Ett gammalt hus är borta

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer
Det här huset finns inte mer i dag.
Det här huset, så kallade Mattssons verkstad, finns inte mer i dag.

I går började det dyka upp bilder på Facebook av det här huset som fanns vid Strandvägen i Lovisa. Jag fotograferade det i våras och tänkte att någon dag ska jag skriva ett blogginlägg och fantisera om vad allt här kunde finnas. Men nu är huset borta…

Fastän jag är född i början av 1960-talet minns jag inte vad här fanns under 1900-talet. Som barn bodde jag i stadsdelen Garnison men fastän den inte ligger väldigt långt borta rörde jag mig sällan i de här trakterna som liten. På FB skriver man att här åtminstone funnits en verkstad och någon hade köpt sin första bil här.

Under modern tid har här funnits olika affärer och en loppmarknad. I övre våningen arrangerades några gånger julmarknader för hantverkare. Det var precis de potentialen jag såg för byggnaden. Men jag antar att huset var i dåligt skick. Mycket hade fått förfalla och slutligen blir det ju så att det kostar för mycket att renovera så att en byggnad uppfyller alla krav som finns speciellt om den ska vara i allmänhetens bruk som affär eller restaurang.

Kul ändå att jag hann få en bild av huset, nu är det lättare att minnas vad som en gång fanns på den här platsen, alldeles i närheten av Skeppsbron som är en av Lovisas sommaroaser.

Kastade vinterpälsen

~ Carita Liljendahl ~ 22 kommentarer

I dag, den första juli var det dags! Om ni ser något ludet som flyter i Lovisaviken kan det vara min vinterpäls 🙂
Men herredumin… och några små svordomar… så kallt vattnet var. Plusgrader ändå, inget is på ytan, så vad ska man klaga? +13 kanske?

Brrr det är kallt men jag doppade mig TVÅ gånger :-)
Brrr det är kallt men jag doppade mig TVÅ gånger 🙂
Här vilar själen.
Här vilar själen.
Elden tar sig och så småningom har vi en fin glöd.
Elden tar sig och så småningom har vi en fin glöd.
Hahaa! En lite annorlunda bild på korvarna på grillen :-)
Hahaa! En lite annorlunda bild på korvarna på grillen 🙂
Solen lyste från en nästan klarblå himmel.
Solen lyste från en nästan klarblå himmel.
Och så en bild på mig själv. Foto: Min syster.
Och så en bild på mig själv. Är inte så sorgsen som jag måhända ser ur 🙂  Foto: Min syster.

Kurre och Kråkan

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

Det är skojigt att sitta och titta på djuren i naturen.
Kurre vill hålla nötterna han får på sommarstället för sig själv.
Kommer Kråkan och hans unge för nära jagas de bort. Det bara rasslar i tallgrenarna och pollenet yr.
Kråkan retar Kurre men kan nog skatta sig glad för att han har vingar. Kurre är också snabb som blixten och skulle han få tag på Kråkan vete Katten eller övriga fåglar om Kråkan skulle få behålla livet…
Så pass snabba var Kråkan och Kurre i sina rörelser att jag inte fick jakten på bild, men Kurre lyckades jag fånga.

Mums, mums - nötterna i huset är mina!
Mums, mums – nötterna i huset är mina!
Så här kommer jag åt dem. Kråkan kan inte sitta här och käka, han är för stor.
Så här kommer jag åt dem. Kråkan kan inte sitta här och käka, han är för stor. Han får nöja sig med eventuella rester som faller ner till marken.
Och låt mig sitta här och äta i fred.
Och låt mig sitta här och äta i fred.

Lite dyrare skor

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

… men en sådan njutning att stoppa fötterna i dem. Det är faktiskt en viss skillnad på skor som kostar 130 euro och på skor som kostar sju euro. Och då talar jag inte bara om skillnaden på 123 euro.

Jag har så många par skor som varken är riktigt bekväma eller snygga, men som funkar en sommar och till vardagsbruk.

Men NU satsade jag på ett par som jag tycker är vackert, och till råga på allt sköna att gå i från första stund.

Och så måste jag kanske påminna läsarna om att jag har en reklamfri blogg. Tillsvidare får jag inte heller betalt av någon för att skriva vissa inlägg.
Och så måste jag kanske påminna läsarna om att jag har en reklamfri blogg. Tillsvidare får jag inte heller betalt av någon för att skriva vissa inlägg.

Idylliska Illby

~ Carita Liljendahl ~ 11 kommentarer

Och här kommer ytterligare några bilder som jag tog i samband med besöket på Postbacken i Illby utanför Borgå. Bilderna är från närmiljön, det vill säga strax utanför själva Postbacken.

Så vackert hus och träd speglar sig i den stilla Illby ån.
Så vackert hus och träd speglar sig i den stilla Illby ån.
Kan det bli så mycket somrigare än det här? En liten mormorsstuga.
Kan det bli så mycket somrigare än det här? En liten mormorsstuga.
Samma stuga fotograferad från annan vinkel.
Samma stuga fotograferad från annan vinkel.
Lupiner i motljus. Ogräs, säger någon. Vacker sommarblomma, säger någon annan.
Lupiner i motljus. Ogräs, säger någon. Vacker sommarblomma, säger någon annan.

Fina fönster, del 71

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer
En av de många byggnaderna på Postbacken i Illby i Borgå.
En av de många byggnaderna på Postbacken i Illby i Borgå.

Blev lite spegling här också men såg i alla fall till att jag inte själv kom med på bilden 🙂
Hittade tre fina fönster till min serie då vi besökte Postbacken och såg farsen ”Aldrig i livet”. Den visas ännu i dag, i morgon, torsdagen den 2 juli, fredagen den 3 juli, söndagen den 5 juli och måndagen den 6 juli klockan 18.

Fina fönster del 70 finns HÄR.

Hoppas Jesus också hade roligt

~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer

Dagen som fick en tårfylld start slutade i alla fall bra då jag och min syster såg farsen ”Aldrig i livet” på Postbacken. Platsen finns i Illby som hör till Borgå.
Några bekanta hade roller i pjäsen och då är det ju alltid lite extra kul. Min förra chef Stefan är ju en talang, men hela gänget förtjänar en eloge. Det är ju mycket lovat då arrangörerna har en stämpel med ”Skrattgaranti” på programbladet. Kan säga att garantin höll!

Själva området där teaterscenen ligger är väldigt idylliskt. Jag delar upp bilderna på flera inlägg, för jag hittade ju tre fina fönster också 🙂

Den lilla vägen till höger leder upp mot området där scenen och en massa gamla fina byggnader finns.
Den lilla vägen till höger leder upp mot området där scenen och en massa gamla fina byggnader finns.
Strax innan teatern börjar.
Strax innan teatern börjar.

Den näpnaste repliken fick jag höra innan farsen kom i gång. En liten kille i femårsåldern frågade sin mamma ”Är Jesus med?” – och det tror jag nog att han var. Han satt säkert också i publiken och skrattade.

På pausen gick vi runt på det idylliska området. Är inte det sommaren när den är som bäst, säg?
På pausen gick vi runt på det idylliska området. Är inte det här sommaren när den är som bäst, så säg?
Man kunde också gå in i det små stugorna och se hur man levde förr.
Man kunde också gå in i det små stugorna och se hur man levde förr.
En annan stuga på Postbacken. Till vänster syns en del av byggnaden där scenen och publikens sittplatser finns.
En annan stuga på Postbacken. Till vänster syns en del av byggnaden där scenen och publikens sittplatser finns.