Går systematiskt till väga. Kommer att numrera rummen i nya bostaden.
1 = kök
2 = sovrum
3 = vardagsrum
4 = arbetsrum
Sätter lappar i alla rum så att flyttkarlarna vet var lådorna ska läggas.
Det verkar nästan om jag gjort det här förr! 😀
Olika konstnärer i Lovisa har fått måla parkbänkar och de finns den här sommaren i Strandparken. Titta och njut av bilderna ni som inte kan se dem på ort och ställe!
Nu har jag börjat packa. Det viktigaste läggs ner först och det är James Bond.
Jag har alla filmer på dvd, glasunderlag, en bok, ett hölje för en spritflaska, en väggprydnad i tyg med Daniel Craig och två tavlor.
Vissa Bond-prylar är så stora att de inte får plats i lådan, men nu har jag i alla fall kommit igång!
Senare i dag visar jag bilder på fem vackra bänkar som jag var ute och fotograferade i dag! Ännu återstår tre att plåta om jag räknat rätt.
Det börjar se ut så här nästan i alla rum nu. Ska prissätta fler böcker. Otroligt så många får plats i en hylla – men okay, den fyller hela väggen från golv till tak i arbetsrummet.
Ett par flyttlådor har jag som mål att fylla i dag. Varje pryl som läggs ner i dem ska väljas med eftertanke, de ska fylla en funktion.
Nästa vecka ska vår bostad fotograferas och läggas ut till försäljning. Inför fotograferingen måste vi städa lite, men någon styling blir det inte frågan om. Finns varken tid eller energi för det. Vi fixar allt bara så att man ser hur rummen ser ut.
Flytten känns allt mer konkret. I dag anlände trettio lådor från GPmuutot.
Och i mitt stilla sinne undrar jag. Behöver jag så många lådor? Är det för mycket eller för lite?
Det känns väldigt mycket, för jag vill ju inte ha så många saker med mig.
En del möbler får också plats i bilen, och plastsäckar till exempel med kläder.
Första flyttlasset går fjärde augusti. Slutligen kan jag flytta till mitt nya hem först i slutet av månaden. Vilket betyder att jag först ska packa ner det jag inte har så där jätteakut behov av.
Och det jag inte har jätteakut behov av… behöver jag det alls?
Du som vill veta hur allt utvecklar sig, hur jag klarar flytten, hur mitt liv formar sig efter den, hur jag ser på skilsmässan och mitt liv överlag efter ett år eller två. Häng med här på min blogg så får du veta!
En av mina bloggvänner i Sverige tyckte jag skulle ta närbilder på en del av det godis vi säljer i kiosken.
Så här kommer de!
Annars började min dag med att jag prissatte fler böcker. Svärmor ville också vara med på ett hörn och hon fick sätta några plagg och väskor på mitt bord. I morgon åker jag åter och tittar om fler saker får plats där.
Fyra timmar jobbade jag i kiosken och nu sitter jag här och väntar på flyttlådorna. Flyttbilen kommer först fjärde augusti men det ska bli skönt att äntligen få sortera allt.
Många människor har sagt att de ber för mig och även om jag själv inte hör till dem som går ofta i kyrkan tror jag på bönens kraft.
I går och i dag har jag känt en besynnerlig styrka och jag har åter en gnutta tro på framtiden.
Så därför riktar jag ett tack till er alla som tänkt på mig ❤
Det finns en mening med allt som sker.
Jag är ingen romantiker, långt ifrån. Men jag gillar en del vita saker, och sådant som ser lite gammalt och slitet ut fastän det inte är det.
På Loviisan Suurkirppis hittade jag det här höljet för en kruka. Jag hade sålt väldigt bra där själv i dag. I morse förde jag dit ganska många böcker och minst två tredje delar var borta då jag kollade bordet halv fem. Så nu ska jag sätta prislappar på fler böcker. De säljs billigt för jag vill bli av med dem. Bord nummer 201 om du är intresserad!
Besökte Robinhood med svärmor och FasterAster. Köpte tre nya plagg, vilket betyder att tre gamla ska bort, den regeln är bra att leva efter. Och just nu känns det inte svårt att kasta kläder och grejer.
Köpte också en diskborste. Vill inte köpa så mycket nytt, släpa grejer till nya stället, men vissa saker måste man bara ha i ett hushåll. Diskborsten är en sådan. Den har limegrönt skaft. Köket inreds förmodligen i korgmaterial och ljusbrunt eftersom skåpdörrarna har den färgen. Utöver det kan jag tänka mig lime och vitt.
Jag fortsätter sortera i knutarna i dag – nu är jag på G och rider på en energisk våg!
(och ps! Flyttlådorna kommer i morgon kväll! Första flytten sker 4 augusti.)
Att jag ska flytta inom kort börjar kännas allt mer konkret. Första flyttlasset går fjärde augusti. Efter det kanske det blir ett varv till med flyttfirman. Får se om jag kan få hjälp av vänner. Jag ska flytta upp i tredje våningen i ett hus som saknar hiss så hjälp behövs. En väninna har lovat komma med sin paketbil och det skulle vara toppen.
Min nya dator står nu på skrivbordet. Den är snabb och har en stor fin skärm. Ännu snabbare går surfandet och nedladdningarna då fiberanslutningen blir klar i huset dit jag flyttar.
I dag förde jag de första sakerna, främst böcker, till Loviisan Suurkirppis. Bordets nummer är 201. Här finns inbundna böcker av Liza Marklund och kokböcker av Jamie Oliver samt olika pocketböcker, bland annat av Camilla Läckberg.
Försöker härefter sätta fokus på mig själv och framtiden i min blogg. Har fått erfara hur det känns med människor som svänger kappan efter vinden, det finns folk som tycker/tror att jag ljuger och det är ju förskräckliga anklagelser. Men det är väl sådant jag måste ta då jag varit öppen om allt här.
Livet torde gå vidare. Jag har fortfarande det målet att jag kämpar ett år här i Lovisa. Om allt fortfarande känns för jäkligt i maj nästa år finns det inget som hindrar att jag gör mig av med allt jag har och drar iväg, någonstans riktigt långt bort.
I morgon för jag de första grejerna till Loviisan Suurkirppis. Mest blir det böcker jag försöker få sålda, men en del andra saker också. Gå och kolla bord nummer 201! Jag finns där åtminstone till och med 27 juli.
Och ikväll har vi fotbollsstudio med svärfar, svärmor och FasterAster och kanske någon till. Hejar väl ändå på Tyskland nu då Holland inte nådde finalen.
Träffade några väninnor igår kväll och det var första gången på tio veckor som jag skrattade så tårarna rann och magen krampade. Vi har ibland en säregen humor 🙂
Klart att vi också talade om allvarliga saker. Och i den stunden då Outi, som annars bor i Sverige, och jag skulle skiljas för kvällen blev det känslosamt. Hon har liknande erfarenheter som jag i sitt bagage.
Det faktum att jag känner funktionshindrade personer får mig också att stanna upp för korta stunder. De problem och bekymmer en människa har, som i mitt fall nu sorgen kring skilsmässan, de ska inte föraktas eller bagatelliseras.
Men då jag ser mina vänner tänker jag att de har fått kämpa hela livet. Jag har en av mitt livs tuffaste kamper just nu – men jag kan ändå resa mig ur min stol utan större problem och gå dit jag vill.
Nu bjuder jag på en blandat kompott av bilder. Håll till godo!
Sedan blir det några allmänna bilder från trakten där jag rör mig dagligen och en bild av ett förskräckligt sår! I går arrangerades forntidsmarknad i stan och där fanns personer som kunde maskera. Ville man ha ett blått öga fick man det, ville man få ett kulhål nånstans på kroppen ordnade det sig också 🙂
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 