Usch, så här såg mitt datorbord ut för en stund sedan.
Plötsligt fick jag bara nog. På ett ryck var det städat, det dröjde inte mer än tio minuter.
Så funkar jag. Ska något ske ska det ske bums och inte i någon vagt obestämd framtid.
Den som hade väntat att få se en bild på mig ”före och efter”, kanske vackrare i håret eller några kilogram lättare får vänta till en annan gång 🙂
I dag har jag jobbat rätt mycket nära vatten.
I Lovisa har vi en ganska stor park som heter Kapellparken. Den är inte lika stor som Central Park i New York 🙂 – men jämförelsevis kanske ditåt eftersom Lovisa är en liten stad. Man brukar ju kalla parker städernas lungor och den här parken är fin, speciellt nu den anrika sommarrestaurangen Kapellet äntligen är klar att ta i bruk, renoverad och fin.
Måste visa den på foto en annan gång… knäppte den här bilden i all hast då jag hade varit på en presskonferens i Kapellet.
Följande jobb hade jag nere i Strömfors skärgård, cirka 25 kilometer från centrum. Att bara åka över Jomalsunds bro utan att föreviga den här vyn hade ju varit synd. Som ni ser har våren precis anlänt, isen har gått – men särskilt grönt är det inte än.
Här var jag för att intervjua två aktiva damer i en förening. De ville berätta om föreningens sommarprogram, vilket vi skriver om i vår sommarbilaga.
De föreningsaktiva gör ett fint jobb, de värnar om ett kulturarv och ser till att traditioner överlever.
I all hast lägger jag in några bilder här från kryssningen med Viking Grace. Båten går mellan Åbo och Stockholm, varje dag. Kryssningen är 23 timmar lång, starten från Åbo sker 20.55.
Mycket fick vi vara med om på resan, jag kanske lägger ut fler bilder senare. Men en av höjdpunkterna, utöver besöket på kommandobryggan, var frukosten i restaurang Oscar. Utsikten var så här magnifik, i priset ingick ett glas mousserat och i bakgrunden ljöd stilla pianomusik.
Nu kan det bli en liten paus i mitt bloggande, om det är så att internetförbindelsen inte funkar då vi åker mellan Finland och Sverige tisdag-onsdag. Jag har ett finskt abonnemang på Ipaden och jag vet inte om jag kan överföra bilder från mobilen till den heller.
Om någon vet varför paddan säger att ”strömmen inte räcker till” (dvs att det blir krångel med överföringen p g a nåt slags kapacitetsproblem), så berätta vad jag bör göra för att få det att funka.
Nåja, vi ska i alla fall kryssa med Viking Grace från Åbo till Stockholm tisdag-onsdag. Det är kombinerad arbets/nöjesresa.
På fredag flyger vill till Stockholm och tar buss in till stan och därifrån tåg till Eskilstuna. På lördag är det 50-års partaj i Västerås och på söndag bär det hemåt igen.
Sedan får vi väl ta det lite lugnt med resorna tills vi styr kosan mot Rhodos första augusti. Alltid kul att ha resor att se fram emot. Fastän jag också säger ”borta bra men hemma bäst”.
Den som kom närmast i gissningen var således Pamela Tuominen som gissade 1700 kottar. Inte illa! Gratulerar!
Hade själv trott att där fanns runt 500-600 och endast stora kottar, men där fanns en massa små också.
Bokföringen fortsätter på baksidan av papperet där det slutliga antalet blev 1756.
Anteckningar från dagen på Kretsgången:
– Jag är en stor pedagog, med mig själv. Inkludera lek i det tråkiga jobbet!
– Härligt med doft av gräs, förmultnade löv, jord, fukt, salt havsbris.
– Träning av alla muskler, kändes från topp till tå, helt gratis utomhusgym.
Naturiakttagelser:
– en tjädertupp, en orre, två sädesärlor (de första på gården den här våren och jag anser att de var nära och kära som bott i huset innan), två katter, nässelfjäril, citronfjäril, sorgmantel, humla, flugor, måsar.
– flera små bajshögar bland kottarna, bruna och svarta kulor (av harar, ekorrar?)
Om det inte regnar småspik eller kommer snö i morgon söndag 28 april ska jag jobba på släktens sommargård.
Ni ser inte var kottarna ligger men jag kan lova er att de är många. Har inte en aning om hur många.
Låter er därför gissa hur många jag hinner plocka under två timmars tid. Och då är det inte aktiv plockning med rasande fart i 120 minuter. Måste ju pausa för att dricka lite vin mellan varven.
Den som kommer närmast i gissningen vinner ett signerat exemplar av min senaste bok ”Skuggor av svek”.
Regler för både mig och er:
Skriv in din gissning i kommentarsfältet på min blogg – inte bara på Facebook.
Jag läser inte era svar före klockan 18 på söndag kväll.
Var och en får gissa bara en gång och ange endast ett antal – som anges i stycken, inte i hur många hinkar jag fyller 🙂
Tävlingstiden slutar söndag 28.4.2013 klockan 18 finsk tid.
Vem som vunnit meddelas cirka klockan 21 finsk tid.
När jag kom hem från jobbet såg det ut så här på vägen. Huset jag bor i ligger längst borta till vänster. Och rubriken passar bra tycker jag då bilen som bärgas från tomten tillhör ett företag som tömmer avloppsbrunnar (fordonet syns bakom buskagen).
Att en sådan bil bildar propp i röret är väl kul? Jag vet inte vilket fel hade drabbat det svarta fordonet, men bärgningsbilens förare tvingades trixa ett tag för att få bort sin klient. Vad brandbilen gör på platsen vet jag inte. Kanske det fanns risk för något slags gasolycka? Och nu försöker jag inte vara rolig, för jag tror det bildas gaser i tankarna under jorden där avloppsvattnet och -slammet finns.
Och då jag nu ett par gånger visat lite fulare sidor från Lovisa (den förfallna Kartongfabriken och vårt inte så vackra vattentorn) ska jag visa ett vackert hus som finns på samma tomt som vår redaktion. Det så kallade Sibeliushuset där den finländske tonsättaren Jean Sibelius bott och även mig veterligen komponerat en symfoni.
Tillåt mig vara lite fräck då jag presenterar min kära stad. Men vårt vattentorn är ju inte världens vackraste.
Om jag minns rätt används det inte fullt ut längre eftersom det sakta men säkert vittrar sönder. En ny cistern ska byggas på en annan plats i staden.
I Lovisa har man diskuterat allt från omfattande renoveringar för tornets del, till byggande av nytt torn. Olika idétävlingar har utlysts, också då det gäller att hitta annan användning för tornet. Allt från klätterväggar till utkiksplats med cafeteria på toppen har föreslagits.
Jag har också alla möjliga kreativa förslag då det gäller tornets framtid. Problemet är bara att jag inte kan skriva ut det svart på vitt. Jag lovar bli fränare i framtiden, tala först och tänka sedan. Men det blir nog först då jag är pensionär och inte behöver fundera om jag möjligtvis svärtar ner arbetsgivarens rykte.
Jag drömmer ibland om att få rensa ut allt där jag nu bor och flytta in i ett gammalt hus där där det finns trägolv och fönsterglas med bubblor i.
En gång i månaden kommer tidningen Unelmien Talo & Koti och då får drömmarna ny fart. Plus att jag vill köpa blommor.
Det är väl vårkänslor.
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 