Det trendiga olivgröna, och varför flyttar jag?

~ Carita Liljendahl ~ 20 kommentarer

Jag har fått respons av många som har sagt att det olivgröna är trendigt nu 🙂 Så det var ju bra att jag varken visste det eller behövde tänka på att jag skulle måla eller tapetsera något i grönt.

Jag vill varje dag besöka huset. Väldigt lite grejer har jag ändå hittills hunnit föra dit. I dag blev det ett par pussel och en bricka. Men Pia som är till stor hjälp nu med allt, då jag inte kan bära tunga saker själv, hjälpte mig montera ner ett bord och det forslades hit för att vi ska kunna testa datorförbindelser.

Jag tog ner en gardinstång som fanns i köket och som täckte nedre delen av fönstret. Det går ju inte att öppna fönstret utan att flytta stången. Så det ska bli en stång där uppe vid taket och sedan en av mina spetsgardiner som hindrar att flygfän av varierande storlekar hittar in 🙂

Varje dag ser jag något nytt, eller snarast gammalt, som jag gillar. Talar inte om toadörren nu och inte om tapeten, men den accepteras också fullt ut. Jag talar om gamla spegeldörrar, som inte har något med speglar att göra, men gamla dörrar kallas ju så. En sitter mellan köket och rummet med kakelugnen. En annan sitter mellan köket och hallen.

Om någon undrar varför jag flyttar är en av de viktigaste orsakerna: Chansen att uppfylla en gammal dröm.

En annan orsak är att jag på sikt vill få ner alla mina utgifter. Förmånligare hyra, tänka på precis allt som kostar – vad och varför. Det här vill jag tänka på redan nu eftersom jag kanske kan gå i pension om tre år.

Jag får ta och räkna med att veden kostar i vinter och jag ska lära mig hålla koll på applikationen som visar min elförbrukning. Det blir lärorikt och intressant!

Och sedan några insikter som kommit då jag packat här på Chiewitzgatan. En människa behöver inte 25 handdukar – inte ens fastän alla är fina och många har Muminmotiv.

Häftig lampa och junimånads Mumin

~ Carita Liljendahl ~ 21 kommentarer

Jag har inte mätt diametern på den här lampan men gissar att den är 80 cm minst på bredaste stället. Den är helt underbar! Frånsett de där små figurerna då på sladden, men jag tror att jag står ut med dem 🙂 Lampan fanns i bostaden då jag kom. Då här är nästan fyra meter högt till taket byter man inte lampor bara sådär 🙂

Och sådan stuckatur i taket ❤ !

Fick ganska mycket gjort på en lite längre lunchpaus i dag. Vet nu att jag kan se Sveriges tv-kanaler här med hjälp av en router och ett paket med internet. Kollade ett par loppisar och hittade ett fint gammalt skåp men kanske ändå köper något lite lättare och vitt.

Det var ju nästan som förutbestämt. Samma gröna nyans på juni månads bild i Muminkalendern som jag har på många väggar i bostaden.

Likt Mumin och My och deras vänner springer jag nu ut på helt oväntade äventyr.

Igår förde jag min Tom of Finland-flaska med gröna (!) kvistar till bostaden. Några tallrikar och glas också.

Jag tog ner en del gardiner, kappor som bara var i vägen då jag ville vädra.
Jag vill varje dag gå till bostaden och göra något smått, supa in atmosfären. Säga till den att det är jag som snart ska flytta in.

Glad måndag! 03-06-2024

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

Livet älskar dem som vågar leva, står det på detta kort.
Jag hittade det då jag städade i mina skåp. Daterat oktober 2017 och undertecknat av vännen Martina. Jag hade precis flyttat hit till Chiewitzgatan då. Nu ska jag flytta bort, så det blev lite symboliskt.

På baksidan av kortet har hon citerat Moder Teresas hymn till livet.
Livet är en chans, ta vara på den.
Livet är en dröm, låt den bli verklighet.
Livet är en utmaning, anta den.

Det är vad jag försöker göra nu då jag vänder nya blad i livet i samband med flytten till det gamla trähuset. I ”Du klarar allt”-boken står det på första sidan av citat:
Ge aldrig upp – för det är precis där och då som vinden vänder (Harriet Beecher Stowe)

Glad måndag och glad juni månad till er alla!
Den här veckan ska vi troligen föra tomatplantorna till växthuset. När det sker låter jag er veta och se bilder 🙂

Skyltsöndag och mera hustankar

~ Carita Liljendahl ~ 32 kommentarer

Det passade bra så här. Med en reklamskylt från Viking Cinderella och ett vittvin framställt av italienska druvor. Avnjöt ett par glas på balkongen igår.

Det är bloggkompisen BP som håller i trådarna för Skyltsöndag, som rätt många bloggare deltar i.

Igår hjälpte Pia mig att få upp ett mellanfönster med myggnät i köket. Jag ska skaffa några nät till så att jag kan sätta sådana i ytterligare två fönster.

Jag är redan helt du med de gröna nyanserna i bostaden. De passar ihop med de grå, svarta och vita.

Jag skulle ha fått tapetsera om och måla om, men det känns ändå lite onödigt och arbetskrävande. Om det hade varit helt hemska tapeter och färger hade jag förstås låtit nån göra jobbet, men det är bra som det är.

Det är bara köket som har trägolv, men bra även så.

Jag har haft rekordmånga besök på min blogg de två senaste dagarna. Vanligtvis har jag 150–300 som läser dagligen, nu kom jag upp närmare 600 per dag. Det är trevligt att många läser. Ännu trevligare skulle det vara att få kommentarer av fler. Det är inte svårt att kommentera här och det går att göra det anonymt, att hitta på ett smeknamn om man inte vill bli igenkänd.

Många har gratulerat och kommenterat på min Facebooksida, eftersom jag länkar till inläggen där. Men det är inte riktigt samma sak, med tanke på att bloggen fungerar som en dagbok. Så jag uppmanar alla er som läser anonymt, bli lite modigare 😉 Knacka ner en kommentar!

Nu börjar äventyret i det gamla huset

~ Carita Liljendahl ~ 30 kommentarer

Jag ser fram emot en spännande sommar, en annorlunda höst. Ja, jag ser till och med fram emot vintern och det har jag inte gjort på länge.

Här ska jag så småningom bo. Jag har en månad på mig att flytta.

Ett gammalt hus har en själ. Trägolven, det är högt i tak, det finns fem fönster mot tre väderstreck. Det finns en riktig kakelugn och jag ska äntligen få elda.

Jag kanske suckar i vinter när kylan kryper på och tar sig genom alla springor. Men det går att täta dem och jag har varit i det här huset många gånger och sett hur andra som bor här gjort. Dessutom kan man klä sig varmt och sova under dubbla täcken 🙂

Jag vill leva mitt liv enklare. Men jag vet att det också blir svårare. Det enkla ser jag i en stressfri tillvaro, men det svåra i allt det nya jag ska vänja mig vid. Ändå ser jag ser fram emot även det. Varje dag jag vaknar är en ny och annorlunda dag.

Drömmen om att få bo i ett gammalt hus blev sann. Jag var livrädd innan jag fattade beslutet. Jag hade redan en gång tackat nej till en annan bostad i samma hus, för att den inte direkt kändes rätt. Men sedan blev just den här bostaden ledig, och när jag kom in i den sade mitt hjärta, ”Carita, nu måste du våga. Du har legat sömnlös av andra orsaker många gånger förr. Våga hoppa nu. Allt ordnar sig. Åter en gång.”

Och visst var jag tidigare i maj sömnlös. Vem ska hjälpa mig med allt? Få ner lampor från taken här som jag nu bor, få upp dem på nya stället. Hur ska jag hinna och orka packa på sidan om ett krävande heltidsjobb? Alla praktiska saker från adressbyte till elavtal snurrade i huvet. Mestadels tidigt om morgnarna.

Men sedan kom sinnesfriden. Allt ordnar sig på något sätt.

Jag tog en risk, jag tog en chans, så här på ålderns höst. För att jag alltid har drömt om att få bo i ett gammalt hus. Nu får ni följa med och se vad som händer dag för dag.

Tillsvidare har här inte landat annat än toalettpapper, en vacker gammal korg där jag ska ha eldstände och en svart kanna i emalj som jag kan vattna blommorna med eftersom jag så småningom hämtar en del av dem hit.

Snart dags att få nycklarna

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer

Nej, det är inte här jag ska bo i framtiden 😂 Det här är Lovisa Gymnasium, skolan där jag tog studenten för 42 år sedan. Här stannade jag för en paus i värmen i går då väninnan och kollegan Pia och jag hade utfört en massa ärenden, både privata och å jobbets vägnar.

Härifrån är det uppskattningsvis ett par hundra meter till huset där jag ska flytta in.

Jag får nycklarna i dag och ska då se om det går att få några första foton som beskriver stämningen där. Med hyresvärden ska vi bland annat kolla att bostaden är städad och att allt annat där är i skick.

Det här är parken som ligger intill gymnasiet. Inte för att jag förr hade lång väg till lummiga parker, men nu blir vägen till dem, och till havet, ännu kortare. Lovisa är staden där mitt ❤ bor. Bästa platsen på jorden.

Imorgon vänds ett nytt blad i mitt liv

~ Carita Liljendahl ~ 32 kommentarer

En månad kvar med denna utsikt. Det känns vemodigt, men bara ibland. Det här huset och den här bostaden har betytt mycket under nästan sju år av mitt liv som singel. Hit flyttade jag 2017. Före det flyttade jag 2014 efter skilsmässan till en trea på en annan adress. Sedan till en tvåa på ytterligare en adress, och sedan hit.

Men allt har sin tid, och snart är det dags att förverkliga en dröm. Men innan jag går vidare i berättelsen ska jag svara på bloggvännen Elisas frågor.

Elisamatilda har i dag temat FEM. En rolig och lagom krävande utmaning.

Vilket ord på fem bokstäver beskriver ditt humör idag?
Vänta.

Vilket ord på fem bokstäver beskriver dina planer för helgen?
Huset.

Vilket ord på fem bokstäver beskriver beskriver hur veckan har gått?
Städa.

Vilket ord på fem bokstäver beskriver något som irriterat dig i veckan?
Inget.

Vilket ord på fem bokstäver beskriver dig själv i veckan?
Modig.

Imorgon vänds ett nytt blad i mitt liv. Jag har då fått nycklarna till min nya bostad. Ordet ”nya” är ändå vilseledande eftersom huset jag ska flytta till är byggt 1898. Det ligger nästan mitt i centrum av Lovisa.

Jag bor kvar i höghuslägenheten till den sista juni och har således två bostäder och gott om tid att flytta. Allt annat skulle vara otänkbart, med den jobbmängd jag har och med tanke på att jag är ensamstående och långsam i allt. Knäet har blivit bättre, men jag behöver mycket hjälp med flytten.

Jag skrev kontraktet för några veckor sedan och de första att få veta det var förstås min nuvarande hyresvärd, min mor och min syster och några nära vänner. Jag har inte velat berätta mer eftersom bostaden i det gamla huset ännu i dag har sin gamla invånare. Därför kommer bilder därifrån först senare. Bloggen får troligen en annan karaktär då mina dagar blir mindre enahanda, och jag ska berätta mer om ”drömmen om ett gammalt hus med trägolv och kakelugn” – en dröm som jag har haft många, många år.

Tomatbebisarna i givakt!

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

Här står tomatbebisarna redo i rad och i givakt för att snart få flytta ut till ett växthus. Vi talade sinsemellan om det igår. Människan ska ju tala med sina växter, de mår bra av det då koldioxid frigörs, har jag förstått. De här får också mycket vatten, ska gödsla senare, och dagligen duschas de flera gånger.

Den här dagen har hittills gått i arbetsfördelningens tecken. Har tre mejlboxar att vittja och ibland är där en hel del att åtgärda. Just nu är det också slutet av månaden, sista tidningen i maj har kommit ut och arvoden ska räknas.

Snart ska syrran och jag handla till mamma, också något vi gör minst en gång i veckan. Efter det, kort frissatid för toppning. Ikväll sedan åter jobb med arvoden och rensa, röja, packa här hemma 🙂

Första cykelturen på länge!

~ Carita Liljendahl ~ 24 kommentarer

Här är jag på väg hemåt från Skeppsbron dit jag faktiskt cyklade igår kväll. Det gick bra eftersom jag hade nedförsbacke nästan hela vägen, eller i alla fall inga motlut.

Det var första cykelturen på tre kilometer efter knäskadan som inträffade i mars. Jag tror att de här turerna kommer att göra gott. Vänstra benet gör grovjobbet, det högra hänger med men jobbar också lagom mycket. I uppförsbackar leder jag cykeln. Den sista biten hem härifrån upp till toppen på Chiewitzgatan var tung, men jag klarade den 💪 Nu ska jag försöka träna lite och lagom varje dag.

Vår lummiga Kapellpark ❤ Fotograferad igår kväll.

Nu återstår inte många dagar innan jag kan skriva mer om förändringarnas vindar som blåst de senaste veckorna i mitt liv. Jag tror att det blir en vändning i bloggen då också, att jag har något nytt att skriva om varje dag. Jag är fylld av förväntan, framtidstro också.

Jag har sällan längtat till hösten eller vintern och jag gör det inte nu heller. Men sedan när de kommer är de välkomna eftersom varje dag bjuder på nya utmaningar, trevliga överraskningar eller problem som ska lösas. Och jag tänkte att den som vill komma med på den resan i mitt liv ska får göra det.

Någon som vill ha en kaktus?

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer

Den här kaktusen har omkring tjugo år på nacken. Jag vet inte hur kaktusar ska se ut, när de borde delas eller planteras om. Jag har sällan planterat om dem eftersom det är svårt utan rätta redskap, och många kaktusar vill ha det kargt och inte byta vare sig miljö eller kruka.

Jag kan tänka mig att det går att bryta av de mest gröna delarna här, men jag är inte säker på att det är bästa lösningen. Det finns de som vet bättre, och just nu är det läge för mig att ge bort denna kaktus till någon som vill ha den ❤

Gamla kaktusväxter lär vara värdefulla men jag ger bort denna gratis. Om någon vill ge mig något som ersättning kommer vi säkert på en lösning, men det viktigaste är att kaktusen hittar ett nytt hem.