Fint fönster och fin detalj

~ Carita Liljendahl ~ 11 kommentarer

Fotograferade ganska mycket i söndags då det var Öppna trädgårdar. Det är så jag vill ha det även framöver. Tid för upplevelser, att dela med mig av foton från min omgivning.

Fönstret finns i Kungsdammens försäljningsbod och den lilla ängeln som hänger där är så fin ❤

Lite fläckar av regn och några repor i glaset, det är fint det också. Allt ska inte vara perfekt. Och så syns där en insekt 🙂

I dag har foton tagits i den bostad där jag nu bor, för den ska hyras ut till någon annan. Det var en liten utmaning att få allt så snyggt som möjligt 😂 Lådor med färdigt packade flyttsaker stuvades in under stolar och skåp. Jag sa till hyresvärden och hans fotograf att de får ta det som det är, och förståelse fanns.

Jag har sovit dåligt några nätter. Mest för att tusen tankar tumlar runt i skallen. En del har med tidningsjobbet att göra, och där är det mest hektiskt från måndag till onsdag. Andra tankar har med flytten att göra, hur ska jag hinna med allt? Jag jobbar så mycket jag orkar, men vet ni åldern… och krångelbenet, de tar ut sin rätt 🙂

Stämningar från Öppna trädgårdar

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

Det kan kännas gå inflation i mina inlägg från Kungsdammens trädgård, men jag och min syster tycker mycket om att besöka den då den ligger ett stenkast från vårt barndomshem.

Cafeterian har öppet så gott som alla veckoslut om somrarna om jag inte förstått saken fel. Kungsdammens Olga och hennes nära och kära håller öppet även till jul då det är Öppna julhem, och som nu då det var Öppna Trädgårdar och sedan även under evenemanget Lovisa Historiska Hus. Besökare kommer från när och från fjärran.

En av ingångarna till gårdscafeterian. Den andra ingången skymtar till höger. I samma byggnad säljs en hel massa underbara inredningsprylar. Jag har nu fått sätta band på mig själv för att varken köpa blommor, inredningsprylar eller något annat alls INNAN jag har flyttat och ser vad jag vill har var.

Men här fanns en sak, en mycket vacker bricka, som jag gärna vill att flyttar hem till mig på min nya adress ❤

Här satt jag på en bänk, med dammen bakom ryggen. Kom ihåg hur vi hade åkt skridsko där som barn och pulka i en packe från Engströms gård.

När jag här ger mig tid att andas lugnt, att känna vinden i håret och dofterna från blommor och grödor – då inser jag, i alla fall just i den stunden, att jag lever i nuet. Att nuet är det enda vi har.

Visar fler bilder imorgon och på onsdag!

Skyltsöndag 2, och kommentarer som värmde

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

Äntligen hann jag besöka kafeterian Pikku Eetu på Östra Åsvägen i Lovisa. Den är tillsvidare öppen bara då och då, och hundar är välkomna.

Jag ska banne mig nog hinna med några andra här i centrum den här sommaren också. På Café Favorit går jag ofta, men det finns också Helgas café och Tuhannen Tuskan kahvila och Kungsdammens osv.

Det har blivit alldeles för lite av sådant som ger mig glädje i vardagen, eller på helger, möten med människor, där jag får höra berättelser om olika livsöden. Då jag får känna att jag själv lever.

Försäljningsdisken i det lilla caféet, inrymt i ett gammalt stockhus.

Kaffe, toscabulle och vatten, och en vacker gammal virkad duk.

Gamla möbler, tavlor och bonader har tagits i bruk här. Det råder en familjär stämning och ett lugn, långt från det hektiska med villervalla, oljud och trängsel.

Plåtugnen är ny men mycket annat av inredningen är gammalt.

Det finns sittplatser inomhus men också några ute på gården.

Kvinnan som driver kafeterian tillsammans med sin man gjorde mig varm om hjärtat i dag. Dels med alla de historier hon kunde berätta om huset och om sakernas ursprung, dels även för att hon sa att jag inte ska lyssna på dem som vill krossa mina drömmar.

Jag hade då sagt att jag snart flyttar till ett gammalt hus och att det länge har varit en dröm jag haft. Jag berättade också om en del kommentarer som jag fått. Kommentarer som handlar om att jag kanske nu inte riktigt förstått vad det handlar om att bo i ett gammalt trähus, till exempel då det blir vinter.

”Huset lever och andas”, sa kvinnan. ”Så ska det vara. Det är underbart att uppleva årstiderna. Att sitta vid en öppen brasa. Och det finns ju kläder att hålla sig varm med, täcken att krypa under. Låt ingen nånsin ta den glädje du nu känner ifrån dig. Lyssna inte på dem som säger så där.”.

Nej. Jag ska inte längre lyssna på dem som gör mig ledsen.

”Tvivla aldrig på dig själv och kasta inte bort en enda sekund av ditt liv. Det är för kort och du är för speciell” (Ariana Grande)

Skyltsöndag den 16 juni 2024

~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer

För ett drygt år sedan besökte vi på Nya Östis läsarresa Kivik och en äppelgård där. Nu när jag faktiskt inte har några nya foton med skyltar från min hemtrakt duger den här bra. För Skyltsöndag som bloggvännen BP förvaltar vill jag ju inte missa.

I dag ska jag föra bort textilavfall och tomflaskor. Röjer lite varje dag, men det går långsamt då jag inte kan röra mig så bra. Benet blev väldigt styvt igår. Vissa dagar är det bättre, vissa sämre.

Vi har öppna trädgårdar i Lovisa i dag, och jag ska försöka hinna besöka ett par av dem tillsammans med min syster.

Blandade Lovisafoton och en nödlösning

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

Skeppsbron i Lovisa, en dag i början av juni. Här finns ett par restauranger, en cafeteria som säljer glass, kaffe och goda bakverk.

Här finns också ett sjöfartsmuseum och en hantverksbod. Den här bilden är faktiskt från ifjol somras 🙂

Café Skeppsbrons glasveranda där den som vill sitta inomhus och äta har det bra. De flesta valde att sitta utomhus den här dagen i början av juni. En annan terrass finns på andra sidan av byggnaden, så den som vill sitta i solen hittar en sådan plats från morgon till kväll.

Eftersom det inte finns några skåp i det gamla huset dit jag flyttar hittade jag på de här nödlösningarna från Jysk för sammanlagt 55 euro. Då jag har fått alla befintliga möbler från Chiewitzgatan till nya adressen och lagt dem på rätta platserna kan jag börjar fundera på andra, mer bestående lösningar.

Jag tar tacksamt emot tips om hur jag kan sköta klädförvaring och förvaring av andra textilier som behövs i vardagen, typ lakan. Också om du känner någon som har enkla vita skåp, Ikeas eller andras, att sälja billigt eller att ge bort tar jag emot tips.

Dagens citat från boken ”Du klarar allt!” lyder så här:
Kasta bort din försiktighet och bara gör det. (Niamh Greene)

Fem en fredag, Förbrukad och Form

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

Jag är inte den bästa då det gäller produktfotografering men fick slutligen den här korvgaffeln från Sagaform på bild. Den är en sommargåva från vårt tryckeri Lehtisepät. De ger alltid användbara produkter. Till julen fick jag en gång handstöpta ljus. En annan gång fick jag en fin brandfilt.

Hos Elisamatilda har dagens fem frågor temat Förbrukad.

När senast kändes det som om du blivit överkörd?
Det kan vara vissa dagar som denna, då jag skött många ärenden både för mig själv och för mamma. Gått längre sträckor, förvisso haft stav ibland. Burit vatten för att vattna mammas uteblommor. Eller någon dag då jag gått mycket fram och tillbaka med kassar i samband med den påbörjade flytten. Mest är det benet som inte gillar de här ansträngningarna.

Vad i ditt hem saknar batterier?
Tror inte det finns något som jag använder som saknar batterier. Men jag vann en gång en väderstation på ett lotteri och den ska jag ta i användning då jag har flyttat. Den saknar tillsvidare batterier.

Vad är inne på sluttampen inför att bytas ut?
Inget speciellt just nu, men mycket slitet och trasigt slängs. En ryggsäck vars dragkedja pajat. Jag har ändå en annan som är hel.

Hur ofta byter du ut din tandborste?
Ungefär en gång i månaden.

Vilken förbrukningsvara använder du mest under en månad?
Toapapper utan tvekan.

    Mera vardagsdramatik

    ~ Carita Liljendahl ~ 18 kommentarer

    Då det händer en olycka eller något dramatiskt, brukar mycket hända samtidigt. Liksom komma lite sådär i kölvattnet, om ni förstår vad jag menar 🙂

    Tyckte det luktade konstigt i trappuppgången i dag men jag är också van vid att någon kan kocka sådan mat vars doft jag inte gillar. Doften övergick sedan i en frän lukt och en annan granne ringde 112. Efter det började det hända saker och fort, såsom det ska.

    Räddningsväsendets män i fulla munderingar ringde på allas dörrar. Jag fick frågan ”har du tillrett mat”, alltså införstått, är det härifrån det osar bränt. ”Nej, ingen matlagning här men jag har känt av lukten”.

    Vad som sedan egentligen hade hänt vet jag inte, men efter trekvart var läget åter lugnt och trappuppgången vädrades.

    Så efter det där med gårdens ”sten-genom-fönster” blev det här lite extra dramatik.

    Jag har städat balkongen ikväll. Inte alls klar med allt med på god väg.

    Två personbils-lass med kassar och grönväxter och allehanda andra packningar for idag till nya adressen.

    Några grönväxter har jag kvar för trivselns skull och för att vissa är så tunga att bära att de senare sätts på flyttgubbarnas axlar.

    Har litet hunnit kolla på friidrotts-EM och gladde mig igår åt vår första och enda medalj. Brons i spjut via finlandssvenska Oliver Helander ❤

    Tungt och mycket på en gång

    ~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

    … men så är det ibland. Och i dag har jag lite extra fokus på flytten då jag får hjälp av en väninnas son. Vi ska försöka få iväg ett eller ett par lass med bilen till min nya adress.

    Det är otroligt så mycket saker en människa har. Igår slängde jag en hel del från köket vars bäst-före-datum hade gått ut. Kryddor och torrskaffning i första hand.

    Det var ofog mot ett fönster som ställde till det igår och krävde extra insatser av flera personer. Det är inte genom mitt fönster som en sten har kastats. Men obehagligt är det för vem som helst, särskilt då det händer mitt i natten.

    Ingen person kom till skada, men visst finns det många frågor. Vem gjorde det och varför. Troligen ett stundens infall, kanske en tävling mellan två personer, vem lyckas pricka fönstret. En sten hade nämligen prickat väggen intill. Stora som knytnävar var stenarna.

    Nu är alla som bor i området på alerten och det blir allt vanligare med övervakningskameror också i privata hem.