Mitt inne i stan finns denna vackra mossbelupna stenfot, mur eller vad det nu må vara. Med rododendron i blom och allt det andra gröna omkring är det både vackert och lagom vildvuxet.
Packningen fortsätter och tyvärr blev det en del extra bekymmer att ta itu med, förorsakade av utomstående. Det gäller inte mina bostäder, men en annan person har råkat illa ut och behöver akut hjälp. En olycka kommer ju aldrig lägligt.
… innan jag flyttade 😀 Några dagar har de redan otåligt frågat mig ”när får vi flytta och vart ska vi ta vägen?”
Här är de ännu hemma i sina krukor på min balkong.
Här har de planterats i sitt nya hem. Att det står Carita på kannan handlar bara om att andra som har sina växter i växthuset ska veta att min kanna innehåller annat än enbart vatten. Tomatgödsel passar ju inte vilka växter som helst.
Nu ska det bli kul att se hur plantorna klarar sin nya miljö. De fick mycket vatten i dag.
Allt ska inte handla om mina flyttbestyr nu här på bloggen. Nog för att dagarna fylls av dem, och varje morgon ligger jag och grubblar hur jag ska hinna med allt.
När jag har stigit upp och kommit igång med dagen brukar sinnet lugna sig. Kanske allt ordnar sig ändå?
Det här fotot tog jag den sjätte juni då jag hade parkerat invid Kapellparken på Drottninggatan. Husets historia känner jag dessvärre inte till. Men jag tycker det är vackert på sitt sätt. De stora fönstren är särskilt fina och speciella.
Senare i dag, efter att jag har haft ett samtal med min läkare, bland annat om hur knäskadan har läkt, ska tomaterna äntligen få flytta till växthuset. Det blev inte av i söndags, för då regnade det mest hela dagen och där är en del bestyr med mylla som vi inte ville göra i hällregn.
Här tog nog åldern ut sin rätt i dag. Några timmar i grannstaden och när jag kom hem var jag ganska slutkörd. Det tar på krafterna att vara alert i trafiken. Det finns ju trafikljus i större städer och det gäller att veta vilken fil man ska välja för att inte köra fel och tvingas till nya rutter.
Jag har gps på telefonen men kör helst utan, till exempel nu när jag var i Kotka. Jag skötte ett arbetsärende hos Telia där men passade också på att köpa en ny reservtelefon. Den nästan billigaste jag hittade.
Jag har nämligen hundratals gånger tänkt ”vad göra om jag tappar min telefon eller om den blir stulen…” Nåja, då ryker ju också sim-kortet samma väg. Men går den telefon jag har i dag sönder passar sim-kortet från den i min nya telefon och då är jag inte UTAN telefon. Idag kan man ju inte sköta nästan nånting, tyvärr, utan att identifiera sig eller bekräfta ditt och datt via sms som kommer till telefonen.
Och så var det en historisk dag i Finland. Nu får mataffärerna sälja vin och andra alkoholhaltiga drycker, bara de inte är starkare är åtta procent. Så den här köpte jag från Prisma i Sutela, Kotka. Urvalet där var superstort.
Jag vet att åsikterna om det här med alkohol i mataffärer är delade. Men får sprit säljas i andra EU-länder i vilka affärer som helst, så varför inte här? Det har jag frågat många år, och nu har restriktionerna lättat lite. Vad vinet smakar har jag ingen aning om. Men riesling brukar vara ett säkert kort.
Från grannstaden köptes också ett metallräcke och ett tygskåp för kläder. Jag hade tänkt köpa ett rejält träskåp men leverans från Kotka hade kostat 200 euro! När skåpet i sig kostade 150 euro… Nu fick jag ett räcke för 30 euro och ett tygskåp för 25 euro. De får duga tillsvidare.
Glada och trevliga blomprydnader på en sten på Café Favorits uteservering som finns på gamla apoteksgården. Grönskan är ju som bäst just nu på många håll. Syrenerna utanför mitt köksfönster har blommat ut, men nya växter kommer.
I dag har jag ärenden till grannstaden. Bland annat förhoppning om att hitta förvaringsskåp av olika slag i olika storlekar. I gamla hus finns inga färdiga skåp längs dörrarna, inte ens en garderob. Däremot nog en liten låg skrubb, men där ska jag inte ha mina kläder.
HÄR finns länkar till andra som är med i glad måndag!
Nya gardinstänger köptes i dag och fyra skira gardiner i grått. Att få upp dem är ett spektakel i sig, men grannen Pia har hjälpt massor och stege har vi fått låna av ytterligare en granne.
Jag glömde lite att den här bloggen inte skulle vara tillrättalagd med snofsiga inredningsbilder 😀 Egentligen har jag ganska sällan haft sådana, men klart att jag försökt torka av ett bord om där varit mycket smulor och damm. På något sätt sitter det väl i ryggmärgen att försöka få fotona ”estetiskt tilltalande”.
Men det kunde gott få bli ett slut på det nu.
Jag har skrivit i ett dokument som handlar om flytten så här:
Jag har så länge varit andra till lags, i olika livskeden, privat och på jobbet. Nu räcker det.
Tar nästan varje dag med mig någon grönväxt till huset.
Igår såg jag på ”Sådant liv” – tror programmet i Sveriges TV heter så och det handlade om Niklas Strömstedt som bland annat gästades av härliga Jonas Gardell. De hade tillsammans skrivit en låt som handlade om åldrande.
Jonas undrade varför vi talar om att någon ser välbevarad ut. Alltså att hen lyckats dölja sin ålder, eller ser yngre ut än hen är, eller annars bara haft förmågan att se fräsch ut genom åren.
– Att kallas välbevarad kan väl bara vara en komplimang för en mumie, sa Jonas.
Jag håller med. Eller om du är en konserverad, inlagd gurka.
Jag tror att det här har varit registerskylt på min morbrors moppe nån gång på 1960-talet, men helt säker är jag inte.
Flera skyltare i denna utmaning hittas via bloggvännen BP:s blogg Konst eller konstigt. Hon har länkat till många andra som är med.
Känner mig lyckligt lottad med många fina vänner! Grannen Peters dotter Sara har tagit hand om min gamla kaktus som jag ville ge bort. Och i dag fick jag träffa dem båda och också Peters fru Annina. Det blev en kort visit eftersom jag hade mammas blomster och annat inbokat.
Men de ville tacka mig för allt möjligt. Tiden som grannar och kaktusen och annat. Och då fick jag välja en BOND-bil som Peter hade på hyllan.
Aston Martin V12 Vanquisch från ”Die another day”. Det var inte Daniel Craig i den filmen, men Pierce Brosnan gjorde rollen ”good enough” 🙂
Min samling av Bondprylar växer! Och många grejer har jag fått som gåvor. Till exempel en plansch som delades ut på en premiär i Amsterdam, och Spectre-spelkort, och glasunderlägg… Då många vet att jag är en hängiven Bond-fan hittar de på allehanda överraskningar för mig ❤
I samlingen finns också tidningar, böcker, en Heineken-öl med Bond-tema (kan nog inte drickas mer 😀 )… en flaskhållare, och för att då inte tala om papp-gubben, som kostade mer att skeppa hit från England än vad papp-Bond i sig kostade.
Att någon kan ge bort en sådan här grej till mig ❤ ! Uppskattas enormt!
I mitt nya hem ska det bli en bättre Bond-hörna än jag haft här på Chiewitzgatan nu.
På en träff med medarbetare nyligen fick jag också av min före detta lärare i gymnasiet, numera kollega och vän Märtha Ordodlaren en fin gåva.
Hon hade läst på min blogg att jag många gånger skrivit ”Det ordnar sig”… för orolig har jag ju varit och än kan jag ha fjärilar i magen.
Hon beskriver orden på muggarna bland annat så här:
De här orden ”löisä” och ”naaleiss” används i min hemby, i Nykarleby, i Jakobstad… Hur det är söder om Vörå är jag inte så säker på. Men uttrycket gäller för min hemkommun Oravais och för byn Keskis. Jag tjöt nästan till när jag läste i din blogg om att allt ordnar sig… ”Passar perfekt som inflyttningspresent åt Carita”! Firman som låtit trycka upp en hel del dialektsaker finns i Pedersöre, tror jag.”
Tack Ordodlaren ❤ !
Det var en lite svalare dag och ibland mulet, men något regn har inte fallit. Mamma hade länge pratat om att få blommor till sin gård och trappa och nu blev det äntligen av i dag, också att hjälpa henne plantera dem. Dock klarar hon det mesta själv också kring det, förutom att lyfta 30 kg tunga säckar med mylla.
Hittar man inte från det här blomsterhavet det man vill ha är man nog extra kräsen 🙂
Bär, grönsaker och rotfrukter finn här också gott om. Ätbart handlar jag inte så ofta här, ska försöka bli bättre på det. Men blommor köper vi nästan alltid från torget, ibland också från någon mindre blomsteraffär.
Resten av dagen ska jag vara hemma och packa och röja, det gamla vanliga alltså. Imorgon ska tomaterna få åka till växthuset, och en del andra prylar ska jag också försöka få iväg till bostaden dit jag ska flytta om några veckor.
Har redan fått två fina gåvor ❤ Visar bilder på dem senare ikväll.
HÄR finns för övrigt en inspelning från Lovisa torg, där det var Lovisa Forum med diskussioner i dag från 11 till 16. I slutet av inspelningen sjunger publiken allsång.
De här sakerna ska ju inte stå här i köket i framtiden, men jag har burit in en del grejer redan nu.
Och japp, japp. Man får vara beredd på åsikter då man fläker ut sitt liv och tycker det är kul att berätta om sin livsförändring och flytten från våningshus till gammalt trähus.
Alla tycker inte att mina lösningar är snygga 😀
Och nej, man ska absolut inte säga att något är fint om man tycker att det är fult.
Tycker jag att något är fult skriver jag det ändå inte till någon på en blogg. Jag vet inte vem som uppfostrat mig att så gör man inte. Men jag skriver förstås inte att det är vackert heller, eftersom jag inte anser det.
Känner jag mig tveksam till att kommentera låter jag oftast bli, eller så skriver jag något neutralt som inte ska såra. Kanske jag ändå omedvetet har gjort det någon gång. I första hand vill jag ändå stötta och bära upp.
Vi är alla olika, men till syvende och sist vill vi alla få små hejarop i vardagen.
(PS. Jag glömmer ibland att skriva att så gott som allt är ju halvfärdigt i bostaden ännu eftersom jag inte flyttat in än. Så kanske därför många tycker mina lösningar är konstiga 😂)
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 