någon gång då och då är det därför trevligt att äta ute tillsammans med andra.

    Varför vill jag inte ha presenter som kräver lagringsplats?
    Därför att jag har allt jag behöver (svarar således precis som Klimakteriehäxan). Hemma ska var sak ha sin plats och ju tommare ytorna blir, desto bättre (men inte alltid lätt). Jag uppskattar att få och ge gåvor som kan användas, typ levande ljus, vin, något ätbart, osv.

    Varför blir jag ändå glad över ett hårt paket som uppenbart innehåller en bok när jag redan har så många jag inte hunnit läsa?
    Därför att böcker behövs, de är allmänbildande, för ut oss på äventyr. Många av de böcker jag har läst ger jag bort eller säljer. Några enstaka sparar jag.

    Varför har jag ingenting emot att bli lite firad när jag har födelsedag?
    Därför att vi alltid ska fira då det finns minsta lilla anledning. Och har jag överlevt ett år, fått ett år till i mitt liv, då får det gärna firas. Med eller utan presenter. Samvaron viktigast.