Spegel spegel på väggen där! Nåt i den stilen hette den här tavlan. Den finns inte längre kvar i Galleri Theodor, idag öppnas en ny utställning där. Men jag tyckte den här var färgglad och fin!
Länken till andra som är med i den här måndagsutmaningen har jag inte presenterat på länge.
Här hittas den!
Att tiden går fort, det har jag konstaterat förr och jag vidhåller det. När jag städade bland gamla betalda fakturor, sådana som jag inte angått mitt företag och som jag därmed inte behövt lämna in hos bokföringen, hittade jag papper från 2021. En del till och med så gamla som från 2019…
Därför kan jag lite sådär symboliskt hålla fast vid gamla foton också i dag. Ett är från juni 2023 då en utställning började i Kapellparken. Lovisabor, låt er alltså inte luras att gå dit 😀 Detta gäller inte längre.
På en utfärd i augusti ifjol tog jag den här bilden. Så visst är det bra med bildarkiv ibland 🙂
Fler skyltar och skyltare hittas via BP:s blogg!
Av olika anledningar, som jag skriver mer om senare, städar jag mer än vanligt just nu. Jag har ett arkiv av gamla tidningar och artiklar och jag tänkte att om jag inte kollat materialet allt för ofta under sju år kanske där finns urklipp jag kan slänga.
Och ja, det finns det sannerligen. Men det finns också klipp och minnen som jag absolut varken vill eller kan kasta. Jag stannar upp och läser nyheter från tiden då Östra Nyland och Borgåbladet slaktades och då föddes regiontidningen Östnyland. I dag är Östnyland åter Borgåbladet och Östra Nyland blev Nya Östis.
Jag fick äran att skriva en kolumn i det sista numret av Östra Nyland den 10 januari 2015. Allt det här hände för nio år sedan. Men för mig känns det som att det var minst 15–20 år sedan. Jag vet inte varför, men så är det. Gulnade urklipp. Så mycket som har hänt sedan dess.
I dag tittade vi också med mamma ute på hennes gård på gamla fotografier. Vissa var från 1970- och 1980-talet. Andra från 1998–1999. Det var en nostalgitripp som hette duga. Några få foton som inte väckte några minnen hos någon av oss slängde vi. Det var okända personer på olika fester och evenemang.
Men resten sparades. Åtminstone för en tid framöver. Och samma gäller här hemma hos mig. Vissa urklipp, de som har med min livshistoria att göra, sparar jag, tillsvidare.
Utmaningen i veckans Hoppa på tåget är Nattlampa. Jag har ungefär en likadan som Åke visar på sin blogg, men den använder jag endast ibland och mest på vintern då det är beckmörkt och jag behöver ha en säker väg till toaletten.
Den här lampan som står på bordet bredvid sängen fotades inte heller på natten, för då sov jag 🙂
Ett fenomen med sömn som jag undrat över för egen del är: Jag kan inte somna på rygg på kvällen, natten – hur gärna jag än vill. Däremot kan jag göra det på morgonen. Om jag efter ett toabesök har svårt att somna om där vid fem-sex-tiden lägger jag mig på rygg och somnar för det mesta fort och sover gott 🙂
Den större nallen har varit min vän uppskattningsvis 58 år, tror att jag var fyra år då jag fick honom. Den lilla nallen har jag fått av en väninna. Ängeln likaså, en gåva av en nära vän. Madonnor, änglar och Jesusbilder har jag också på bordet, de flesta köpta på resor utomlands.
Denna skira grönska älskar jag. Snart är lövverket tätare och då börjar det susa på ett annat sätt i trädens kronor då det blåser.
Få se vad dagen hämtar med sig. Jag röjer här hemma med hård hand. Otroligt så mycket en människa samlar på sig fastän hennes intention under de senaste åren varit ”städa hela tiden – släng, sälj eller ge bort det du inte behöver, köp inget nytt som du inte behöver” osv.
Och så här i hockey-VM-tider, och inom sport överlag, tycker jag att det här citatet från boken ”Du klarar allt” passar bra. Det är så som jag har tänkt länge själv, och försökt uttrycka det också då mitt favoritlag i innebandy här hemma gått på snöpliga förluster.
”Jag tror verkligen att vinnare formas av hur väl de repar sig efter en förlust, inte av sina vinster”. (Serena Williams)
Färgsprakande Fredag är ett tema, eller ett slags utmaning, som många bloggvänner är med i. Då jag var på konstutställning för några dagar sedan fick jag ett lämpligt bidrag till den. Det är Pirjo Laaksonlaitas färggranna verk.
Och det är bloggaren LillaSyster som startat detta fredagstema.
”Våren är här” är temat hos Elisamatilda. De fem frågorna brukar jag också svara på. Hittills har jag hunnit bra, få se hur det blir under sommaren. I början av juni skriver jag mer om vad som är på gång i mitt liv och tiden kommer som vanligt att rusa iväg, dels på grund av jobbet, dels för att jag också har mycket annat på gång under juni och juli månad.
Vad har du gjort ute i solen den här veckan?
– Jag har faktiskt haft lite extra tid att vara ute i vårsolen nu. Högsommarvärme talar vi ju om då vi ett par dagar haft över +25 grader! Jag har gjort olika ärenden på stan. Inte gått så mycket på grund av att knäet ännu är svagt från och till, men jag har varit rätt mycket utomhus 🙂
Vad njuter du mest av i vårsommarvädret?
– Fåglarnas kvitter, lagom bris, blå himmel, sol, värme och den skira försommargrönskan.
Vad är din favoritsyssla utomhus den här tiden?
– Att bara vara, sitta på en bänk eller på en terrass utomhus, att cykla så mycket som benet klarar av. I framtiden kanske det blir en del trädgårdssysslor.
Vad ser du mest fram emot att sommaren är på väg?
– Att kunna vara ännu mer utomhus, också i en trädgård. Olika evenemang, någon ledig dag då och då.
Hur ser din helg ut?
– Inget speciellt inbokad. På söndag ska jag nog jobba nästan hela dagen, men på lördag ska jag försöka hitta på nåt trevligt.
Låter mig inspireras av ett citat ur ”Du klarar allt”-boken.
Följ självsäkert dina drömmar. Lev det liv som du har föreställt dig. (Henry David Thoreau)
Heidi Heinonens konst får stå för vår- och sommarstämningen, den skira grönskan är ju bäst. Utställningen pågår till och med söndagen den 19 maj i Galleri Theodor på Drottninggatan 18.
Det är + 19 grader redan nu på förmiddagen. Hård blåst utlovas men det stör inte mig för det betyder att jag får den svalka jag vill ha.
I måndags vågade jag flytta ut tomatplantorna på balkongen. Efter omplantering i större krukor har nya plantor kommit upp, så de är fler än på fotot. Sedan jag tog den här bilden har de förstås vuxit också. Händer mycket på några dagar i sol och värme ☀🌱
Om några timmar ska jag ha bedömningsmöte för en prao-elev. Vi har sådana ibland på Nya Östis fastän det innebär vissa utmaningar då vi inte har en fysisk redaktion.
Korpar i keramik på Galleri Theodor, av Pirjo Laaksonlaita. Utställningen öppen till och med söndagen den 19 maj.
För en vecka sedan, torsdagen den 9 maj, såg det ut så här vid Skeppsbron i Lovisa. Inte ännu så många båtar vid bryggorna, men i dag är de betydligt fler skulle jag tro.
I dag ska jag också till polisstationen för att ge fingeravtryck till pass och id-kort. Sedan fortsätter jag röja bland papper och annat här hemma. Det är inte klokt hur det samlas sånt på hög, fastän jag tycker att jag röjer hela tiden. Papper från 2021 som får mig att inse hur fort tiden går. Vissa avtal sparar jag, för jag litar inte på att allt sparas i molnen och inte ens på yttre hårdskivor osv. Till hundra procent kan man inte försäkra sig om att ha allt kvar där man vill ha det, men försöka duger.
Dagens citat från boken ”Du klarar allt”.
”Det finns alltid ett realistiskt sätt att förverkliga en dröm på. Det finns ingen dröm som inte kan uppfyllas” (Barbara Sher)
… är något jag börjat uppskatta allt mer.
Jag är långsam då jag leder cykeln upp för Östra Tullgatans backe hemåt. Det verkar som om benet är på bättringsvägen… men det har jag också sagt förr här ett antal gånger.
Solen gassar, det är +22 grader. Ibland kommer några vindpustar som känns helt underbara. Jag klagar inte. Det är inte för varmt.
Tavlan fotade jag på fotoutställningen i Galleri Theodor igår. Den är målad av Pirjo Laaksonlaita. Hennes tavlor finns till påseende ännu söndagen den 19 maj.
Men tillbaka till det långsamma mötet. Jag börjar prata med en dam på backkrönet. Jag kanske borde veta vad hon heter, men minns inte namnet. Vi talar med varandra då och då när vi ses. Så givande små samtal i vardagen.
Vi reflekterar över hur det är att åldras, vare sig man är 60+ eller 70+ eller mer. Vänner går bort, somliga får minnessjukdomar. Men det var inget sorgligt samtal. Tvärtom hade vi glimten i ögat och skrattade åt allt möjligt.
De här små långsamma mötena i vardagen, där diskussionerna inte ägnas åt allt det elände vi ändå får ta del av på teve och via tidningar, får mig att med ett leende på läpparna sakta gå vidare.
I år har jag sett knoppar bli mössöron och löv. Jag har sett citronfjärilen, krokusarna och maskrosen. Jag hör motorcyklar spärra, jag hör fåglarna kvittra. I morse var jag uppe redan 7.30 eftersom städföretaget kom för att tvätta två fönster och mina golv.
Dagens citat från ”Du klarar allt”-boken.
”Hitta något du älskar och fortsätt att intressera dig för det”. (Julia Child)
Då jag en längre tid har kämpat med ett trilskande knä känns det stort varje dag jag kan gå någorlunda obehindrat. Jag går fortfarande långsamt, ibland tveksamt och försiktigt.
Igår klarade jag av att besöka bokhandeln och ett konstgalleri, där kollegan Marit Björkbacka är en av flera som ställer ut sina verk. Hon har talang och hon har utvecklats mycket under de år jag känt henne som konstnär.
Den här tavlan heter ”Courage”.
I sin presentation skriver Marit bland annat att hon njuter av färger och former. Hon trivs med att människan i blickfånget och utmanar sig gärna i sitt skapande. Bildkonst har att hennes hjärta nära sedan unga år, hon har alltid målat och skapat. Under många år var kameran alltid med henne och hon jobbade mycket via den, men efter att de digitala kamerorna kom har hon arbetat mer och gått många kurser för att utvecklas som konstnär.
Det är här i Lovisa Konstförenings Galleri Theodor som Marits tavlor finns till och med den 19 maj. Drottninggatan 18 är adressen.
”Ljusets drottning” heter tavlan till vänster och ”Fridaesque” är namnet på tavlan till höger.
… och öppnade den på måfå. Läste på sidan till höger ”Fortuna belönar den modige” (Latinskt ordspråk).
På sidan till vänster står det ”Jag har varit helt skräckslagen varje ögonblick av mitt liv – men jag har aldrig låtit det hindra mig från att göra något som jag vill göra” (Georgia O´Keeffe).
Så den lilla boken följde med mig hem från bokhandeln. Två ark med klisterbilder likaså. Och en Muminmagnet som jag ska lotta ut senare här.
Jag ska då och då försöka komma ihåg att dela med mig av klokorden i boken. Eller vad sägs om ”Du är aldrig för gammal för att sätta nya mål eller drömma nya drömma” (Les Brown).
I dag har jag tid att delta i Klimakteriehäxans utmaning Selfie. Frågorna där gäller köket.
Den kryddan (förutom salt och peppar) använder jag ofta.
Krossad svartpeppar, oregano och pizzakrydda.
Den kokboken rådfrågar jag ofta.
Kollar inte längre kokböcker, har en del recept utklippta från tidningar eller printade från nätet. Pappersversionerna är dock på utdöende för mig, googlar de gånger jag vill testa nåt nytt.
Den köksprylen är jag glad att jag har.
Mikrovågsugnen men framförallt brödrosten.
Den köksprylen använder jag så sällan att jag borde göra mig av med den.
En bakningsmaskin. Ska inte sälja den riktigt ännu. Jag kan få ny inspiration av den i en ny miljö. Men den har stått månader oanvänd i skåpet.
Det är viktigt för trivseln i mitt kök.
Att diskbänken är tom från disk, att disken finns i diskmaskinen. Och gröna växter vill jag också ha där.
Den prylen gör mitt kök speciellt.
En dator, som upptar köksbordet. Men det ska bli en ändring på det 😀
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 